Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVISSOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: Ourli Hertzman-Ericson.
Redaktion och Exp.: 6 Karduansmakaregatan11
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V*3—Vsé.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4,
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1918 Kr. 2: 50.
Lösnummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm. å sista sidan, 15
öre å de övriga. Vid längre tids annonsering
rabatt.
RÖSTRÄTT SBYRÅN
$ Karduansmakaregatan II, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 86 00.
Öppen vardagar kl. 1—l/s 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
skilda områden, särskilt under det
sista decenniet.
Likaså ha männen här orimligt
svårt att fatta, att en kvinna även i
övrigt bör få arbeta under något så
när likartade villkor som männen, och
inte alltid på något sätt sitta på
undantag.
I våra statliga
livsmedelsorganisatio-ner finnas inga kvinnor, som ha rätt
att planlägga arbetet ifrån början; de
ha endast rätt att ge råd, som männen
ta den hänsyn till som de behaga. Och
vi ha vår egen lilla tro på, att
åtskilligt kunde ha ställts en smula mer
billigt och praktiskt, om inte männen fått
husera ensamma på områden, där de
dock inte ha någon vidare sakkunskap.
Man sätter den ena gången efter den
andra till kommittéer, som skola
utreda frågor, som beröra kvinnornas
intressen, utån att däri insätta kvinnor.
Möjligen tillkallas nådigst några
kvinnor vid tillfälle att ge, några
upplysningar. Det är som man inte
unnade dem att arbeta i ro och ha
kommitté-arvode.
Nu senast har regeringen satt till en
kommitté för utarbetande av
lagstiftning om normalarbetsdag, söndagsvila,
nattarbetets avskaffande och semester
för arbetare, allt frågor som på det
intimaste beröra även de talrika
ar-beterskorna, men ingen kvinna har
ansetts behövlig där.
Likaså sitter ingen kvinna i
lonereg-leringskommittén, som dock haft att
göra upp så många löneregleringar,
som även gälla kvinnorna, och detta
märks sannerligen på resultaten. Nu
har den lyckiggjort oss med ett
förslag till reglering av lärarekårernas
lönefråga. Den var nu ifrån början
snedvriden, därför att riksdagen år
1906 på förslag av dåvarande
ecklesiastikminister Fridtjuv Berg beslöt, att
en folkskollärarinna skulle ha mindre
lön än en folkskollärare, fastän de hade
samma kompetens och samma arbete
och fastän de i femtio års tid förut
varit likställda. Den oerhörda
bitterhet och splittring inom kåren, som detta
beslut till stor skada för folkskolan
åstadkom, förmådde slutligen hr Berg
att slå til? reträtt och i stället föreslå
tillämpningen av den s. k.
”behovsprin-cipen”, som skulle gora alla ekonomiskt
”likställda” genom att ge större lön åt
familjeförsörjare. Den av honom
tillsatta ”lärarelönenämnden” fick
direktiv att reglera lönerna för samtliga
lärarekårer enligt denna princip.
Nämnden, som märkte att principen
stötte på starkt motstånd hos
läroverks-lärarna, ”utredde” den visserligen på
många sidor i sitt betänkande, men
föreslog dess tillämpning endast för
folkskolans del, medan man för läroverken
höll sig till den enklare att ge endast
kvinnorna lägre lön.
Fernqvists Kappaffär
4Q Drottninggatan Q4
n. b. och 1 tr. upp
Stort lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P, R. lämnas 5 % rabatt.
Nu har löneregleringskommittén
återgått till denna lättfattligare metod
även för folkskolan, och så är man
efter en liten diversion tillbaka vid
utgångspunkten igen: man tar för sig på
kvinnornas bekostnad eftersom de
ingenting ha att säga i riksdagen. Och
man har lyckats i flera år förhala
till-lämpningen av den 1909 genomförda
grundlagsändringen, som skulle ge
kvinnorna rätt till vissa statsämbeten.
Vidare vill löneregleringskommittén
— i motsats till lönenämnden —
utesluta kvinnorna från rättigheten att söka
lektorstjänst vid de allmänna
läroverken. Någon rimlig anledning att anta
att en kvinna, som innehar den nödiga
kompetensen, skulle ha större
svårigheter att undervisa på gymnasiet än i
realskolan förefinnes inte, men man
unnar naturligtvis inte kvinnorna att
konkurrera med männen om så pass
högt avlönade tjänster som lektorat
(annat än vid de kvinnliga
seminarierna, där det inte kunde undvikas).
Även med den nedsättning av lönen
hon som kvinna enligt förslaget skulle
få, blir den tydligen större än vad som
kan tillåtas.
