Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra sd myckel för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. Arg.
STOCKHOLM, 1 MARS 1918
N:r 5
Den kungliga
propositionen.
På riksdagens bord ligger nu åter en
kgl. proposition om politisk rösträtt
och valbarhet för Sveriges kvinnor på
samma villkor som för Sveriges män*
I det väsentliga är den av samma
innebörd som 1912 års kgl. proposition
och de liberala partimotioner, som
inlämnades 1914 och 1917. Den upptager
samma konkurs- och skattestreck, som
vi känna igen från dessa, d. v. s. gifta
kvinnor drabbas av dessa streck, icke
endast då de själva försatts i
konkurs eller underlåtU att betala sina
skatter, utan även då deras män råkat
ut för dessa malheurer, och hustrun
icke vunnit boskillnad eller
hemskillnad. Det fattigvårdsstreek, som
tidigare också medtagits bland
diskvalifi-kationsgrunderna, har man denna
gång utelämnat, men detta endast på
den grund, att det är överflödigt att
omnämna det: har gift kvinna eller
hennes minderåriga barn erhållit
fattigunderstöd, häftar icke blott mannen
utan även hon själv för understödet;
hennes diskvalifikation i
rösträttsav-seende följer alltså redan av den
allmänna regeln.
Vad de andra två
diskvalifikations-grunderna angå, förefalla de nog så
hårda. Kent praktiskt taget är
konkursstrecket icke så farligt. Å ena
sidan kan mannen, om han icke är
alltför omöjlig, rätt snart lyckas få ackord
eller eljest rangera sina affärer och
sålunda komma ur konkurstillståndet; å
andra sidan kan hustrun i de fall, då
mannen icke alls kan reda sig, och
familjen i verkligheten lever på hennes
arbete, och då det eljest vore
upprörande att fråntaga henne rösträtten, just
i samband med konkursen relativt lätt
vinna boskillnad och sålunda återfå
sina medborgerliga rättigheter.
Skatte-strecket däremot är svårt att svälja, i
all synnerhet i de fall då hustrun själv
är skattskyldig och själv ordentligt
fullgjort sitt skattebetalande. Bakom
bestämmelsen ligger en uppfattning av
äkta makars solidaritet i ekonomiskt
avseende som icke är fullt rättvis, så
länge denna solidaritet tar sig uttryck
i mannens så gott som obegränsade
Överallt i den kultiverade världen tränger
kvinnornas rösträttsfråga sig oemotståndligt
iram, stödd som den är på, rättvisa och hänsyn
till gagnet för det allmänna. Kvinnorna i vart
land äro icke mindre än kvinnorna i andra
länder mogna att utöva rösträtten. Det synes
därför icke vara förenligt med rättvis och klok
politik att fortfarande undanskjuta deras krav.
Ur den kungliga propositionen.
förvaltningsrätt över de gemensamma
tillgångarna. Låt oss hoppas, att den
blivande nya lagstiftningen angående
ii k ta makars
förmögenhetsförhållanden, som nu äro under utarbetande,
skall kunna giva denna solidaritet en
sådan innebörd, att denna
diskvalifi-kationsgrund antingen kommer att av
sig själv bortfalla, eller att den
kommer att framstå som mindre orättvis
därigenom, att det gives hustrun en
möjlighet att verkligen influera på
mannens sätt att sköta den
gemensamma egendomen, enkannerligen
skatte-betalandet.
Professor Thyréns gamla farhåga,
att de gifta kvinnorna i tiotusental
skulle skaffa sig boskillnad for att i
rösträttsavseende bli oberoende av
mannen, torde vara synnerligen
överflödig — vilket man kan vara glad åt
eller sörja över efter
omständigheterna.
En annan bestämmelse, som heller
icke återfinnes i denna kgl.
proposition, är tillåtelsen för äkta makar att
rösta med varandras fullmakt. Att
denna regel ej kommit med beror
emellertid uteslutande därpå, att
justitieministern hoppas att redan under
innevarande valperiod kunna framlägga
lagförslag rörande hela frågan om
möjlighet för vissa kategorier av
medborgare att rösta med fullmakt eller
på annat sätt göra sin rösträtt
effektiv, fast de icke själva kunna vara
närvarande vid valtillfället; skulle detta
mot förmodan icke lyckas, har
justitieministern för avsikt att hemställa om
förslag till komplettering av
kvinno-röstrattsförslaget i ovannämnda
riktning.
