Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
76 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
Fernqvists Kappaffär
M Drottninggatan 44
n. b. och 1 tr. upp W W
Stort lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Varför jag anslutit mig till Männens förbund för
kvinnans politiska rösträtt.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/*3—V»4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—L
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1: 35.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
JR Ö STRÄTTSBYRÅN
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
Öppen vardagar kl. 1—4.
na sakna politisk insikt." Numera
vädjar man till deras sakkunskap och
fördomsfrihet.
När man har fröken Helene Bergs
lilla energiska och kloka personlighet
framför sig, känner man sig
övertygad om, att med kvinnor av hennes
typ komma de politiska lycksökarna
inte långt med smicker och fagra ord.
De ha varit med för länge i kampen
för att inte bortse från ytan och
vända blicken mot det väsentliga. Säkert
kommer också den dag, då det icke
blott är "kvinnorna som politisk
maktfaktor" utan "kvinnorna som dugliga
och arbetsföra medlemmar av den
stora statskroppen", som skola
tillvinna sig männens aktning.
— Och här i Sverige, säger fröken
Berg plötsligt, när få ni rösträtt häri
Genom en händelse kommer
intervjuarens blick att följa måsarnas flykt
över Strömmen bort mot
riksdagshusets imponerande komplex.
— Första kammarmajoriteten heter
vårt motstånd. Men vem vet?
Interpel-lationen av
landstingsmannakandidater gåvo oss ju hopp om att
motståndet inte är så kompakt, som vi väntat.
Och när kriget är över...
Kriget! Blotta ordet är tillräckligt
för att kasta en mörk sky över våra
ansikten.
Skall reaktionen avgå med segern?
— Nej, svarar Helene Berg, och det
blixtrar till i hennes ögon, inte denna
gång. Folken ha vaknat till
medvetande, och krafter från djupet äro
satta i rörelse. Folken skola kämpa för
sina ideal, de ha prövats över förmåga,
och de skola dana en annan framtid åt
sina efterkommande.
Man vill så gärna att det blir så,
och hur höljd i dunkel framtiden än
är, skiljas vi med den känslan, att blott
människorna själva ville, skulle
framtiden beskära våra efterkommande den
fred, efter vilken vi nu i förtvivlan och
längtan sträcka våra händer.
G. B. E.
Glädje.
Att bli glad är någonting stort. I
våra dagar dyrbarare än annars. En
våg av äkta glädjekänslor lyfte
emellertid var sannskyldig
rösträttskvinnas barm, då hon öppnade
Sommarnumret av sin speciella lilla tidning
och där fann en ståtlig rad av
manliga bekännare till hennes egen tro —
bekännare, för vilkas bildning
med-borgarsinne, statstjänstduglighet och
livserfarenhet ingen kan göra sig
blind. Så långt ha vi alltså kommit,
att representanter för alla fakulteterna
officiellt ställa sig på vår sida,
rättvisans sida, "därför att det är en plikt
att tillhöra den". Visst har vägen
fram till denna stödjepunkt fpr oss
varit ödsligt lång och ofta
taggtråds-stängd. Men nu lyser det grönt på
båda sidor om den, och vi förnimma de
taktfasta stegen av väntrupper, som vi
länge väntat på, som förmå mera än
vi ensamma*, och med vilkas hjälp vi
till sist skola storma de gamla
fördomarnas välbevakade fäste och glädjas
åt segern, rättvisans seger.
Metta Greger.
För min del finner jag det
orättfärdigt, att kvinnorna icke ha politisk
rösträtt och valbarhet lika väl som vi
manliga medborgare. De ha intressen
att bevaka lika väl som vi, och att
påstå, att männen tillvarataga
kvinnornas intressen bättre än kvinnorna
själva skulle göra, är antingen hyckleri
eller dumhet eller båda delarna.
Att här framlägga alla de skäl, som
enligt min mening tala för den
kvinnliga rösträtten, skulle bli allt för
vidlyftigt. Jag vill inskränka mig till att
påpeka vad som vid det här laget
borde vara påtagligt, nämligen att alla de
skäl, som anförts för rösträttens
utsträckande till arbetarklassen och till
småfolket över huvud och som till slut
avgått med seger trots det långvariga
och envisa motstånd, söm hade sin
grund i klassintressen, fördomar och
den allmänna trögheten, alla dessa skäl
kunna lika väl anföras för rösträttens
utsträckande även till kvinnorna.
