Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De föreningar
som rekvirerat rösträttspjäsen
”Mobilisering” och ej återlämnat densamma, torde
godhetsfullt återsända den till Fru Malla
Grönlund, Söderköping.
senare utvecklade i de hänseenden, som
för bedömande av deras politiska
mogenhet äga betydelse, är ett påstående,
vars riktighet torde vara svårt att visa;
och att på denna grund sätta
åldersgränsen for kvinnorna högre än 24 år
synes alltså icke vara befogat. Vad
angår kvinnornas övertalighet såsom skäl
att nedsätta åldersgränsen för dem, kan
jag i fråga om farhågorna för
oförmånliga verkningar av denna
Övertalighet hänvisa till det bemötande av
dessa farhågor, som gjorts i
omför-mälda såsom bilaga vid detta protokoll
fogade motion av år 1914. Understrykas
må, att det ju icke är fråga om att till
deltagande i det politiska livet släppa
fram någon avskild samhällsklass med
särskilda intressen och åskådningar.
De nya valmännen komma från olika
samhällsklasser och från olika
me-ningsgrupper. Erfarenheterna från
utlandet giva ej anledning antaga annat,
än att kvinnorna såsom
röstberättigade skola fördela sig på de olika
politiska partierna på huvudsakligen
samma sätt som männen. Att ett
nedbringande av de röstberättigade
kvinnornas antal med åtskilliga procent skulle
medföra några påtagliga fördelar
finnes därför icke skäl att förmoda. Jag
anser alltså icke motiverat att i
förslaget införa stadgande, ens med
temporär giltighet, om en dylik högre
åldersgräns för kvinnorna. Det förut
berörda skäl, som närmast torde hava
föranlett bestämmande i det engelska
rösträttsförslaget av en högre åldersgräns
för kvinnorna, nämligen den genom
kriget ’ förorsakade tillfälliga
minskningen av den manliga befolkningens
numerär, föreligger ju icke för vårt
lands del.
Fullmaktsröstning för äkta makar.
Redan i 1912 års kungliga proposition
upptogs till behandling frågan om
önskvärdheten att på något sätt
avlägsna de avsevärda svårigheter, som
kunna mota med hänsyn till den
samtidiga utövningen av makars valrätt.
Särskilt skulle i många fall möta den
största svårighet för hustrun att, vid
samma tid som mannen, avlägsna sig
från hemmet och lämna vården av
hushåll och barn för att utöva sin valrätt.
Den härmed förenade olägenheten
skulle väl förehades vis yppa sig på
landsbygden och inom sådana
stads-områden, där avståndet till platsen for
valförrättningen kunde nödvändiggöra
särskild resa, men samma förhållande
torde jämväl i övrigt, om än i ringare
grad, kunna göra sig gällande och
faktiskt hindra äkta makar att båda
begagna sin rösträtt. Den titväg till
undanröjande av nu berörda olägenhet,
som närmast er b j öde sig, vore att
medgiva rätt för makar att, där båda vore
röstberättigade, på grund av fullmakt
utöva rösträtt för varandra.
Den 1912 framlagda propositionen
innehöll emellertid intet positivt förslag
i denna riktning, vilket däremot var
fallet med såväl 1914 som 1917 års
partimotioner. Redan år 1913 anförtroddes
av Kungl. Ma j :t åt professorn vid
Lunds universitet I. A. Ernberg att
utreda frågan om beredande av
möjlighet för vissa kategorier av medborgare
att ehuru frånvarande dock utöva sin
rösträtt vid politiska val.
Professor Ernberg har nu meddelat,
att hans arbete framskridit så långt,
att det kan beräknas slutfört inom den
närmaste tiden. Man kan alltså med
tillförsikt förvänta att, sedan
professor Ernbergs betänkande underkastats
fortsatt behandling, förslag i ämnet
skall kunna föreläggas riksdagen
under innevarande valperiod.
Söders ”English School”
Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26. Allm. Tel. Söder 36035.
Annie I. Scott,
Rösträtt 1918.
Ett möte inför avgörandet.
För att giva ett uttryck åt
kvinnornas önskan och förhoppning om att den
k. propositionen om rösträtt för
kvinnor måtte antagas av 1918 års riksdag
hade Stockholms F. K. P. R. den 8
mars anordnat ett möte å K. F. U. M:s
stora sal.
Mötet, som var fulltaligt besökt,
öppnades av föreningens ordförande, d:r
Guiii Petrini, med några ord om att
kvinnorna nu mer än någonsin önska
få sin fråga löst.
