Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fernqvists Kappaffär
44 Drottninggatan 44
<0 n. b. ocb 1 tr. upp
JVorf lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P. R. lämnas 5 % rabatt.
RÖSTRÄTT FÖR KYIfiTBTOR
utkommer den 1 och 15 i var m&nad.
Redaktör: Gtmau Heetzman-Eeicso^.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan*
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 7*3—7*4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1917 Kr. 1:35.
Lösnummer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom poeten eller genom insändande av 2 kr.
i postanviening till tidningens expedition.
R ö STRÄT T SBYHÅN
6 LSstmakaregatan I, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
Öppen vardagar kl. 7*1—1/*5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
biriska flodernas halvvilda fiskare, kan
inte undanhållas kvinnorna.
Den ljusaste punkten på Europas
karta är i närvarande stund England,
där kvinnorna definitivt stå inför det
mål, till vilket de så länge och
ihärdigt strävat. Kvinnorösträtten har
nämligen gått igefnom vid andra
läsningen i underhuset och kan betraktas
som säkerställd.
Även i Holland står man genom den
demokratiska författningsrevisionen
inför en ny tingens ordning, och
Tyskland har släppt den första kvinnan
inom riksdagens helgade område,
överallt förnimmer man de nya vindarnas
brus och folkens uppslutning kring
nya ideal. I Rumänien har kabinettet
utlovat en författningsrevision, som
kommer att slopa det gamla
treklassy-stemet samtidigt med att den"
garanterar allmän och lika rösträtt.
I Frankrike höll LandsfÖreningen
för kvinnans politiska rösträtt sitt
årsmöte i Paris den 5 april under madame
de Witt-Schlumbergers
ordförandeskap. Ett stort antal delegerade hade
infunnit sig från Frankrikes olika
provinser, och ordföranden framhöll i sitt
hälsningstal den oerhörda vikten av
att kvinnorna gemensamt arbetade på
den rätt, som efter kriget skulle sätta
dem i stånd att återuppbygga sitt
land.
I de krigförande länderna, där män
och kvinnor gemensamt burit
bördorna, äro utsikterna för
kvinnorösträtten ljusare än annorstädes, men de
som leva vid sidan av de stora
händelserna borde lära av det, som sker
omkring dem, och den lärdomen pekar
otvetydigt hän på att män och kvinnor
äro oavhängiga av varandra, och att
de moderna samhällena icke kunna
undvara deras gemensamma insats.
Gurli Hertzman-Ericson.
Ett kvinnligt förslag till
författ-ningsreform i Italien.
Signora Labriola har framställt
följande interpellation till det italienska
parlamentets president: I betraktande
av de arbetande klassernas stora offer
och den administrativa förmåga
kvinnorna lagt i dagen jämte
nödvändigheten av att tillgodogöra sig alla de
unga krafterna, hemställer jag till
presidenten, om det inte skulle vara klokt
att föreslå en författningsrevision på
följande grundval.
1) Allmän rösträtt för varje man
som fyllt 21 år.
2) Rösträtt för kvinnor, som
ådagalagt sin duglighet.
3) Politisk valbarhet från en ålder av
25 år.
Ny kvinnlig docent.
Fil. lic. Jtfarianne Mömer har förordnats
till docent i romanska språk vid Lunds
universitet.
En vädjan till riksdagen.
Till samtliga medlemmar av
riksdagens båda kamrar ha, före
rösträttsde-batten, från 191 män inom Stockholm
och dess närmaste omgivning sänts ett
uttalande av följande lydelse:
”Politisk likställighet mellan man
och kvinna är genomförd i våra
grannländer Norge, Danmark och Finland.
Englands kvinnor skola i en snar
framtid vinna den rätt, för vilken de
så uthålligt kämpat. Med all
sannolikhet skola politiska rättigheter inom
kort tillfalla även Rysslands kvinnor.
Allt flera av Amerikas Förenta stater
skynda att sluta sig till dem, som
tillerkänt kvinnorna politisk rösträtt.
Kan Sverige utan skada undvara
kvinnans ansvariga medverkan i
statslivet! Äro Sveriges kvinnor mindre
politiskt mogna än Norges, Danmarks,
Finlands, Englands, Amerikas,
Ryss-landsl
Sedan ett halvt sekel är kvinnans
rätt att deltaga i avgörandet av
kommunens ärenden fastslagen i vårt land.
