Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A’:-
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VI. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 NOVEMBER 1917.
N:r 21.
Den nya regeringen och
vår fråga.
Tyvärr gick det icke att få en
regering så sammansatt, att samtliga
riksdagspartiers ställning till
författningsfrågorna på förhand klargjorts, så att
den eller de kungliga propositioner i
ärendet, som kunde väntas, voro
tillförsäkrade bifall från alla partier. Det
skulle känts lugnt och skönt om det
kunnat bli så, men ingenting är ju
lugnt i dessa tider, så det vore väl
orimligt att begära detta särskilda
privilegium för kvinnorösträtten.
Den rena vänsterregering, som nu
tillsatts, har emellertid i jsitt
offentliggjorda programuttalande lovat, att vår
fråga skall för riksdagen framläggas
så snart som möjligt.
Som synes på annat ställe i dagens
nummer har V. U. till statsministern,
hr Edén, inlämnat en skrivelse med
anhållan, att även om frågan angående
den kommunala rösträtten icke hinner
bli så tidigt utredd, att den kan komma
med redan nästa riksdag, proposition
oin politisk rösträtt och valbarhet för
Sveriges kvinnor på samma villkor som
för män dock måtte framlämnas under
1918 och helst så tidigt som möjligt
under riksdagssessionen.
Varje dag, som rösträttsrörelsen kan
vinna från det rena agitations- och
propagandaarbetet, kan komma till mycket
bättre användning såväl för politiskt
upplysningsarbete bland kvinnorna
som även för allt det andra
samhälleliga arbete, som just denna tid kräver
både av sina döttrar och sina söner.
Det är så oändligt mycket nu, som
särskilt kräver kvinnornas medverkan; i
detta nummer redogöres för de krav,
den nya lagstiftningen angående barn
utom äktenskap ställa till de blivande
barnavårdsmännen, samt för de nya
funktioner som om kort tid vänta
nyk-terhetsnämnderna; livsmedelsbristen
och kristidsorganisationen ta också en
hel del kvinnlig arbetskraft i anspråk;
vi räcka inte till för allt detta och
dessutom för vidare intensiv agitation
för rösträttsfrågan, vilken dock nu
stötts oeh blötts, så att ingen behöver
vara i tvivel, vare sig om dess innebörd
eller dess följder för samhället. A. W.
Det har skett att i England, där kvinnorna kämpat som
hårdast och där de haft sina m^st oförsonliga motståndare,
underhuset i andra läsningen prineipiellt antagit förslaget
om den kvinnliga rösträtten. Det har ytterligare skett, att
i vårt eget samhälle det kvinnliga arbetet har trätt fram
på områden, där vi ieke varit vana att se detsamma förut;
att vi under denn^ kristid och under denna prövning fått
bevittna, hurusom de kvinnliga medborgarna måst deltaga
likaväl som männen för att uppbära alla de samhällsplikter
som ligga över oss. Den allmänna meningen har börjat
genomträngas av en känsla av, att hela det gamla talet
om kvinnans uppgift såsom begränsad uteslutande till
hemmet, ingenting annat är än en fras.
NILS EDÉN.
(Uttalande i rösträtUdcbaiien juni 1917.)
Samhällets styvbarn.
De nya lagarna om barn utom äktenskapet träda i kraft den 1 januari 1918.
Detta innebär ett rätt betydande
framsteg. Dock icke allt vad de
framställningar från kvinnohåll syftat till,
vilka gjorts dels av centralstyrelsen
för Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt, dels av Soc. dem.
kvinnornas centralstyrelse.
De nya lagarna innebära med all
säkerhet ett tryggande i rätt stor
utsträckning av möjligheterna dels att få
Överenskommelse träffad angående
bidrags erläggande för barn utom
äktenskap, dels angående ut fående i pr
ak-tiken av sådant bidrag. Införandet av
barnavårdsmansinstitutionen, som i
första hand har till uppgift att få
avtal till stånd och att genom densamma
éller genom ombud föra talan för
barnet rörande faderskap, kommer i
fler-faldiga fall mot förut att kunna för
barnets underhåll och vård skapa
fastare former. Lagen om införsel i
avlöning, pension eller livränta, vilken
innebär att det avtalade eller ådömda
underhållsbidraget kan uttagas ur
avlöningen, måste naturligtvis utöka
möjligheterna emot tillförene att bidragen
verkligen komma att inflyta. Men för
alla de fall där så likväl icke kommer
att ske, såsom vid sjukdom,
arbetslöshet, oupphörliga förflyttningar från en
ort till en annan, obestämda
anställningar, förefinnes fortfarande den
ekonomiska otryggheten. Den genom
kvinnorna liksom i riksdagsmotioner
föreslagna fÖrskotteringen av underhållet,
vilket är lag i Danmark, blev nämligen
icke infört i sammanhang med
föreva-rande lag. Frågan blev dock genom
riksdagsskrivelse anbefalld till
utredning för att då omfatta även barn till
ensamstående mödrar, födda inom
äktenskapet.
