Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V*3—7«4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 6 öre.
Pris för 4:de kvartalet 35 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYRÅN
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. */* 1—V* 5 e. ra.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
ligen den växande rörelse, som går
genom tiden till motstånd mot den
kvinnliga rösträttsrörelsen" o. s. v. Och till
stöd för riktigheten av sin uppfattning
om varifrån utvecklingens medvind
blåste försummade talaren ej att
framhålla den liberala engelska
regeringschefens övertygelse om det
landsskadliga i att genomföra kvinnorösträttens
"Vad som är sanning för excellensen
Staaff, är bara dåligt skämt för
excellensen Asquith!"
I samma riktning gick ock de små
högerprofeternas förkunnelse den
tiden: rörelsen för kvinnans rösträtt var
på retur, endast några obetydliga
nybyggarestater i Australien och
Amerika samt ett olyckligt och förtryckt folk
som det finska kunde våga sig på
experimentet att likställa kvinnorna med
männen i politiskt avseende, och de
svensKa kvinnorna hyste över huvud
taget intet intresse för saken.
Det har sitt intresse att med dessa
förutsägelser sammanställa en del
händelser, som inträffat under de sedan
dess förflutna fem åren. Över 350,000
svenska kvinnor ha petitionsvis till
regeringen framfört sin önskan, att även
politiskt bliva behandlade som
myndiga medborgare. Sex av Nordamerikas
och tre av Canadas stater ha givit
kvinnorna fullständig politisk rösträtt.
Norge och Danmark ha förlänat
kvinnorna rösträtt och valbarhet på
samma villkor som männen. Alla politiska
partier i Förenta staterna — även det
stora republikanska konservativa
partiet — hava upptagit kvinnorösträtten
på sina program. I Holland har
regeringen framlagt förslag om rösträtt
åtminstone under vissa villkor även för
kvinnor. I Tyskland ha kvinnorna,
trots kriget, eller kanske just i
anledning av detsamma, hos riksdagen
fordrat politiska rättigheter. Och Asquith,
som i åratal hållit stånd mot alla
vänskapliga påtryckningar, mot alla
suff-ragettuppror, han har i dessa dagar i
parlamentet förklarat, att han icke
längre kan bestrida rättmätigheten av
kvinnornas krav...
Tänk om den stortaliga härolden för
"1914 års idéer" en vacker dag skulle
finna, att dessa idéer föra i sitt släptåg
rösträtt för kvinnor!
Jakob Pettersson.
Sjuhundrade kornet.
Till redaktören av Kvinnornas
Kalender, fröken Hildur öijer, Göteborg,
har såsom en enkel tacksamhetsgärd
för det vackra resultatet av första
årets arbete, som inbringade L. K. P.
R:s resetalarefond den storartade
summan av sjuhundra kronor, överlämnats
ett konstnärligt textat kvitto i
rösträttsfärgerna, vitt och gult, omramat
av gyllene ax, symboliserande "det ax,
som gav sjuhundrade kornet".
Pengarna överlämnades som bekant till L. K.
P* E. vid sommarmötet i Strängnäs.
Fernqvisfs Kappaffär
Drottninggatan QQ
n. b. och 1 tr. upp
Stort lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR,DRÄKTER &KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs. I Beställningsavdelning.
Den gemensamma plattformen.
Rösträttskravet och nykterhetssträvandena.
Som mäktiga floder framsprungna
ur samma eviga källa, människosjälens
inneboende längtan att höja sig ur
gruset, gå de stora samhällsrörelserna
fram genom tiden mot ett gemensamt
mål: danandet av en sund och ädel
mänsklighet. Såväl kvinnorörelsen som
nykterhetsrörelsen äro uttryck för
denna allmäntmänskliga, urgamla,
outrotliga längtan efter något bättre, som
är vårt släktes dyrbaraste arvedel.
Båda ha de att utföra ett befrielseverk,
och tyrannerna, som skola bekämpas,
heta Gammal Hävd och Sedvänja, hos
vilka bestående missförhållanden i
samhället ha sitt säkraste stöd. Här
gäller det framför allt en omdaning av
tänkesättet, en omvärdering av värden.
Det subjektiva tycket, den individuella
smaken måste underordna sig en
objektiv granskning, en social syn på
förhållandena.