Förslagets allmänna motivering är
just bådan, som den bör vara; ingen
lyrik eller stora ord, endast enkel, klar,
redig och rakt på sak gående
argumentation. Inga översvallande
förväntningar ställas på kvinnorna; inga
löften givas å deras vägnar; det enda
som säges är, att kvinnorna i vårt land
icke mindre än kvinnorna i andra
länder torde vara mogna att utöva
rösträtten. Detta hoppas vi i all
ödmjukhet, att justitieministern kan stå för.
Avgörandet ligger nu hos riskdagen,
närmare bestämt Första kammarens
majoritet.
Den framtid, som vi gå emot, ter sig
allt annat än ljus. Det är naturligt,
när nöd hotar, att människorna ty till
varandra för hjälp och stöd, och att
ingen hjälp ratas, ingen god kraft
visas bort, hur obetydlig den än måtte
förefalla. Bedan under den farofyllda
tid som gått och som ännu pågår har
det känt? bittert för oss kvinnor, att
vi icke fått stå solidariska med våra
män, våra söner och bröder i fullt
medborgerligt ansvar. Det är klart, att det
arbete vi kunna prestera, den hjälp vi
kunna giva i nödens tid, den ge vi
under alla omständigheter. Men vår
håg och vår vilja stärkas därigenom
att vi erhålla samhällets erkännande
av att vi dock tillhöra samhället,
ävensom därigenom att vi känna oss äga en
vanlig medborgares möjligheter att
göra vår vilja oeh vår uppfattning
gällande. Skall den yttre ofreden avlösas
av inre ofred, då borde kvinnorna
kunna verka som ett försonande element,
förstå, utjämna och finna utvägar till
en sarnförståndsfred. Måtte de som nu
ha avgörandet i sin hand visa sig för-
stå, att det i denna tid gäller att
stärka alla försonande och samman hål lan*
de krafter, att uppmuntra och
framlocka, icke att hålla nere och förtrycka
vad som finnes av god vilja. Och
måtte de också visa sig förstå, att även i
allra bästa fall den tid vi gå emot blir
en nydaningens och en nybyggandets
tid, att på många av samhällslivets
områden det gäller att skapa både nytt
innehåll och nya former, och att
därvidlag svenska folkets kvinnliga hälft,
lika väl som den manliga, har
intressen att bevaka.
Deltagandet i vårt fosterlands
politiska liv kännes för oss som en plikt
! i ka väl som en rätt. Det blir ovärdigt
i längden att, när det icke går som vi
önska det, vi alltid få skylla på andra;
det är icke heller nyttigt; vi behöva,
och vi veta att vi behöva ansvarets
uppfostrande makt. Genom att själva
få vara med att styra, även om det är
skröpligt nog, kunna vi växa; genom
att bli styrd har ännu ingen
människa lagt en enda tum till sin växt.
Därför hoppas och vänta vi, att
riksdagen i år måtte besluta att ge oss den
medborgarrätt vi åstunda.
Anna Wicksell
Bergman—Österbergska
samhälls-kurserna.
Arbetet för vårterminen är nu i full
gång. Kurser pågå dels i Värmlands
län med fröken Emma Aulin som
ledare, dels i Kronobergs län med fröken
Tilly Borg som föreläsare. — Från
Kronobergs län, där kursen slutar den 6
mars styr fröken Borg sin färd till
Blekinge län, där hela länet skall få en
grundlig kurs i samhällsupplysning.
Då tiden för vårterminen räcker till för
ännu en kurs i södra Sverige så
kommer Kalmar län att i april—maj få en
kortare kurs.
Sedan fröken Aulin avslutat kursen i
Värmlands lan, kommer hon även att
leda en kortare kurs i norra delen av
Gävleborgs län, där en kurs
påbörjades förra våren, men måste på grund
av smittkoppsepidemien avbrytas.
För hösten planeras kurser i
Kopparbergs län och möjligen i något annat
län också.
E. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
