Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVIN KOR
åtkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: Yeba v. Keämer.
Redaktion och Exp,: 6 Karduansmakaregatan11
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V*3—V*4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
fcikstel, 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm,
Prenumeration genom posten:
Pris för 1918 Kr. 2: 50.
Lösnummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens exped.
Annonspris: 10 Öre per mm. å sista sidan, 15
Öre å de övriga. Vid längre tids annonsering
rabatt.
RÖSTRÄT TSBYHAN
6 Karduansmakaregatan nf Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. 1—4 e. m.
Be ungerska kvinnorna
ställdes utanför.
Den i svensk press förut omtalade
stora författningsreform, som vidtagits
i Ungern och som väckte allmän glädje
för detta hårt inskruvade lands
vidkommande, har, nar allt kom omkring,
icke blivit fullständig — kvinnorna ha
lämnats utanför.
Vad som är mest ägnat att förvåna
är, enligt Urd, att en stor del av
socialdemokraterna, då förslaget om
kvinnans rösträtt förkastades av ungerska
deputeradekammaren, gingo
tillsammans med de konservativa mot
reformen. De mera moderata, bl. a.
premiärministern d:r Werkele och en rad
bekanta politici, bland dem greve
Ka-rolyi och finansministern Teleszky,
talade varmt för kvinnornas sak.
Debatten avlyssnades med spänning
och från kvinnorna hade en stark
agitation med flygskrifter och möten
bedrivits dagarna förut. Men således
förgäves.
Det ursprungliga förslaget gick ut
på att varje kvinna skulle ha rösträtt,
som genomgått fyra klasser i
elementarskola eller hade därmed likställd
utbildning. Vidare skulle de kvinnor
ha rösträtt, som genom kriget berövats
sina män och slutligen varje kvinna,
som i minst 2 år varit aktiv medlem i
föreningar på vetenskapens, konstens
och litteraturens område.
Rösträtten förkastades principiellt i
utskottet, men omedelbart därefter
framlade premiärministern ett
särvo-tum, som väsentligen gick ut på det
ursprungliga förslaget, men hade ett
tillägg att varje självförsörjande
kvinna, som betalade minst 100 kr. i skatt
till staten, skulle ha rösträtt.
Under debatten framlade
finansministern ett förslag att kvinnliga
familjeförsörjare borde ha rostrött och
skatte-strecket sänkas till 20 kr. Ett ännu
radikalare förslag gick ut på afl varje
kvinna, som genomgått 6 klasser i
folkskola och som med eget arbete
försörjde sitt barn — legitimt eller icke
legitimt — skulle ha rösträtt.
Förslaget föll. Beträffande de
ungerska männen gick däremot
reformförslaget igenom med stor majoritet.
Emellertid ha de ungerska
kvinnorna hopp för en nära framtid, ty blott
den omständigheten att den nya
valreformen tänkts att omfatta även
kvinnorna har en del att betyda i ett land
sådant som Ungern, där allmän och
lika rösträtt hittills aldrig varit en
erkänd princip.
Omvalen till landstingen.
Svenska folket tycks ha en
outsläcklig förkärlek for valtrassel. Under
majoritetsvalens tid var det vanligt att
det parti, som förlorade ett val, omedel*
bart började att söka grunda ut någon
anledning att få det upphävt eller att
få motståndarens sedlar kasserade.
Man hoppades att detta
överklagande av valen skulle minskas med de
proportionella valens genomförande, dels
därför att man tänkte sig, att när
varje parti får in sina kandidater i
proportion till röstetalet skulle lusten att
klaga bli mindre, dels därför att man
samtidigt införde bestämmelser
avsedda att minska anledningen till
klagomål. Så bestämdes att vallängden
skulle fastställas före valet och att
anmärkningar mot den ej finge upptas
efteråt. Vidare bestämdes att om på en
sedel förekom ett namn på en icke
valbar person eller ett, där personen var
otydligt angiven, så skulle namnet
räknas som obefintligt, men sedeln i
övrigt vara. giltig.
Därmed borttogos de förut
vanligaste anledningarna till klagomål, men
tyvärr har det kommit nya i stället, och
sedan valmännen blivit mer
hemmastadda med de proportionella valen och
räknat ut att det även med dem kan
vara utsikter att förtjäna på
överklagande har det gamla valtrasslet börjat
florera igen.
Nu är det de minutiösa
bestämmelserna till valhemlighetens bevarande
(om sedlarnas avgivande, förseglande
och avsändande till vederbörande
myndighet), som vålla de största
svårigheterna, och då det vid de proportionella
valen oftast endast behövs att ett fåtal
sedlar kasseras för att dessa skola
kunna inverka på valets utgång, kan en hel
valkrets få göra om sitt val, endast
därför att valförrättaren i en enda
kommun begått en liten försummelse.