Härigenom har lion fått möjlighet att
inverka på sammansättningen av
riksdagens Första kammare. Med
ännu större skäl bör hon beredas tillfälle
att utöva inflytande på den kammare,
som kallas den folkvalda.
Undertecknade vädja till riksdagen
att bifalla den vid årets riksmöte
gjorda framställningen om kvinnans
politiska likställande med mannen, så att
denna reform icke måtte fördröjas i
ytterligare minst tre år. Må Sveriges
riksdag nu samlas i en akt av
rättvisa och giva den svenska kvinnan den
rätt hon kräver samt därmed även i
detta avseende hävda vårt lands
kulturella ställning i världen.”
Bland undertecknarna märkas en hel
del kända och framstående namn,
representerande konsten, litteraturen,
pressen, teatern, vetenskapen,
ämbetsmannakåren samt ingenjörs-, läkare
och l^öpmannakåren m. fl.
Kvinnofrågor inför riksdagen.
Lärarinnornas lönefråga.
Regeringens proposition angående vissa
ändringar x föreskrifterna om avlöning av
lärarinnorna vid statsunderstödda, enskilda
läroanstalter m. m. tillstyrktes delvis av
statsutskottet, och vid riksdagens
behandling av frågan anslogs ett dyrtidstillägg
till skolföreståndarinnor och
ämneslära-rinnor att under innevarande år utgå med
200 kr. och under år 1918 med 300 kr.
De gifta kvinnorna i
kommunikationsverken.
Sedan statsutskottet tillstyrkt regeringens
proposition angående gift kvinnas
anställning vid postkontoret, telegrafverket och
statens järnvägar, har frågan gått igenom
i riksdagens båda kamrar, och
tillämpningen av de för ämbetsverken gällande
grundsatserna i fråga om gift kvinnas
anställning komma även att gälla vid
kommunikations ver ken.
En kvinnas syn på tingen.
En gång levde en snillrik,
frihetsäl-skande man, som hette Heinrich Heine.
Och han sade dessa ord: ”Då
själs-bildningen och de därav uppkomna
sederna och behoven hos ett folk icke
mera stå i samklang med de gamla
statsinstitutionerna, komma de förra
och dg senare nödvändigtvis i strid
med varandra, och striden har till
följd institutionernas omgestaltning”
Heine skrev detta år 1832 för att
klargöra revolutionens uppkomst i
Frankrike.
Nu är det icke kvinnornas mening
att åstadkomma en revolution, de vilja
blott underhjälpa evolutionen — ettord
som ej fanns till på Heines tid. Det
förefaller mig, som om även hos dem,»
vilka i hög grad äro bundna av det
bestående, börjar ordet evolution ingå
i medvetandet. Det har översatts med
utveckling, men begreppen täcka ej
fullt varandra. Och evolutionen
måste försiggå av en i världen
inneboende kraft. Jag hör till dem som
tro, att ordet evolution även i sig bär
bud om att det äldres omvandling till
det nyare leder människosläktet uppåt
till bättre och högre banor. Det är
för mig så att kvinnornas
rösträttskrav härrört därav, att de av
deras själsbildning uppkomna behoven
icke mera stå i samklang med den
gamla samhällsinstitutionen; ett krav som
för det med sig, att denna institution
förr eller senare måste omvandlas. Allt
pekar också på att det går dithän.
Ibland har jag varit frestad att
hålla de smärre rättigheter och de
smärre privilegier männen av
maktädelmod tilldelat kvinnorna för allmosor,
men i dag gör jag det icke. Nej,
evolutionens oemotståndligt
framströmman-de kraft fäller det ena gamla hindret
efter det andra för kvinnornas
medborgerliga jämnbördighet.
Det torde väl i allmänhet vara så, att
man i sin syn på tingen ytterst eller
innerst — de båda motsatta orden
fullständiga varandra här — rätteligen
endast kan tala från sin egen personliga
ståndpunkt. Nu synes det mig, som om
det steget att ge politisk rösträtt åt
kvinnorna vore en så ringa sak, att
den, då vi kvinnor vaknat till
medvetande om torftigheten i vår ställning
därförutan, utan så långt dröjsmål och
så mycket tal borde beviljas oss. Jag
tror säkert, att när vi ha fått den och
efter några få å£ passat in oss i vår
nya klädnad, skall världen icke gå ur
led för det, och man skall ha vant sig
därvid, som man en gång vande sig
vid den nya tideräkningen, när den
gamla icke längre ville passa till
tidens gång. Och jag kan försäkra — på
mig själv tror jag mig känna många
andra — att bakom mig står en stor
skara kvinnor, som i och med
beviljandet av deras starka bön och fordran
om politisk rösträtt se en ny
tideräknings klara ordning uppgå.