Det kan icke förnekas, att intresset
för samhällsfrågor vuxit betydligt i
vår tid och att man har rätt att tala
om något sådant som uppvaknandet av
ett "socialt samvete". De sista årens
hemska verklighet har ställt
förhållandena i våra moderna kultursamhällen
i en blixtbelysning, som kraftigare än
någon propaganda torlie vara ägnad
att mana till ytterligare eftertanke.
Fasan inför nuet har med
oemotståndlig makt framkallat ångesten för
framtiden, ansvarskänslan inför de
kommande släktena. Det bärande i
kvinnorörelsen liksom i nykterhetsrörelsen
har alltid varit denna ständigt
eggande, aldrig vilande tanke på barnen,
folkens framtid, folkens hopp. Hur
mycket mera nu, då krigets furier släppts
lösa över världen, hotande" att förgöra
även detta vårt framtidshopp!
Nu eller aldrig måste de sovande
väckas, de döva höra, de blinda göras
seende. Nu eller aldrig måste varje
tänkande samhällsmedlem besinna sitt
ansvar som sådan. Nu eller aldrig
måste framför allt varje kvinna vakna
till självmedvetande, resa sig i sin
medfödda värdighet av livets
beskyd-darinna och fordra sin fulla
medborgarrätt i det samhälle, som mannen
visat sig oförmögen att styra ensam,
utan hennes hjälp.
Ha de sociala frågorna förut visat
sig vara svåra problem att lösa, så
komma de hädanefter sannerligen icke
att erbjuda mindre svårigheter. Stora
krav komma att ställas på alla
samhällsmedlemmar och icke minst på
kvinnorna. Det gäller att vara beredd.
Ingen får undandraga sig. Skulle
verkligen någon vilja undandraga sig
att vara med i det återuppbyggandets
verk, som förr eller senare måste börja
för den lidande mänskligheten?
Alla goda krafter måste frigöras i
och för detta arbete i samhällets tjänst
och största möjliga samverkan
åstadkommas mellan dem, som på olika
vägar sträva efter rätt och rättfärdighet.
I omsorgen om barnen och ungdomen
ha de kvinnor, som ställt sig i
rösträttsarbetets tjänst, och de, som slutit
sig till den organiserade
nykterhetsrörelsen, såsom redan framhållits, ett
naturligt föreningsband. Men då det
knappast finns någon social fråga, som
icke direkt eller indirekt har samband
med alkoholspörsmålet, och, så gott som
alla sociala frågor direkt eller indirekt
äro eller bli "kvinnofrågor", så följer
därav, att kvinnorörelsen och
nykterhetsrörelsen ha ett inre intimt
samband, som långt ifrån alla i de djupa
leden å ömse sidor äro medvetna om.
Utan tvivel kommer ofta det
praktiska arbetet inom barnavården,
fattigvården, sjukvården eller annan
skyddsverksamhet att bana väg för en rätt
förståelse av nykterhetsrörelsen och
väcka sympati för densamma, där det
förut rått antipati, eller i bästa fall
likgiltighet, liksom å andra sidan
praktisk och teoretisk kännedom om
alkoholmissbruket och därmed
sammanhängande sociala missförhållanden
kommer att leda den socialt arbetande och
reflekterande kvinnan fram till
röst-rättskravet. Faktiskt ha ju
pionjärerna i de stora länderna, där rörelserna
varit som mest omfattande, i en person
förenat rösträttskämpen och
nykterhetskämpen.
Och gå vi till de stater, där
kvinnorna redan vunnit sin medborgarrätt och
hunnit utöva något inflytande på
lagstiftningen, så se vi, att det just är
på den sociala lagstiftningens område
de gjort sitt inflytande gällande, på
nykterhetslagstiftningen i all
synnerhet.
Där kvinnorna ännu måste kampa
för att nå denna sin medborgarrätt,
kunna de icke hoppas att i någon
nämnvärd grad påverka
samhällsförhållandena i den riktning de önska.
Där kunna de endast fortsätta att som
förut "plåstra" oeh "lappa". För
målets vinnande sakna de det enda fullt
effektiva medlet: politiskt inflytande.
Rösträttskravet — det kan aldrig nog
ofta och nog kraftigt betonas — måste
därför vara den gemensamma
plattformen för kvinnornas olika
samhällsintressen. Kring rösträttsbaneret måste
vi samlas, kring det måste nya och
alltjämt nya skaror fylka sig, tills
medborgarrätten är vunnen, medlet, utan
vilket vi icke kunna nå målet:
uppbyggandet av ett verkligt kultursamhälle.
