Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rösträtt föp Kvinnors
wmmmmBmmmmmmmmmmammm
Red. och Exp.
–––- samt.......
Rösträttsbyrån
äro flyttade till
Karduansmakaregatan 611.
Hyllningen för Gulli Petrini
Det var i Grand Hotels vapensal,
som ett åttiotal personer samlades
söndagen den 30 september för att bringa
Gulli Petrini sin hyllning1 på hennes
femtioårsdag. Med sin tunga
guldor-nering och sitt bländande ljus verkar
salen minst av allt vänligt inbjudande,
och kanske var det också en smula stelt
i början, men en fest där Gulli Petrini
är medelpunkten måste, även vid ett så
högtidligt tillfälle som en
femtioårsdag, få en enkel och okonstlad prägel,
och därför steg stämningen allt
eftersom timmarna skredo för att slutligen
kulminera i det Ögonblick, då hänförda
kamrater lyfte festföremålet högt över
mängden och i triumf buro henne
genom salen.
Intrycket av aftonen var att Gulli
Petrini är innerligt avhållen och att
både vänner och motståndare
respektera hennes ärlighet, trofasthet och glada
kamplust. Talens rad inleddes av fru
Ann Margret Holmgren, som en gång
tagit den unga studentskan i sitt hägn,
och fortsattes av Frigga Carlberg,
Anna Whitlock, Karolina Widerström och
Emilia Broomé, vilka hyllade Gulli
Petrini i hennes egenskap av
rösträttskvinna, kamrat och arbetsledare. För
hemkvinnan Gulli Petrini, vilken för
allmänheten inte är så känd som
talar-tribunens, talade hennes syster, fru
Åbom, som gav en humoristiskt
träffsäker bild av Gulli Petrini från den
tid då hennes ambition sträckte sig till
att ”vara lika duktig som de stora”,
tills nu, då hon, ärad av kamrater oeh
vänner, intar en bemärkt plats i
samhället.
Till minne av dagen överlämnades
till Gulli Petrini från rösträttsvänner
i landsorten och i Stockholm en
utomordentligt vacker, hamrad silverskål,
V. TI. hade förut på dagen uppvaktat
henne med en bägare i hamrat silver.
Gulli Petrinis tack till de vänner, som
hedrat henne, var lika flärdfritt och
okonstlat som hon själv. Hon hör till
de människor, som inte tycka att det
är så fasligt märkvärdigt, att man
arbetar för rättfärdiga mål inom
sam-hället, och hon hör även till dem, som
inte känna sig märkvärdiga därför att
man påminner dem därom. Sitt
anförande slutade hon med att hoppas att
hon vid 70 års ålder skulle hunnit med
att uträtta allt vad man nu ville
tillerkänna henne.
Efter sång och musik vidtog den
muntrare delen av underhållningen
med visor, skrivna till Gulli Petrinis
ära samt en resumé över ”nittionio sätt
att tillaga grodor” som återfinnes på
annat ställe i dagen nummer och som
ligligt uppskattades av åhörarna.
Te och smörgåsar intogos vid
småbord. Där skrattades, pratades och
hurrades för Gulli Petrini, och
naturligtvis anlände telegram i massor, på vers
och prosa, från vänner och
motståndare, vilka senare så gärna förlåta en
Petrini sk elakhet från talarstolen,
därför att de samtidigt ha så hjärtans
roligt. Framemot kl. 12 avslutades den
angenäma festen, som hos deltagarna
kvarlämnade minnet av en ung och
strålande femtioåring oeh hos
festföremålet själv med all säkerhet en
känsla av att hon är värderad och
avhållen som få.
G. Ht E.
Söders ”English School”
Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26. Allm. Teh Söder 36035.
Annie I. Scott.
Arvika Vagnfabrik, Arvika•
Kungl. Hovi*v*rmniör.
Sverige# största
fabrik för tillverkning: av
alla sorters lyx- ock
arbetsåkdon
Utställning: David
Bagaresgata 1, Sthlm.
Priskurant på
begäran. Rikst. Arvika87,
Sthlm 4544.
Begär prlskurant även A K uUa ger axlar.
En aktuell fråga
för Sveriges husmödrar.
I ett föregående nummer av KÖsträtt
för Kvinnor voro vi i tillfälle att
meddela det brev, som L. K. P. R:s
kom-munalstyrelsegrupp, på initiativ av
Ellen Key? tillställde F. H. K:s
kvinnoråd med hemställan om
åstadkommandet av en bättre metod för
distribue-ringen av mjöl och bröd på
landsbygden.
Ett foga hoppfullt svar har nu
ingått från F. H. K:s ordförande, fröken
Ingeborg Walin, vilket vi häi’med
återge:
Till ordföranden i L. K. i\ R.
kommit-nalstyrelsegrupp.
Med anledning av Eder skrivelse av
den 20 aug. får F. H. K:s Kvinnoråd
meddela följande:
Bland de första framställningar, som
av rådet i våras gjordes till
Folkhus-hållningskommissionen, var just den,
att särskilt landsbygdens husmödrar
skulle utfå familjens mjölranson för
längre tid än en vecka på en’ gång,
och anförde rådet därvid enahanda
skäl, bl. a. de i Eder skrivelse
upptagna.