Dessutom skulle jag vilja framhålla
följande: kvinnorna behöva tillträde
till det politiska utvecklingsarbetet.
Men det politiska utvecklingsarbetet
å sin sida behöver också kvinnorna.
Man brukar visserligen säga, att
kvinnans verksamhetsfält är hemmet och
att hon ej bör dragas därifrån in i de
politiska striderna. Detta, som väl
egentligen skulle kunna gälla endast
de kvinnor, som äro mödrar med
minderåriga barn, är uppenbarligen en s. k.
"sanning med modifikation". Ty hur
många män är det väl egentligen, som
frånsett avlämnandet av valsedeln vid
riksdagsmannavalen och bevistandet av
några valmöten, aktivt deltaga i det
politiska arbetet? Och har det visat
sig, att detta arbete i någon nämnvärd
utsträckning; drar dem från deras
egentliga och huvudsakliga
verksamhet? Nej, saken är den, att den
politiska verksamheten kräver särskilda
anlag och förutsättningar, som komma
endast ett mindre antal personer till
del; och i följd härav ägnar sig också
endast ett relativt fåtal däråt. Det är
i hög grad beklagansvärt, att så måste
vara förhållandet. Om någonstans
gäller här, att "skörden är mycken, men
arbetarna äro få." Vad som framför
allt kräves är ett omfattande politiskt
upplysningsarbete av personer, som
ägna sig därför genom sina insikter,
sin karaktär, hela sin personlighet.
Men man kan verkligen icke med fog
säga, att vårt land har något överflöd
på framstående politiska förmågor och
personligheter. Kvinnornas rösträtt
och valbarhet skulle självklart
ansenligt öka våra resurser i detta avseende.
Det finnes, som vi redan haft tillfälle
att se, många ypperliga förmågor bland
våra kvinnor, som ganska väl kunna
mäta sig med de flesta män, och det
synes mig helt enkelt absurt, att de
skola vara utestängda från politisk
rösträtt och valbarhet, under det vilken
försupen eller eljest mer eller mindre
förfallen, manlig stackare som helst
skall äga tillträde därtill, blott han icke
blivit fråndömd medborgerligt
förtroende och hans utskylder blivit på ett
eller annat sätt betalda.
Det är sannerligen icke nog med att,
såsom en talare i riksdagen nyligen
sökte göra gällande,
folkrepresentanternas platser över huvud kunna besättas;
de böra även besättas med de bästa
förmågor, som finnas, och detta kan aldrig
ske, så länge genom männens
bördsprivilegier halva antalet medborgare och
med dem en stor del av dessa bästa
förmågor hållas utestängda.
Genom kvinnornas rösträtt och
valbarhet skulle vårt politiska och sociala
liv särskilj riktas med ett element, som
endast kvinnorna kunna tillföra
detsamma och som man icke olämpligt
betecknat som "moderlighet". Detta
kvinnliga element behövs där vid
sidan av" det manliga lika väl som i
familjen. Om denna synpunkt skulle
förefalla flertalet av-våra manliga
poli-tici och statsmän främmande, så visar
detta enligt min mening endast så
mycket mera, hur behövligt det
ifrågavarande elementet är.
Måhända skulle det bland annat
bidraga till att minska den råhet och
hänsynslöshet, som alltför mycket gör
sig gällande i vårt politiska liv, och
sålunda här som eljest utöva ett
förmildrande inflytande.
Den politiska rösträttens och
valbarhetens utsträckande till kvinnorna
skulle, således enligt min mening vara av
utomordentligt stort värde icke blott
för kvinnorna själva utan även för
samhället i dess helhet och icke minst
för männen. Och som jag tror, att det
är på tiden, att männen allmänt lära
sig inse detta och aktivt verka för
denna reform, som det ju tillkommer dem
att genomföra, har jag alltifrån dess
stiftande anslutit mig till Männens
förbund för kvinnornas rösträtt.
Uppsala i juni 1916.
Hjälmar Öhrvall,
professor.
Varför jag anslutit mig till Männens
förbund för kvinnans politiska
rösträtt?
