Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vik, Vara, Varberg, Vaxholm,
Vetlanda, Vifstavarv, Vimmerby, Visby,
Vänersborg*, Västerås, Västkinde, VäxjÖ,
Ytterhogdal, Ystad, Åtvidaberg,
Älvsjö, Ängelholm, Örebro, östhammar och
öxnered.
Instämmanden hade ingått även från
en del andra sammanslutningar,
nämligen från:
Vita Bandet i Alingsås, Vita Bandet
i Eskilstuna, Eskilstuna
socialdemokratiska kvinnoklubb, Frisinnade
kvinnor i Falun, Vita Bandet i Falun,
Männens förbund för kvinnans politiska
rösträtt i Färgelanda, Kvinnogillet i
Motala, Moderata kvinnoförbundet i
Motala, Vita Bandet i Motala, Ronneby
socialdemokratiska kvinnoklubb och
Vita Bandet i Vänersborg.
Göteborgs F. K. P, R.
anordnade den 13 maj ett opinionsmöte
i K. F. XJ. Mrs stora sal med
friherrinnan Ebba Palmstierna från Stockholm
och fru Anna Karlsson, Göteborg, som
talare. De närvarande instämde
enhälligt i den resolution, som antogs på
Stockholmsmötet i Auditorium.
Hälsningstelegram
till mötet i Auditorium den 13 maj.
En snar seger bmkad med
världsmedbor-garkänslans storsyn önskas Sveriges
kvinnor av
Ellen Key.
Rättvisan har en obetvinglig makt även
i politiken. Därför äro vi fast övertygade
att de svenska kvinnornas krav på full
medborgarrätt inom en snar framtid
kommer att uppfyllas. Starkare oeh
framtids-rikare skall vårt folk bliva den dag då
detta sker.
Männens förbund för kvinnans politiska
rösträtt
Jakob Pettersson.
Måtte 1917 års riksdagsmän, Sverige till
gagn, göra de svenska kvinnorna deras
rätt.
Styrelsen för lokalavdelningen i
Kristianstad med omnejd av Männens förbnnd för
kvinnans rösträtt genom
August Bruhn.
Malmöföreningen av Männens förbund
uttalar sin anslutning.
Nyström.
Liberala samlingspartiets förtroenderåd,
av viktiga angelägenheter förhindrat att
Pamelas val.
Två brev lågo på skrivbordet i Pamelas
eleganta pensionatsrum. då hon kom in
efter fyra timmars strövtåg tvärs igenom
Stockholm. Hon Blängde av sig sin långa
skinnkappa, ena handsken på en stol vid
dörren, den andra på skrivbordet,
mård-muffen på sängen och boan bredvid den på
golvet
Brevet hemifrån såg ganska tjockt ut —
det andra var ett bjudningskort från
morbror kommendörkaptenen — helt formellt
— men brevet hemifrån var från mamma,
och inuti låg ett smalt kuvert med
amerikanskt frimärke och Jakobs ordentliga,
flytande handstil på adressen. Själv hade
Pa-mela icke för vana att skriva brev i
onödan, hon telefonerade — mest ilsamtal, då
det dröjde över kvarten, innan linjen var
klar till Göteborg, men mamma var
gammaldags förstås och tyckte bättre om att
få ordentliga besked skriftligen.
”Min lilla Nene”, skrev hon nu — det var
barnkammarnamnet, som användes ibland
vid mera hj ärtgripande tillfällen — ”Som
du ser av Jakobs brev, har han lämnat
Pittsburg och med ’Stockholms* nästa tur
tänker han kunna resa till Göteborg. Vi
vore allt bra glada, om du ville komma
hem till oss nu, så att vi inte alls behövde
oroa oss över, att du kanske inte skall hin-
efterkomma eder inbjudan, sänder sin
hälsning under förhoppning att eder rättvisa
sak nu må föras fram till seger.
Maatte frihetens vaar bringe Sveriges
kvinder stemmeret
Landskvindestemmeretsf oreningen.
Kvindestemmeretsforeningens klub folger
med sine bedste önsker de svenske
kvin-ders arbeide for stemmeretten.
Othilde Vtheims
formand.
Norske Kvinders Nationalraad hilser de
kjsempende svenske kvinder. Nu kommer
vaaren med seir for alt som har livets evige
ret.
For Norske Kvinders Nationalraad.
Karen Grude Koht.
Sekretaer.
Om ödet vil binde
den kraft, som vil frem — Om isnende vinde
er farlig for traeernes knopper og
marker-nes blommer —
sommeren kommer — sommeren kommer!
; Nico Hambro
Formand i Norske Kvinders Nationalraad.
Köbenhavn 11 maj.
’ Hjertelig hilsen til mötét. Eders
tusind-stemmige krav om fuld menneskeret maa nu
bli hört. Ikke kan vi laenger savne eders
evnerike med virke inden Nordens
kvinde-lige statsborgeres ring.
For Norsk Kvindesaksforening
Randi Blehr.