Ordet överlämnades därefter åt
friherrinnan Ebba Palmstierna, som
började med att framhålla att i en tid som
vår, då händelserna i världen snabbt
avlösa varandra, det nästan är med en
känsla av ironi vi stanna inför vår
rösträttsfråga. Det verkar onekligen
rogivande med en fråga, som för 34 år
sedan framlades första gången och som
i 16 år oavbrutet varit aktuell. Då i år
en k. proposition för andra gången
framlagts, har den av kvinnorna
mottagits med känslan av att frågan nu
verkligen måste lösas. Vi ha nu ej
längre den segervisshet, som grep oss
förra våren, men vi vilja dock ej tro
att högern alltjämt skall visa sig sakna
sinne för tidens krav.
Talarinnan gav därefter en kort
översikt Över den svenska
rösträttsrörelsens historia och övergick sedan till en
jämförelse mellan de båda kungliga
propositionerna av 1912 och 1918, vilkas
resp. motiveringar bära vittne om de
olika tider, under vilka de sett dagen.
1912 års proposition tar förnämligast
hänsyn till de kommunala valen och
liar dessutom rönt inflytande av de
utredningar angående kvinnorösträtten,
som verkställts av hrr Reuterskiöld
och Widell. Man har lagt
personlighetsprincipen till grund för rösträtten,
och propositionen ger ett starkt intryck
av kvinnornas väntade insats i
samhällsarbetet. 1918 års proposition är
ett uttryck för den tid vi nu
genomlida. Den framhåller liur den
nuvarande tiden tar alla medborgares krafter
i anspråk och hur såväl i neutrala som
krigförande länder kvinnor tagit
verksam del i det allmänna. Det har visat
sig att kvinnornas rösträtt hör såväl
t iil en god för svar sberedskap som
ännu mera till beredskapen för en
varaktig fred.
Talarinnan slutade med att
omnämna de senaste rösträttssegrarna i
England och Amerika och framhöll hur
bittert det känns för oss svenska kvinnor
atUstå efterblivna. Nu vilja vi
emellertid ej längre vänta, nu vilja vi att
frågan blir lost och att vi få ägna våra
krafter åt annat, som väntar på oss. Vi
vilja ha medbestämmanderätt i vårt
land, och vi vilja ha den i år.
Efter friherrinnan Palmstiernas med
Slutkläm.
Överallt i den kultiverade världen
tränger kvinnornas rösträttsfråga sig
oemotståndligt fram, stödd som den är
på rättvisa och hänsyn till gagnet för
det allmänna. Kvinnorna i vårt land
äro icke mindre än kvinnorna i andra
länder mogna att utöva rösträtten. Det
synes därför icke vara förenligt med
rättvis och klok politik att fortfarande
undanskjuta deras krav.
Jag får under åberopande av det
sagda tillstyrka Eders Kungl. Majrt att for
riksdagen framlägga förslag i ämnet,
som jag låtit inom
justitiedepartementet upprätta och vilket såsom nämnts
är byggt på samma huvudgrunder som
det år 1912 framlagda.
iisu&ifm*
Svenskt fabrikat.
Stark, beprövad konstruktion.
Lätt, behaglig gång, stor hastighet.
^Fördelaktiga avbetalningsvillkor.
t SWAfM.VJfTNi
* ^ ^ utrJf n JU Å T Å
RiKs 25 50
Allm* 62 96
Malmtorgsgat&n 6» StocKholm
Fredskronan.
Vad det ordet innebär veta väl de
flesta, som läsa denna tidning, men
mången som givit sitt namn och sin
krona med ett oavvisligt behov att på
något sätt vara med, att göra
något for fredens stora och heliga sak,
undrar nog hur stor tillslutningen
blivit bland Sveriges kvinnor,
dessa kvinnor, som ännu för sig själva,
de sina och sitt land få uppleva
fredens välsignelse. Välsignelse kan i
dessa tider låta som en paradox, men
efter ett Ögonblicks jämförelse med de
arma, som leva direkt under krigets
förbannelse måste alla erkänna
sanningen därav.
De listor, som hittills ha inkommit,
visa att bortåt 7,000 svenska kvinnor
givit sina namn, sitt intresse och sin
anslutning till kvinnornas ai*bete för
en varaktig fred. Siffran är i sanning
både betydande och glädjande, men
egentligen borde ingen enda fattas i
kvinnornas fredskedja for att göra den
stark och effektiv. Listor finnas
fortfarande att få hos fröken M. Widegren,
Sibyllegtaan 59, Stockholm. Med stor
energi, möda och omtanke har fröken
livligt bifall mottagna föredrag talade
teol. och fil. kand. Emilia Fogelklou
över ämnet Icke i trötthetens tecken.
Talarinnan började med att
framhålla, att det är en kritisk tid för en
idé, när den framlagts många gånger
och inga nya synpunkter längre finnas.