Teckningslärarinnorna, som hittills
varit lika avlönade med lärarna,
komma nu i samma fördömelse som andra
lärarinnor vid statens läroverk, i det
kommittén föreslår att de skola få lägre
lön än sina manliga kolleger.
Vad läroverken för flickor beträffar,
är deras lönereglering icke med denna
gång, den är uppskjuten, ty
lärarelönenämnden har icke hunnit bli färdig
med sin utredning; det är aldrig
bråttom, när det gäller att skipa rättvisa åt
kvinnor. Och trots att de stackars
lärarinnorna vid flickskolorna således få
vänta på sin löneförbättring, så har
riksdagen nyss sagt nej till ökat
kris-tidsbidrag till dem. Lärarinnorna
svälta, det är ett enkelt faktum, men
finansministern säger i riksdagen, för
att hindra den att lämna dem
kristids-bidrag, att det icke är statens utan
kommunernas sak att sörja för
privatskolorna. Staten har således skyldighet
att ta hand om gossarnas uppfostran,
men för flickornas, så snart den går
över folkskolan, har den intet ansvar
— sådan är den manliga rättvisan. Ty
staten har som bekant ej sörjt for att
upprätta elementarskolor för flickor,
utan till allra största delen överlämnat
detta åt det privata initiativet. Nu har
också kommit en kungl. proposition om
upprättandet av praktiska
ungdomsskolor, och den rågar måttet. Här
föreslås inrättandet av en
yrkesskoleöver-styrelse, bestående av en överdirektör
och tre ledamöter, en för handeln och
två för industrien och hantverket. De
skola ha ordinarie tjänst med 8,100 kr.
i lön och ett ålderstillägg å 600 kr. efter
5 år samt rätt till pension.
Men det är ännu en huvudgren, som
skall-företrädas inom styrelsen och det
är det husliga arbetet. Ingen bestrider
att denna gren är lika viktig och
krävande som de andra, men man
misstänker förstås att denna befattning
måste besättas med en kvinna, och att
tänka sig att ge en kvinna en dylik
lön, det är tydligen för mycket för den
manliga generositeten, t. o. m. när det
gäller att befordra det kvinnliga arbete,
som annars ligger mannens hjärta
närmast. Därför föreslår också den kungl.
propositionen, att denna huvudgren ej
skall vara företrädd av någon ledamot,
utan endast av en ”konsulent”, som
härför skall uppbära ett ”arvode” av 2,000
kr. Saken blir sannerligen inte bättre
därför att det tillika föreslås att denna
konsulent också samtidigt skall vara
inspektör för husligt arbete i de andra
skolstyrelserna med de arvoden där
gi-ves, nämligen 750 kr. på vartdera
hållet. Hon skall således bli någon slags
hjälphustru, som går till och från i de
olika överstyrelserna, medan de
manliga ledamöterna skola uppföras på
ordinarie stat med hög lön och rätt till
pension.
Förolämpningen mot kvinnorna och
underskattandet av deras arbete kan
inte vara tydligare! Detta är nu en
liten axplockning av erfarenheterna
från den sista tiden. De äro verkligen
nedslående. Det kan ju göra en
förtvivlad, att man skall behöva passa på vart
enda förslag, som kommer fram och
nästan alltid konstatera att kvinnornas
rätt tillbakasättes, varefter vi måste
komma tillsammans och protestera mot
orättvisan, skriva inlagor och försöka
vrida rätt is^en. Vi påminnas ständigt
om att vi ej äro representerade i
riksdagen, men vi äro alldeles uttröttade
nå detta. Skola vi kvinnor aldrig få
litet ro i detta land! Vi längta efter
att få leva i frid utan att i varje
ögonblick behöva stå i harnesk mot männen,
Gulli Perini.
Ny M. F. K. R.
En avdelning av Männens förbund
för kvinnans rösträtt bildades i
Arvika den 1 april. Till ordförande i
föreningen utsågs byggmästare O. S.
Flodén, till v. ordförande byggmästare
Simon V. Olsson och till sekreterare
och kassör disponenten Wilhelm
Olsson. Vid mötet uttalades den
förhoppningen, att kvinnornas rösträttsfråga
måtte få sin lösning vid innevarande
riksdag.
En gärd av rättvisa.
K. m:t har bifallit en anhållan av
sekreteraren och ombudsmannen i Stockholms
stads lantetrendomsnämnd fröken Mathilda
Stael von Holstein att få avläsrga juris
kandidatexamen vid Stockholms Högskola utan
hinder av att hon ej avlagt studentexamen.