Ingensinde er kvinders borgerret og
bor-gerplikt av den nödvendighet for
nationer-ne |om i kommende tid. Hilsen fra
fredsförbundet.
Randi Blehr.
Vi fölger i dag vore svenske sostre med
Önsket om et lykkeligt resultat for
kvinders stemmeret.
Norges Isererindeforbund
Anna Rogstad.
Med varmeste interesse og sympati
fölges i dag de svenske kvinder i deres kamp
for stemmeretten.
Kristiania kvindelig handelsstands
förening ved formanden
Marie östbye.
Sikker paa retfserds sejr sendes eder
bedste önsker og forhaabninger.
Fredrikke Mörck.
Danéke kvindeforeningers
valgretsfor-bund udtaler Önsket om at svenske
kvinders energiske arbe j de stöttet af vore dages
hurtige udvikling maa före till en snarlig
velfortjent sejr.
Eline Hansen,
formand.
na hit till Jakobs ankomst Visserligen
kan ’Stockholm* bli uppehållen i Kirkwall,
men det är ingenting att räkna med. Bäst
vore om du packade och reste, då du fått
mitt brev, icke omedelbart, min lilla flicka,
ty jag vet av moster Bea, att du skall på
middag dit som i morgon, men dagen efter,
med förmiddagståget — vad skall det tjäna
till att fara på natten? Pappa säger
också, att du nu fått 500 kronor sammanlagt,
och det kan du väl ändå icke ha gjort av
med på knappa tre veckor? Jag frågade
pappa hur mycket pengar han givit dig,
annars hade jag nog inte fått veta det. Jag
missunnar dig inte att ha lite roligt i
Stockholm, lilla barn, men det vore fatalt
om din fästman skulle hinna före dig. Alla
hälsa dig så innerligt hjärtligt och mest din
tillgivna moder
Bessie Warolin,
f. Mackensie.”
Pamela smålog med brevet i handen mot
vårhimlen utanför fönstret. Den lustiga
vanan, som modern hade att alltid
underteckna med hela sitt namn plus sitt ärorika
skotska flicknamn, roade henne lika
mycket för var gång den mötte henne.
Jakobs brev borde hon förstås också läsa.
Men resa hem — nu — när hon nyss
upptäckt, att Stockholm också var en beboelig
stad, fast inte så bra som Göteborg. Hon
öppnade handväskan och tog fram
plånboken: en tia och en femma samt en pappers-
Dansk kvindesamfund, som fra 1887 til
1915 gik sin tiggergang om
borgerrettighe-ter, ser med laengsel hen til den dag, da
svenske kvinder slaar fölge paa den frie
bane.
Astrid Stampe-Feddersen,
formand.
Til de svenske Kvinder!
"Dansk Landsforbund for Kvinders
Valg-ret” sender de hjserteligste önsker om, at
Sveriges Kvinder snarest mulig maa opnaa
den Valgret de saa laenge har kaempet for,
og som de i saa fuldt Maal fortjener.
Elna Munch,
Formand.
Gid svenske kvinders röstret snart maa
vere en fuldbyrdet kendsgerning, et skridt
naermere maalet — rettens sejr over
mag-ten!
For Danske Kvinders Nationalraad,
Henni Forchhammer,
formand.
Clard Tybjerg,
udl. Sekretaer.
”Nordisk Kvindesagsnaevn i Danmark”
stiller sig ved svenske Kvinders Side i
deres retmaessige Krav om samme politiske
Frihed, som Kvinder i alle de andra
nordiske Lande nu har opnaaet.
Björg Blöndal. Henni Forchhammer.
Gyrithe Lemche. Astrid Stampe-Feddersen.
Clara Tybjerg. Louise Wright.
Thora Daugaard,
sekr.
We members of Finlands lantdag express
fervent hope that full citizenship will soon
be granted to Swedish women.*
Jenny af Forselles, Annie Furuhjelm,
Ludna Hagman, Vera Hjeltf Tekla Hultin,
Evelina Alakulju, Ida Yrjö-Koskinen,
Recevez meilleurs voeux de succés et
Tassurance sincére de nos vifs sentiments
sympathiques.
Kvinnosaks förbundet Unionen.
We hope that the men of Sweden at last
pressed by the wave of liberty now rolling
over Europé no longer shall deny votes for
women.
Finlands kvinnors nationalförbund.
To the Swedish women sincere wishes for
success in the struggle for full rights of
citizenship.
Finsk kvinnoförening,
llmi Hallsten.
With sympathy and admiration with you
in your fight for woman’s suffrage,
con-vinced that justice will soon conquer
we send you our encouraging sisterly good
wishes.
Suomalainen naisliitto.
etta, den stockholmarna behagade kalla
ha-galundstia. Inte kom hon hem på det? Det
var förstås den där lilla spekulationen, som
Hans Tobiasson narrat henne till. Hon
hade spelat på baisse, lumpna 300 kronor
hade rukit — och de skulle nog komma
igen, vänta bara, vänt^
Pamela satte sig vid skrivbordet och
övertänkte situationen i fem minuter. Inte för
Jakobs skull, men för föräldrarnas ville
hon resa hem, men inte före måndag i
nästa vecka. Till dess kunde hon väl få
en hundralapp till? Så beställde hon il till
Göteborg, innan hon klädde sig till
middagen hos morbror kommendörkaptenen.