Allt detta har gjort att vi i år fått
omval i ett tjugutal valkretsar efter de
i mars förrättade landstingsvalen och
så har det uppstått en extra valrörelse
i sommarvärmen, något som är både
besvärligt och kostsamt för alla
partier.
Riksdagen beslöt också inför den
utsikten att begära utredning om
ändrade bestämmelser i vallagen till
minskande av valtrasslet, men detta kunde
naturligtvis icke inverka på årets
omval.
Vi kvinnor böra emellertid med
särskilt intresse följa landstingsvalen, då
de bestämma Första kammarens
sammansättning, och det är Första
kammaren som vägrar oss vår rösträtt.
Numera är tyvärr partibundenheten
så stor, att oss veterligt under de se-
De engelska kvinnornas valbarhet.
Vallagens oklarhet föranleder försök
att skapa prejudikat.
De engelska kvinnorna se sig
nödsakade att vidtaga en ny aktion för att
skaffa sig valbarhet, ty den nya lagen
om kvinnornas rösträtt är så pass
oklar, att den på sina håll tolkas så,
att kvinnorna väl ha rösträtt, men icke
äro valbara.
För att bringa frågan till en bestämd
lösning lät miss Nina Boyle ställa upp
sig som parlamentskandidat i
Keigh-ley. Olyckligtvis voro hennes papper
icke i sin ordning, varför hon måste
draga sig tillbaka, men valbyrån
förklarade att i annat fall intet hinder
mött för hennes uppställande som
kandidat till valen.
Tre kvinnor hava ånyo upptagit
saken på samma väg, d. v. s. låtit upp-
nare åren ingen enda högerman röstat
för kvinnans rösträtt, varför vi torde
kunna räkna så, att högermännen äro
motståndare, men de frisinnade och
socialdemokraterna vänner till vår
rösträtt. Bondeförbundarna gå nog i detta
fall i regel med högern.
Marsvalen till landstingen inneburo
en förskjutning åt vänster, så att om
Förstakammarval skulle ha
förrättats i alla landsting omedelbart
därefter, högern troligtvis fått antalet
mandat minskade med fem. Uppgiften är
inte alldeles tillförlitlig då en del
mandat skulle berott på lottning. Av
vänstermandaten ha en del övergått
från de frisinnade till
socialdemokraterna, vilka vunnit mest på valen.
Största intresset erbjuda de kretsar,
där val till Första kammaren skola äga
rum i år och nästa år, således innan
några nya landstingsval företagas.
Såväl i Örebro län som i Västernorrlands,
vilka båda välja i år, torde ett mandat
övergå från högern till
socialdemokraterna, däremot förlora nästa år de
frisinnade i Värmlands län ett till
högern.
Någon synnerligen stor inverkan ha
omvalen på grund av överklagandet
icke haft. I ungefär hälften av
kretsarna, där omval ägt rum, har ställningen
blivit oförändrad, medan i en del
kretsar högern tagit platser från vänstern
och i andra vänstern från högern.
Omvalet i Stångenäs härad, Bohus län,
torde dock medföra en förlust av ännu
ett högermandat i Första kammaren
nästa år.
Första kammaren utgjordes år 1918
av 88 höger och 62 vänster (varav 45
frisinnade och 17 socialdemokrater).
Redan nästa år kommer högern
troligen att mista två mandat.
Förskjutningen åt vänster ha således börjat och
högerns övervikt är dock icke så stor.
Vid nästa landstingsval år 1920 kan
man dessutom hoppas på en ännu
större ändring. Ty högerns övervikt i
Första kammaren beror på den graderade
skalan, men penningvärdets fall
medför att röstetalen ökas för de mindre
inkomsttagarna, medan den övre
gränsen, 40 röster är oförändrad, varför
Första kammaren som högerns borg
icke längre är så bergfast Vore det då
ändå inte en klok politik för högern att
visa moderation, medan den ännu är i
majoritet och därigenom bevara sitt
inflytande.
Men ingen fråga är så mogen som
kvinnans rösträtt. Uppskov med den
skadar inte allenast kvinnorna och
landet i sin helhet. Det skadar även
högern själv.
Gulli PetrinL
ställa sig och blivit accepterade som
valkandidater. De äro miss Mary
Mac-arthur, sekreterare i kvinnornas
fackföreningsrörelse och uppställd av
arbetarepartiet, miss Margaret Bondfield,
den första kvinnliga medlemmen av
fackföreningskongressens
parlaments-kommitté, och slutligen mrs Philip
Snowden, arbetarepartiet, bekant
talare och även känd i Sverige sedan den
stora rösträttskongressen här.
Enligt ett senare meddelande skulle
nu blott mrs Snowden kvarstå som
de-monstrationskandidat.