Då kommer tröttheten, pessimismen och
världströttheten. När en värld ligger
i spillror, finns det dock ett annat
alternativ än att i trötthet draga sig undan
i ensamheten, och det är att med
alltjämt brinnande tro gå ut i den
grusade världen och tröts allt arbeta på att
hygga upp igen — röja upp dag efter
dag, tills det en dag går att börja med
bygget. Det är detta, som nu är
historiens kra.v på oss kvinnor. Ett tecken
härpå skall vår medborgarrätt vara,
vilken vi vilja ha ej för nöjes, utan för
hårt arbetes skull. Den skall lära oss
att bära ansvaret, skall nödga oss till
den allmänanda, som nu så sorgligt
brister hos vårt folk.
Det har framställts som en
begränsning hos oss kvinnor att vi ej kunna
skil ja på sak och person. Tänk om
detta i stället skulle bli en styrka i vårt
politiska, arbete, att vi ej nöja oss med
programpunkter utan vilja ha
mänskliga, per s o nii ga v erkl i gli eter. Med d et
enda kravet skulle kvinnornas
politiska insats bli oerhörd. Utan det skulle
den bli ingen, utan då skulle rösträtten
endast medföra en Ökning av
förutvarande faktorer.
Om vi alltid hålla det personliga oeli
moraliska kravet levande, slutade
tala-rinnan, skola vi kunna föra in nytt
innehåll i statslivet, men detta får ej ske
i trötthetens teeken. Dock orkar man
stundom för det vardandes skull vad
man ej orkar för det som är.
Även detta föredrag mottogs med
starkt bifall, varefter mötet enhälligt
antog den resolution, som återfinnes
å första sidan av denna tidning.
P. IBSE1H98!
n
i
•
1 Barnhusgatan 1 I
(hörnet av Drottninggatan)
a m
Stort lagttr af finar* ecft enklare |
STOCKHOLM
y —bler n
0 i ek, mahogny, valnöt samt andra £
g träslag äfven målade, till billigaste priser. }
f| Allm. Tel. 11410 Rika Tel. 6505 jj
Widegren skött ordnandet och
expedieringen av alla dessa många listor samt
dessutom upprättat en kortkatalog å
fredsintresserade kvinnor på skilda
orter i landet för att vid förekommande
behov taga deras intresse i anspråk.
Tanken på fredskronan kommer från
Australien, där den tog form i ett av
australiska sektionen av I. C. W. P. P.
utsänt upprop, som vann storartad
genklang. Tanken gick vidare i
världen, slog rot i Danmark, vars
sektion låtit den växa i en väl
organiserad form, som givit ett präktigt och
glädjande resultat. Från Danmark kom
den över till Sverige och hoppet är nu
att den må spridas till alla de länder,
där I. C. W. P. P. har sektioner, så att
jorden må omspinnas med en
kvinnornas fredskedja, så stark att ingen
krigsgalenskap, hur väl maskerad den
än må vara, någonsin kan bli glödande
nog att spränga en sådan kedja.
Mer än någonsin beror det just nu
på hnr kvinnorna uppfatta sin
kvinnliga särställning och sina kvinnliga
privilegier, dem att utan att bli
missförstådda kunna ge omedelbara,
varma o eh s t a r ka u i t r y ek åt sin fre d s
-vilja. Dock alltid med den tanken att
det ej är nog med nya yttre
förhållanden, det är människans ande som
måste omvandlas oeli vilka äro hur
närmast att lägga handen vid plogen? Jo,
kvinnorna.
E. W. P.
Instämmanden i L, K. P. ll:s
resolution för att stödja den kungl.
propositionen om rösträtt och valbarhet för
Sveriges kvinnor ha ingått från 773
F. K. P. B. _____
Tyvärr äro vi denna gång icke i
stånd att lämna det referat över
borna-vårdsmötet i Stockholm, som förelegat
i manuskript, emedan detta förkommit
i en postförsändelse, som avgått från
fl än i n gen till t ry ek er i e t.
Kvinnor i barnavårdsnämnd.
Till ledamöter i barnavårdsnämnden
ä ro inval da: för M otala, siad: fru
Augusta Lundberg och fröken Erika
Käckner samt för Motala socken: fru
Signe Thörnqvist och fru Anna Ström,
samtliga medlemmar av F. K. P. R.
Samhällets barnavård.
Den förut av Första kammaren
bifallna motionen av hr von Koch om
utredning angående en centraliserad
o r g a n i s a t i o 11 a v ba r n a v å r d en i riket
har även av Andra kammaren bifallits
utan debatt.
(7/Ö/77 ej
kvartalsprenumerationen!
■UnofcVHilm IV i$, i vai’ mir v J-jofc V. 1-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