Dessntom får hon tillgodoräkna sig som
tentamensintyg de intyg över redan
avlagda prov, som givits av vederbörande
exa-minatorer vid Högskolan.
Medaljen Ulis quorum
har tilldelats fru Leonore Odencrants, född
Ekman, ordförande i Borås F. K. P. R„ för
hennes filantropiska och samhällsgagnande
verksamhet.
å.-B. JOHN V. LOFGREN & C:o s,8rst"0 6,,t
ren om mera de specialaffär i
■ Kungl. Hofleverantör -
_ . . „ Siflen-Ä Ylle-Kläånlimstvcer
Riks t. 4 29 rl*6wS|$3l3ll (fa A, T. 6ö48 pyovert. landsorten NindHsgratisn. franeo.
Elegant
kemiskt tvättad oeh prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes till
örgryte Kemiska Tvätt-
GÖTEBORG
& Färoeri L B.
Ett tvärsnitt genom
krigsåren.
Samtal och brev. Av Anna Lenah
Elg-ström. Tidens förlag. 192 sid. Pris
kr. 3: 75.
Det arbete med ovanstående titel, som
i dagarna utkommit, är, som
författarinnan själv anger i ett kort företal,
ett bevis på hur en människa reagerat
mot åren 1913—1918.
Det är som konstnär, som pacifist,
som kvinna, eller som människa rätt
och slätt inför de livets onda makter
världskriget givit näring och upphov
till, som författarinnan reagerar med
hela styrkan av sin glödande kärlek
till livet, dess goda och vackra sidor
och alla dess rika, nu så sorgligt
bortslösade möjligheter. Men under det
hon reagerar mot det som är, har hon
siarens visionära blick för en framtid
bakom mörkret.
”Vem kan i dessa febertider ha en
tanke övrig för kultur”, frågar hon,
”för litteratur — det onödigaste av allt
just nu! Och litteraturens utövare —
överflödiga i proportion — isolerade
från det forna brödraskapet jorden
runt, isolerade, ofta nog, även från
yrkesbröderna inom sitt eget land till
följd av skiljaktig ställning i
stridsfrågorna, alltså på allt sätt isolerade”.
Denna skildring av en sida av den
andliga kulturen passar med lika rätt in
på alla dess områden och gör
ställningen tröstlösare än någonsin.
Kulturintresset finnes nog, men det
har flyttats över till
arbetareungdo-men, vars nyvaknande behov av andlig
odling ger hopp om framtiden.
Världen kommer lyckligtvis aldrig att
sakna kulturbärare, även om deras
gärning stundom bortskymmes av krutrök
och deras ord överröstas av krigslarm.
Varje nation äger sina utvalda, vilkas
namn av krigs fantasterna hädas och
hånas, men som dock bilda den lilla
falang, som håller vakt om den
heliga elden, så att den ej slocknar —
quand meme.
Makt filosof er ha stora anspråk på
meningslöshet, säger Anna Lenah
Elg-ström, och anför några ord ur en
anmälan i N. D. A. av Thomas Manns bok
”Friedrich und die grosse Koalition”,
att ”humaniteten, civilisationen och
freden icke äro livets högsta goda oeh
att kriget framför allt betyder
moralisk rengörelse, uppfostran och
befrielse, vars välsignelse uppväger alla
materiella offer som kriget fordrar.” —
Inför dylikt vanvett måste varje
förnuftig människa reagera som inför en
kriminaldåres tal. Att författarinnan
gör det med hela styrkan av sitt
sociala patos, förstår var och en som är
förtrogen med hennes författareskaps glöd
och kraft. Detta är ej likt
vattendroppen som slutligen urholkar hälleberget,
utan dynamiten, som spränger det för
att bryta väg för ljuset.
Ehuru frestelsen att omnämna
artiklarna ”Om teater” och om d:r Erik
Hedéns bok ”Eros och Polemos” är stor»
måste jag dock lämna dem för att
övergå till den del av boken, som särskilt
berör denna tidnings läsare: ”En
röst-rättskvinnas anteckningar”, ”Från
andra sidan sett”, ”Tidens kvinnor av Ola
Hansson” och ”Samhällsmoderlighet”,
för att något längre dröja vid denna
senare.
Ätt Anna Lenah Elgström är en ärlig
rÖsträttskvinna kan ingen betvivla, som
i hennes skrifter känt sitt hjärta
värmas av hennes starka
rättfärdighets-trängtan, och då hon med
hårdhandskarna ruskar om rösträttsrörelsen hos oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