I största korthet sagt: Icke blott
därför att detta rösträttskrav ytterst
vilar på rättvisans grund, utan också
därför att kvinnans deltagande i
lagstiftningsarbetet på många områden
måste medföra betydelsefulla
synpunkter och insatser, som en enbart
manlig korporation icke förmår att
giva. Vidare därför att kvinnans
allmänna politiska rosträtt synes mig vara en
naturlig konsekvens av den, om än
kringskurna, politiskt — kommunala
rösträtt hon redan besitter. — Slutligen
kanske också därför att jag funnit skä-
De engelska kvinnornas
rösträttsfråga*
En intressant brevväxling.
Kvinnorna ha under dessa, så långa
och så många år av strid för sin
medborgarrätt stålsatt sina hjärtan att ej
glädjas för mycket över löften och att
ej heller förtvivlas över, om dessa ej
infrias.
Men trots allt kunna kvinnorna i alla
länder ej annat än uppfyllas av glädje
över hur förhållandena i England
tyckas utveékla sig till kvinnornas
förmån.
Kanske ingenstans så mycket som i
detta örike ha kvinnorna lyckats
demonstrera och bevisa sin duglighet på
alla områden under det nu snart i två
år pågående världskriget.
När den 4 maj i år mrs Millicent
Garrett Fawcett å den många tusentals
kvinnor representerande engelska
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt i en skrivelse till
premiärministern anhöll, att kvinnorna ej
skulle utelämnas vid en före nästa
allmänna val troligen inträffande
rösträttsreform för männen, kunde han
måhända ej svara med ett direkt
avslag. Men utan att vara allt för
optimistisk, måste man dock finna hans
ord i svarsbrevet till mrs Fawcett högst
betydelsefulla, i det han yttrade, att
om någon som helst utvidgning av
männens rösträtt inom den närmaste tiden
skulle upptagas till prövning,
kvinnornas rösträttsfråga "fullt ut och
opartiskt skall komma att övervägas, utan
något på grund av tidigare
kontroverser förutfattat bedömande".
Att här ens skissera den karriär mr
Asquith kan blicka tillbaka på med
hänsyn till sättet och förmågan att
klavbinda de engelska kvinnornas
kamp för deras medborgarrätt, skulle
föra för långt, men helt säkert måste
han nu ha veknat inför deras
uppoffrande arbete för fosterlandet, då han i
sitt brev talar om "den storslagna
insats Storbritanniens kvinnor gjort i
och för att bära upp landets stora sak."
Även arbetarpartiets representant i
regeringen, mr Arthur Henderson, ger
de amplaste lovord åt kvinnorna i sitt
svar på mrs Fawcetts brev till honom,
inneslutande en kopia av skrivelsen
till premiärministern.
Dagligen komma från Englands alla
delar budskap till de engelska
rösträttskvinnornas huvudkvarter, att mot
ståndet mot kvinnans rösträtt brytes
mer och mer, den engelska kvinnan
tycks i samhällets ögon ha ryckt upp
i samma led som hennes broder.
Ovillkorligen drar man i andänom
upp jämförelsen mellan kvinnornas
arbete i ett krigförande och i ett neutralt
land. Fordras det en så ohygglig olycka
som ett krig för att antagonistenia till
kvinnornas rösträtt skola vakna till
insikt om denna reforms lämplighetl
Och medan Sverige njuter fredens
välsignelse, vilja fej dess män ge
kvinnorna rösträtt, så att landet må kunna
bevaras från krigets hemsökelse! Eller
ljuder kanondundret för avlägset, och
äro kvinnornas gärningar i fredstid
för anspråkslösa för att imponera på
den lagstiftande församlingen? De
hjältedåd, som utföras i kampen för
brödet och i striden att avvärja nöden
från hemmets dörr, erkännas de ej
genom att kvinnorna förlänas
medborgarrätt?
___ N. K.
len mot kvinnans rösträtt oftast
konstruerade eller ock lika mycket lika
litet) användbara mot mannens
allmänna politiska rösträtt.
Uddevalla den 29 maj 1916.
Sixten Neiglick,
borgmästare.
1-B. JOHN y. LÖF6BEN & G:i mk*.<» Freisgatan 3, Stockholm. a.t.m« Sveriges äldsta, största o. bäst renommerade specialaffär i Siien-ÅYlle-Kliinlngityger ProTer t. landsorten Ondas fratti o, fruea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