Héléne Philipson.
Till samhällets tjänst.
Den amerikanska Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt har genom sin
ordförande, mrs Chapman Catt, ställt hela
sin vittomfattande organisation till deras
tjänst, som upptagit arbetet mot
barnförlamningen. Då Amerikas kvinnor äro
kända för sin skicklighet som organisatörer,
torde deras hjälp bli vederbörande till stor
praktisk nytta.
&tt TftTIW TT 1 nrnnrw Jfr Pia Sveriges äldsta, största o. bäst
ro« viunil Yi LUfuAull 06 V.U renommerade specialaffär i
-— m Hofle™anti,r_–-sillen-&TUe-KlåAiiliigstyser
Bttrt.4» Fre&Sgatan 3, SlOCKllOlll. A. T. 5048 p^er t. landsorten e&nds» gratis o. frimeo.
Elegant
kemiskt tvättad och prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes till
ÖrgrytetaiskaTvätt- sFäipU.B.
GÖTEBORG
Fem gyllene regler.
I. Bevista rösträttsmötena.
Försumma så vitt möjligt aldrig
något möte. Den föreningsmedlem, som
endast brukar besöka ett eller annat
möte, kan icke följa med rörelsen. Om
mötena icke alltid äro så intressanta,
som ni skulle önska, är detta icke
något skäl att hålla sig borta utan
snarare en ökad anledning att besöka dem
och själv bidraga till att göra dem
mera tilldragande.
II. Försumma icke att betala er
årsavgift till rösträttsföreningen.
Den förening, vars medlemmar
regelbundet betala sina årsavgifter, har
sällan eller aldrig dålig ekonomi. Där
medlemmarna fullgöra sina
skyldigheter, livligt deltaga i föreningens
angelägenheter och samvetsgrant
utföra de uppdrag de åtagit sig, blir
föreningen stark och livskraftig, och de
svårigheter, som möjligen uppstå, bli
lätta att övervinna. Svårigheter verka
där eggande och upplivande och ej
hämmande.
III. Verka för anslutning till
rösträttsrörelsen.
Tala med de kvinnor ni träffar i
arbetet, inom andra sammanslutningar,
i sällskapslivet, på resor om
rösträtten och dess betydelse och försök att
få dem till medlemmar i föreningen.
Bär rösträttsmärket, det utgör ofta den
bästa anledningen att föra rösträtten
på tal.
IV. Verka för rösträttlitteraturens
spridning.
Av lika stor betydelse som det
talade ordet är i det personliga umgänget
kvinna och kvinna emellan, är det
tryckta ordet, då det gäller att nå den
stora massan av kvinnor. Tag därför
alla tillfällen i akt att sprida
rösträttsföreningens skrifter och skaffa nya
prenumeranter på Rösträtt för
Kvinnor.
V. Försumma icke att själv läsa och
följa med rösträttslitteraturen.
Håll edert eget rösträttsintresse
levande genom att följa med vad som
skrives i ä-tnnet både i
rösträttsföreningens egen tidning Rösträtt för
Kvinnor och i den övriga pressen.
Försumma icke att noga studera
rösträttsföreningens årsberättelser och andra
tryckalster, och försök om möjligt att
följa rörelsens utveckling i andra
länder genom att läsa Jus Suffragii,
Internationella kvinnorösträttsalliansens
organ. Skaffa all den kunskap i
ämnet, som står eder till buds.
Kunskapen är icke tung att bära.
Ruituiorna och bommanalfopvaltningen.
Ny stadsfullmäktig i Örebro.
Vid företagen röstsammanräkning i
Örebro har till ledamot av
stadsfullmäktige utsetts skolföreståndarinnan
Amalia Lundgren. Fröken Lundgren
var ej upptagen som kandidat på
reformvänliga valföreningens lista, men
hennes namn befanns vara tillskrivet
på två sedlar. Hon valdes med 43 röster
och efterträder avlidne verkmästare
Lindhagen. I själva verket har fröken
Lundgren alltså valts till
stadsfullmäktig av två personer.
Motion i Stockholms stadsfullmäktige.
Vid stadsfullmäktiges i Stockholm
sammanträde den 18 september, väckte
fröken Anna Lindhagen motion om
tillsättandet av konsulenter för
gårdsplanteringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