F. H. K. svarade emellertid bestämt
avböjande på rådets begäran, i vad den
avsåg en mer generell lindring av
bestämmelserna, under framhållande av
att erfarenheten givit vid handen, att
det vore ytterligt riskabelt att medgiva
en sådan sak, med hänsyn till
svårigheten eller vederbörandes oförmåga att
under sådana förhållanden iakttaga
nödig sparsamhet vid användning åv
mjölförrådet. En förnyad
framställning från rådets sida angående denna
fråga skulle ej föranleda någon
åtgärd, därom har jag övertygats vid
samtal med vederbörande.
Emellertid vill jag påpeka att redan
nu möjlighet finnes för personer på
landsbygden, med mycket lång väg eller
eljes synnerligen svåra
kommunikationer till närmaste handelsbod, att
erhålla sitt mjölförråd för längre tid än
en vecka i sänder. Vederbörande
brÖd-byrå har kunnat medgiva sådan
rättighet. Troligen kommer dock, på grund
av missbruk av sådant medgivande,
skärpt kontroll att införas så till vida,
att dylik rättighet erhålles endast vid
framställning från brödbyrån till F. H.
K», som därefter tillställer brödbyrån
för ändamålet särskilt avsedda
brÖd-kort, till det antal, som F. H. K. finner
den gjorda framställningen motivera.
Härigenom skulle givetvis en mera
rättvis fördelning av nämnda rättighet
vinnas, även om åtgärden synes vara
en skärpning av förutvarande
bestämmelser.
Jag beklagar mycket, att det ej är
oss möjligt att i denna sak
åstadkomma en mer allmän ändring av för
många hem alldeles olidliga
förhållanden och särskilt, att många ordentliga
och sparsamma husmödrar nödgas
finna sig i dessa förhållanden på grund
av andras oförstånd och brist på
skötsamhet.
Med utmärkt högaktning
Ingeborg Walin,
ordf. i F. H. K:s Kvinnoråd.
Q/öm ej kvartalsprenumerationen!
Örn ås
Sommar- och
Vintersanatorium
högt och härligt beläget i den fagra Simlångsdalen vid Mahults hfiilplats k Halmstad—Bolmens järnväg.
Mottager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjukvård söka vila och rekreation i lugn och natur
skön trakt under oklanderliga hygieniska förhållanden i förening med hemtrefnad och ett gott och rikligt bord
Personer, lidande av tuberkulos eller andra sm i t to samma sjukdomar mottagas ej.
Referenser: Samtliga hrr läkare i Halmstad och d.T Manne Bergengren i Göteborg, Prospekt erhålles på
begäran. Förfrågningar oeh anmälningar mottagas af INEZ CARLSTÄÖM. Postadress Mahult, Ryaberg. Telef.:
Simlångsdalen 4 via Halmstad. Telegramadress: »Öraås«, Halmstad.
HiMat Elffl M9ÖI
JURIS KAND.
Kvinnliga luridiska Byrän
Lilla Vattugatan 14 (vid Brunkebergstorg)
STOCKHOLM C.
Httggåogai o. juridiska indrag n alla slag.
KL. 10-4.
Riks tel. 7576. Allm. tel. 1B336.
Kvinnornas rösträttsdag i Stockhblm
firades den 7 oktober med en anslående och
stämningsfull fest i K. F. U. K:s lokal, som
för tillfället var smakfullt klädd med
palmgrupper samt blommor i rösträttens färger
och med Stockholms F. K. P. R:s standar
som fonddekoration. Salen var fullsatt av
en intresserad publik, och aftonen lämnade
en rik behållning, ehuru man saknade
omnämnandet av drottning Margareta åt vars
minne detta års rÖsträttsdag företrädesvis
skulle ägnats.
Festen öppnades av d:r Gulli Petrini, som
hälsade de närvarande välkomna och med
några ord erinrade om den nuvarande
situationen, vilken, trots bitterheten av
nederlaget i riksdagen, icke ter sig
ogynnsam. Det ser ut som om motståndet givit
sig, men d:r Petrini varnade
rösträttskvin-norna for att slå sig till ro, ty just nu
behövde alla krafter tagas i anspråk for
slutspurten.
Ordet överlämnades därefter åt d:r Lydia
Wahlström; som talade om
Kvinnosaken och de politiska
åskådningarna.
D:r Wahlström inledde sitt föredrag
med att erinra om, att kvinnan är ett
sent begrepp i historien, och med
tillämpning på kvinnosaken uppdrog hon en
jämförelse mellan statstanken och
personlighetstanken. Den förra är en tidigare,
antik idé, den senare föds först med
kristendomen, och den katolska kyrkoidén är den
antika statstanken, tillämpad på
kristendomen. Redan tidigt kan man spåra
kampen mellan individualismen och
statstanken, och striden märks även på så sätt att
kvinnorna få allt svårare att behålla de
lägre kyrkotjänsterna, hur obetydliga de än
äro. Statstanken, liktydig med
katolicismen, griper omkring sig allt mer och mer
och platsen blir mindre för kvinnan. Åven
inom klosterlivet, som haft sin stora
betydelse för dåtidens kvinnosak, minskas det
kvinnliga inflytandet. Protestantismens
grundton är den mest absoluta individuella
frihet i motsats till katolicismen, vars
grundkaraktär är auktoriteten.