Med allvarliga ögon och allvarliga
sinnen vilja vi icke allenast ge de kor-
För hemmet, samhället och
civilisationen.
Mrs C att uttalar sig om
rösträttsar-betet i krigstid.
Mitt under brinnande krig och
under den oerhörda kampen mot nöd
och livsmedelsfördyring arbetar man
i de krigförande länderna alltjämt
vidare på de frågor, som före kriget
stodo på dagordningen. Ingen vila och
ingen stagnation. Det försiggår en
ständig förnyelse av celler, som mitt
under den allmänna skadegörelsen
håller statskropparna vid liv.
I Amerika, som senast lagts till
raden av krigförande stater, har någon
minskning i rösträttsarbetet inte
heller försports. Ett yttrande av mrs
Chapman Catt, publicerat i Jus
Suff-ragii, kan ha sitt intresse för denna
tidnings läsare:
Jag är nu och allt framgent pacifist,
skriver mrs Catt. FÖr mig personligen
är krig liktydigt med barbari, en
kvarleva från stenåldern, men denna
övertygelse har intet att skaffa med
den nuvarande situationen. Antingen
vi gilla kriget eller ej, så är det i alla
fall verklighet. Krig medför stora och
oerhörda problem. FÖr vårt lands,
våra barns och vår civilisations skull
måste vi tänka klart och handla
snabbt. Kriget bringar orättmätig ri- \
kedom åt en del, fattigdom åt andra,
farsoter, laster och sorg, Det berövar
massor av barn deras dagliga bröd och
förvandlar dem till löntagare under
en ålder, då de ännu borde leka. Åter
och åter igen har det framhållits, att
de ungas brottslighet under kriget
ökats i England, Frankrike och
Tyskland.
Vad är då röstrattskvinnornas plikt?
Först frågar jag, skola vi låta
rösträttsarbetet avstanna? Nej och tusen
gånger nej. Gud skall veta att vi
aldrig behövt rösträtten så väl som nu.
Rösträttsarbetet får inte upphöra.
Arbeta med fördubblade krafter. Det är
alltid de verksamma och redan
överhopade, som kunna få tid och krafter att
räcka till ändå mer. Den stora massan
av rösträttskvinnor har inte arbetat
mycket för saken. Nu måste vi vädja
till dessa reservtrupper.
I Europa voro kvinnorna inte
mobiliserade vid krigets början, och
därför ökades sjukdomarna, lasten och de
ekonomiska svårigheterna i
oroväckande grad. Och om någon nian eller
kvinna i detta land underlåter vad på
honom eller henne ankommer för att
göra verkningarna av kriget så litet
Ödesbringande som möjligt for
civilisationen, medverka de indirekt till det
onda.
Det är inte kriget, som kallar
kvinnorna till nya plikter och nytt ansvar,
utan det är civilisationen, som ropar
på dem. Jag skulle känna mig djupt
missräknad om någon rösträttskvinna,
pacifist eller militarist, inte
hörsammade det ropet.
Jag vill inte att någon kvinna skall
handla emot sitt eget samvete; jag
begär inte att hon skall ägna sina
krafter åt ödeläggelsen, utan åt
uppbyggandet. Detta har i alla tider varit
kvinnans arbete och det behövs nu,
mer än någonsin.
ta, stora stundernas fröjd och sällhet
och* de långa årens trogna oeh trägna
hemarbete åt dem vi älska, vi vilja
även ha rätt att utnyttja vår
begåvning och våra kunskaper till det
allmänna bästa, vi vilja bära ansvaret
med för valet av de lagstiftare, som
skola stifta lagar för hela samhället,
vi vilja ha medborgarrätt såväl som
människorätt!
Ellen West er.
A.-B. JOHN T. LÖF6BEN & C:i
• Knngl. Hofleverantör •
Bikak 4J8 Freisiatu 3, Stockksla.
A. T. 50 48
Sveriges ildsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
S!iei-&Ylle-KliialB|!t;ger
Frovert. landsorten sändas gratis o. fr&noo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