För barnets ekonomiska ställning är
det ett viktigt steg framåt att lagen
stadgar att barnets underhåll och
uppfostran skola avpassas vfter
föräldrar-nas villkor, oeh icke som hittills att
skyldighet förefinnes att giva barnet
endast ”nödtorftigt uppehälle”.
Ett annat framsteg i de nya lagarna
är att även modern till barn utqm
äktenskap har rätt till underhåll, i det att
lagen nu ålägger fadern skyldighet att
bidraga till moderns uppehälle sex
veckor före och sex veckor efter
nedkom-sten, vilken tid under särskilda
omständigheter kan utsträckas till fyra
månader före och nio månader efter
nedkomsten.
Moderns ställning gent emot fadern
har även stärkts genom lagändring vad
angår rätte gångs för farandet. Mannen
är nämligen fråntagen det oriktiga
privilegiet att få ”svära sig fri”. Enligt
nya bestämmelserna äge rätten
förelägga den att avlägga ed, ”åt vilken
med hänsyn till samtliga
omständigheter i målet eden finnes kunna med
största trygghet anförtros”.
Det av en ratt utbredd folkmening
stödda kravet på arvsrätt för barn
utom äktenskap även efter fader och
fädernefränder, vilket krav även
stöddes av motioner i riksdagen och av
ovan nämnda ltyinnoorganisationer,
blev ju icke lag. Men infördes dock i
den nya lagen att trolovning sbarn
ärver även fadern. Trolovningsbarn har
även rätt att få faderns namn. Andra
utom äktenskapet födda barn skola
däremot i regel hava moderns namn.
Förutom det här i korthet
meddelade huvudinnehållet i de nya
bestämmelserna för lag om barn utom
äktenskap, inför lagen
Regeringens ställning till
kvinnorösträtten.
Uppvaktning för stats- och
justitieministrarna.
Enligt beslut av V. U. uppvaktades
statsminister Edén och justitieminister
Löfgren den 25 oktober med en
skrivelse, däri vördsamt anhölls, att kungl.
proposition om politisk rösträtt och
valbarhet åt Sveriges kvinnor på
samma villkor som för män måtte till 1918
års riksdag avlämnas så snart som
möjligt efter dess sammanträdande.
Skrivelsen framlämnades av v.
ordföranden d:r Karolina Widerström och
fru Anna Wicksell. Statsministern
förklarade därvid, att det vore
regeringens avsikt att framföra den kvinnlir
ga rösträtten särskilt, och att detta
skulle ske så snart som möjligt;
frågan föreligger, ansåg statsministern, i
fullt utrett skick.
Barnavårdsmansinstitutionen.
Denna avser att för de barn, vilka i
de flesta fall äro helt och hållet ställda
utan skydd eller också endast hava
en ensamställd mor till skydd, lämna
ett verksamt stöd. I Norge har det
länge varit den s. k. bidragsfogden, som
skulle hjälpa moder och barn att
erhålla det underhållsbidrag lagen
berättigar till. I Sverige blir , det
barna-vårdsmannen, till vilken kan utses
såväl man som kvinna.
Detta innebär, kan man säga, en
fullkomlig omgestaltning av nu rådande
förhållanden. Från att mödrar förut
icke hade rätt till annat bistånd i sin
svåra belägenhet för att skaffa sig och
barnet underhåll annat än vad en mer
eller mindre vaken fattigvård eller
enskild välgörenhet ville giva dem; från
att föräldrarna hade rättighet att efter
eget godtycke ingå en
överenskommelse angående barnets underhåll eller ej,
så gives nu fr. o. m. nästa år makt och
myndighet för tredje person att
inskrida. Detta skall naturligtvis hälsas
välkommet i en mängd fall, ty råd oeh
dåd hava de mödrar, som behöva sådan
hjälp, hitintills alltför ofta förgäves
suckat efter. Men för dem, och de äro
icke så få, som vilja reda upp saken
ensamma — somliga av den orsaken att
de vilja komma undan ansvar och
förpliktelser, andra åter emedan de önska
och verkligen också kunna sköta sitt
barn ensamma eller själva kunna
komma överens med mannen angående
underhållet — skall nog
barnavårdsman-nen kännas såsom ett ovälkommet
intrång.
Under sådana omständigheter är det
lätt att förstå hur viktigt det är att
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