Dessa kvinnor ha alltså tills vidare
kunnat utan hinder ställa upp sig till
val. Frågan blir sedan *— förutsatt att
de över huvud bli valda — huruvida de
mottagas i parlamentet Förrän en
kvinna blivit antingen mottagen eller
vägrad tillträde till parlamentet,
vin-nes ingen klarhet i den betydelsefulla
frågan.
A.-B. JOHN 7. L0F6BEN & C:i
■ Knngl. HofleverantSr -
Rtkst.4» FrHifitai 3, ttiekliln.
A. T. 50 48
renommerade specialaffär i
Sliei- & Ylle-KlMxiivstfier
prover t. landsorten. sandas gratii o. ir an o o
En lucka i barnalagarna.
De nya barnalagarna av år 1917
sökte på ett mera effektivt sätt än
tidigare tillförsäkra utom äktenskap födda
barn det kontanta underhållsbidrag,
som enligt svensk lag alltid tillkommit
detsamma, från den av föräldrarna,
som icke har barnet i sin vård. Som
regel är det fadern, det här gäller, och
ingenting var vanligare än att han
underlät att betala bidraget, och att då
modern gjorde försök att komma åt
det på exekutiv väg, vederbörande
visade sig sakna andra tillgångar än
gångkläder och möjligen
arbetsredskap, vilket vanligtvis icke är
utmätningsbart Den nya lagen medger
införsel i barnafaderns lön, så att
arbetsgivaren är skyldig att innehålla en
viss del av lönen för att tillställa den
utmätningsmannen, som å sin sida
sänder beloppet till barnavårdsmannen
eller den som har vård om barnet
Underlåter arbetsgivaren att göra detta
blir han själv betalningsskyldig.
Under det något mer än ett halvår,
som lagen varit i kraft, har det nu
visat sig, att det finns en bestämd
kategori av barnafader, som fortfarande
kan slingra *sig undan
betalningsskyldigheten, nämligen de som ha sin
utkomst hemma hos föräldrarna genom
att hjälpa till med jordbruksarbetet, de
s. k. hemmasönerna, eller med annan
affärsverksamhet. Större delen av
dessa finnas på landet, men de äro visst
icke heller okända i städerna, och de
begagna, med föräldrarnas tillhjälp,
regelbundet sin ställning till att
undandraga sig varje betalning av
underhållsbidrag åt sina utom äktenskap
födda barn. Härtill behövs endast, att
fadern intygar, att sonen ej hos honom
åtnjuter någon avlöning; de
exekutiva myndigheterna stå då fullkomligt
maktlösa.
Alltså, om en fattig torpar son tjänar
som dräng hos en välbärgad bonde,
kan underhållsbidrag till hans utom
äktenskap födda barn uttagas genom
införsel i hans kontanta lön; bondens
egen hemmavarande son slipper
däremot undan, emedan han icke har
någon ”lön”, endast underhåll in natura
jämte nödiga fickpängar.
I slutet av juli månad d. å.
inlämnades till riksdagens
justitieombudsman av Arvika Inkassobyrå en skrift
jämte bilagor, däri påvisas ”behovet
av lagändring, så att söner till
förmögna föräldrar måtte av sin
avlöning kunna åläggas införsel till
gäldande av ådömt underhåll för barn
avlade utom äktenskap med fattiga
flickor”.
Av bilagorna framgår att
vederbörande barnafader, en
hemmansägareson i Vik, Värmland, genom utslag av
Josse häradsrätt 29 maj 1916
förklarades skyldig att till barnets moder
varje månad utbetala 10 kronor till
barnet uppnått 15 års ålder. Genom nytt
utslag 3 juni 1918 ökade häradsrätten
bidragsbeloppet på grund av ”ändring
i de förhållanden som härvid varit
avgörande” till 15 kr. i månaden. Som
betalning icke ägde rum, begärdes
införsel i barnafaderns löneinkomster,
men sådan införsel har icke kunnat
meddelas, enär gäldenären, vilken
vistas hemma hos sin fader, icke enligt
närlagda intyg” åtnjuter någon
bestämd betalning för sitt arbete”.
Detta fall är ingalunda enastående.
Redaktionen av Rösträtt för Kvinnor
känner för sin personliga del tre
alldeles likartade fall, därav två likaledes
gäller hemmasöner, det tredje sonen
till en handlande i Stockholm. Med nu
tillgängliga lagliga medel torde ingen
rättelse här kunna vinnas; utan en
lagändring stå vi fortfarande maktlösa
gent emot dessa utslag av bristande
ansvarskänsla. Det vore mycket
önskvärt ifall justitieombudsmannen i sin
nästa ämbetsberättelse ville fästa
regeringens och riksdagens
uppmärksamhet på detta förhållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