Pamela förstod aldrig varför hon gjorde
ett ovanligt intryck på folk, men hon hade
så småningom räknat ut, att det var dels
därför att hon tänkte ganska klart och
sade vad hon tänkte, dels därför att hon
onekligen såg ganska bra ut Hon var icke
ett spår egenkär, men hon visste, att hon
hade den mackensieska typen med stora
blå Ögon och en varm ton i hyn, rak näsa,
vita jämna tänder och nötbrunt hår, som
fick kopparglans i solen. Hon glömde ofta
bort den mackensieska typen, och hon ville
aldrig pryda upp den med några eleganta
kläder, men hon var nöjd och mer än nöjd
med sitt klara förstånd. Kläderna skaffade
mamma Bessie, och dem bar hon ibland, men
icke alltid. Dock, hos morbror
kommendörkaptenen gick det icke an , att vara annat
Utvidgade arbetsområden
för kvinnor.
För dem, som arbetat socialt och
tagit kännedom om kvinnors
arbetsförhållanden och möjligheter, har det
varit en källa till sorg och harm att se,
hur otaliga skaror av bildade unga
kvinnor, som kommit in i
kontorsarbetet, i statens verk och på flera andra
håll, stannat på en punkt och sedan inte
kommit vidare. Kvinnliga
ledareplatser höra ännu till sällsyntheterna, och
vetskapen om att man endast kan nå
en viss gräns och sedan inte komma
längre måste verka i högsta grad
hämmande på den personliga utvecklingen.
Frånvaron av den sporre, som ligger i
utsikten till bättre
levnadsförhållanden och allt större fackutbildning,
alstrar lätt slöhet i och olust för arbetet,
vilket kan verka ödesdigert för en hel
kår.
De, som alltid haft till synpunkt
kvinnornas mognad och
personlighets-utveckling, ha länge dryftat
möjligheten av nya och bättre gynnade
arbetsfält för kvinnor, där de ha möjligheter
att genom egen duglighet nå långt och
där man samtidigt tillvaratar deras
naturliga fallenhet för ett visst yrke.
Tanken utmynnade i ett förslag att
bilda en kvinnlig högre yrkesskola, och
Fredrika-Bremer-Förbundet tillsatte så
i början av detta år en kommitté, som
skulle verkställa utredning och
inkomma med förslag.
Kommittén har arbetat under/
högtryck, och man har nu hunnit så långt
att den av densamma framlagda
planen till hösten kommer att
förverkligas. Den princip, som legat till grund
för det hela, har varit att ge kvinnorna
kvalificerad utbildning i praktiskt
arbete och att genom detta nå två mål:
arbetsglädje och en god utkomst.
Såsom ett första område valde man
be-klädnadsyrket. Detta har ju sedan
urminnes tider varit ett kvinnligt yrke;
den svenska hemslöjden visar
dessutom att de svenska kvinnorna av
naturen äro begåvade med händighet och
god smak. Man har därtill på detta
område möjligheter att nå en
synnerligen god inkomst. Inom
sömnads-branchen har det inte varit möjligt att
få några statistiska siffror, men från
textilindustrin visar statistiken att
över 50 proc. av arbetsledarna äro av
utländsk härkomst. Finge de unga
kvinnorna kvalificerad utbildning och
yrkesskicklighet, skulle de kunna
uppta tävlingen med den utländska
arbetskraften.
än elegant. Men vid middagen
schockera-de hon återigen sina stockholmssläktingar.
Under sina irrfärder på Söder hade Pamela
träffat en sjuksköterska, som hon kände och
som tagit henne med till ett hem för ogifta
mödrar med barn. Hon var tokig i små
barn, köpte därför leksaker och karameller
åt dem i massa. Hon lyssnade begärligt
till de brokiga livsöden, som viskades i
hennes öra om hemmets skyddslingar. Och nu
berättade hon några vid
kommendörkaptenens middagsbord och slutade med att
yrka på att samhället ställde in sig på
poly-gami. En öppet och ärligt ordnad
polyga-mi för svenska folket i stället för att som
nu...
— Pamela, sade morbror
kommendörkaptenen strängt, och moster Bea — det var
Pamelas riktiga moster — fäste bedjande
sina blå mackensieögon på systerdottern.
Sällskapet för övrigt satt ganska häpet,
men Hans Tobiasson, som var släkt på
kommendörkaptenens sida, var omåttligt
road.
— Skål, Pamela, sade han och drack med
henne till morbroderns stora lättnad, ty då
kunde hon icke tala på två minuter, — du
borde verkligen visas för pengar. Till och
med i Göteborg skulle de säkert betala en
krona för att få se dig och kanske också
höra dig tala.
Efter middagen, som lyckligtvis varit
endast en trängre släktbjudning, tog Hans To-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