Personlig-hetsidén möter oss inte bara i religionen
utan även i vår statsförfattnings historia,
och däför kan man inte tänka sig Sverige
katolicerat, beroende på att vår historia gått
oss i blodet, och en iakttagare skall finna
att den protestantiska trosfriheten och den
germanska folkfriheten går hand i hand.
Efter att ha nått fram till
upplysningstiden, vilken en tysk teolog
karaktäriserat som förverkligandet av
protestantismens idé, var talarinnan inne på den
moderna kvinnorörelsen. Det är en utpräglad
skillnad på den äldre kvinnorörelsen och
den vari vi nu befinna oss, och detta
gäller inte bara ledarna, utan även den
åskådning, som behärskar rörelsen. Den äldre
kvinnorörelsen var en avläggare av
liberalismen, man kämpade för arbete och den
bildning som därtill erfordrades, oeh
därför samlade sig det huvudsakliga intresset
kring platsanskaffningsmöjligheter. I vår
tid har liberalismen blivit avlöst av
arbetarrörelsen, och även den nya
kvinnorörelsen har format sig efter tidens krav.
Rörelsen har blivit internationell. Dess
politiska och sociala sida innebär icke bara
ett krav på rättvisa utan även skyldigheter
| Ev uppburen
1 symaskin.
| Solid konstruktion.
| Svenskt fabrikat, v i
I ^U0(jtjoma I
|A ^gnuw&inl
gentemot staten, vilket bevisar att
statstanken genomsyrat även den moderna
kvinnorörelsen. Detta andra skede har
emellertid icke samma utsikt som det första att
bli populärt bland män, och ännu härska
sådana synpunkter, som anse det förenligt
med kvinnligheten att deltaga i det
kommunala livet, men okvinnligt att deltaga i po-
1 itiken, och man saknar hos männen den
solidaritet gentemot kvinnorna som de visa
sitt eget kön.
Rågången mellan statsliv och hemliv är
för längesedan överskriden, och när
männen tala om att det senare bör skyddas för
det förra, så innebär det ett hån.
Rösträtten kommer snart att tillfalla
kvinnorna, och enligt d:r Wahlströms åsikt
kommer kvinnornas deltagande i det
politiska livet att innebära något nytt, enär
det finns en grundolikhet i uppfattningen
mellan män och kvinnor, som måste
utöva sitt inflytande på statslivet. Man kan
ieke tänka sig hemmets uppfostrargärning
utan både man och kvinna, och d:r
Wahlström avslutade sitt intressanta och
tankeväckande föredrag med den, förhoppningen,
att kvinnans politiska gärning skulle bli en
sammanfattning av statstanken oeh
personlighetstanken.
Efter föredraget vidtog en
musikavdelning med sång av fröken Sigrid Brundin,
som på ett utmärkt sätt föredrog sånger
av Sjögren, Grieg och Palmgren, Frökea
Andrea Gullberg, som känsligt och mjukt
behandlade sin violin, spelade därefter ett
par kompositioner av Godard och Kreissler.
Som ackompanjatris tjänstgjorde fru Esther
Fischer-Lindskog.
Sedan fru Elin Wägner uppläst sitt till
Birgittadagen utkomna föredrag, Medan vi
vänta, som på ett utomordentligt och
sakrikt sätt klargör den närvarande
situationen, framlades och antogs följande
resolution: *
Svenska kvinnor, samlade till möte
Birgittadagen 1917 i Stockholm, uttala sin
djupa harm över Första kammarens vägran
vid innevarande års riksdag att godkänna
ens en begränsad lösning av kvinnornas
rösträttsfråga. Riksdagen har tidigare
begärt bevis på att kvinnorna verkligen
Önskade medbestämmanderätt i landets
angelägenheter; kvinnorna svarade med
mass-opinionsyttringen 1914. Riksdagen begärde
en allsidig utredning; k. m:t skaffade en
sådan utredning 1911. Samtliga andra
nordiska länder ha givit sina kvinnor rösträtt
och valbarhet; under krigsåren ha i
Förenta staterna kvinnor i 7 nya stater
erhållit rösträtt vid presidentvalen; 6 stater i
Kanada ha givit kvinnorna full politisk
rösträtt; i Österrike och Ungern forberedes
reformens upptagande å respektive
regeringars författningsprogram; i England,
Ryssland och Holland står frågan inför sin
omedelbara lösning.
1 Sverige är denna fråga minst lika
mogen för sin lösning som i dessa länder; vi
begära att den antages såsom vilande redaa
vid nästa riksdag, så att Sveriges kvinnor
icke längre behöva vänta på denna gärd
av rättvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
