Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den frivilliga pensionsförsäkringen.
Delvis ur »Meddelanden från Kungl. Pensionsstyrelsen».
Genom den av Kungl. Maj:t den 14
juni 1917 utfärdade lagen om ändrad
lydelse av 7 och 34 paragraferna i
pensionsförsäkringslagen har från och
med 1918 års ingång den på frivillig
inbetalning av pensionsavgifter
grundade försäkringen underkastats en
omläggning som väl torde vara värd
beaktande av ”Rösträtt för Kvinnors”
läsekrets.
De nya bestämmelserna innehålla i
huvudsak följande.
Den frivilliga försäkringen är av tyå
slag: enskild försäkring och
gruppförsäkring.
I. Den enskilda försäkringen.
För varje till arbete icke varaktigt
oförmögen svensk person må från
hans födelse till och med det
kalenderår, under vilket han fyller 66 år,
avgifter inbetalas intill ett sammanlagt
belopp av 100 kronor under varje
kalenderår. Högre avgift kan med
Pen-sionsstyrelsens medgivande
efterpröv-ning i varje särskilt fall få erläggas,
dock med den begränsning att det
antal kronor, som utgöres av dylik avgift
jämte tidigare inbetalningar, icke får
överstiga 50 gånger det antal
levnadsår, som personen fyller året efter det,
då avgiften skall erläggas.
Den enskilda försäkringen medgives
i två olika former: försäkring utan
av-giftsåterbetalning och försäkring med
av giftsåterbetalning. Den senare
innebär att vid den försäkrades död
återbetalning sker av varje erlagd avgift
med avdrag av den del av eventuellt
utbetalad pension, som, oavsett
förhöjning genom statsbidrag, svarar mot
den erlagda avgiften.
För vinnande av delaktighet i den
frivilliga försäkringen göres anmälan
å postanstalt, varvid
anmälningsfor-mulär ifylles och försäkringsbok
er-hålles.
Vid varje a vgift sinbetalning skall
uppgivas, huruvida inbetalningen
avser försäkring utan
avgiftsåterbetal-ning eller försäkring med
avgiftsåter-betalning.
Storleken av den pension, vartill
inbetalade avgifter berättiga, framgår
av särskilda av pensionsstyrelsen
utfärdade tariffer, ur vilka några
exempel har nedan anföras:
Vid försäkring utan
avgiftsåterbe-talning erhålles i pension vid varaktig
oförmåga till arbete (dock ej före
fyllda 15 år och senast från fyllda 67 år)
för varje erlagd avgiftskrona:
När avgift er- Pensionsbelopp Pensionsbelopp
lagts vid under för man: för kvinna:
kalenderåret
uppnådd ålder av:
0 år Kr. 1:57 Kr. 1:04
10 „ 0:99 0:66
15 „ 0:81 0:54
18 „ 0:71 0:47
25 „ 0:53 0:36
32 „ 0:40 0:28
40 „ 0:29 0:22
50 „ 0:20 0:16
66 „ 0:11 0:11
(Pensionsstyrelsens tariffer upptaga
varje år från och med 0 år till och med
66 år.)
Därest varaktig oförmåga till arbete
inträder före slutet av tredje
kalenderåret efter det en avgift erlagts, utgår
för varje krona av sådan avgift
pension, oavsett förhöjning genom
statsbidrag, endast med 0,11 kronor, därest
ej pensionsstyrelsen prövar avgiften,
helt eller delvis, böra medföra pension
med i tabellen angivet belopp.
Vid försäkring med
avgiftsåterbe-talning vid dödsfall bli
pensionsbeloppen för varje erlagd avgiftskrona
något lägre, cirka 10 proc.
IL Gruppförsäkringen är avsedd för
försäkring av samtliga till en viss
grupp anslutna personer, exempelvis
personal hos en kommun, vid en
industriell anläggning o. d. För att sådan
försäkring skall kunna erhållas,
fordras att samtliga till gruppen anslutna
personer försäkras efter samma
grunder. I det skriftliga avtal som vid
sådan försäkring skall ingås med Kungl.
Pensionsstyrelsen skall intagas
bestämmelse angående ålder vid
pen-sionsrättens inträdande, avgifternas
högsta belopp m. m.
Bidrag av statsmedel till den
frivilliga försäkringen utgår numera så att
av pensionsbeloppet varje del som
motsvarar under ett kalenderår
erlagda avgifter intill sammanlagt 30 kr.
höjes med en åttondel.
Vid den uppskattning av den egna
inkomsten som måste verkställas när
såväl av gift spension som
pensionstill-lägg vid uppnådda 67 års ålder, eller
tidigare om varaktig arbetsoförmåga
inträtt, sökes, går ett pensionsbelopp
av intill 300 kr. som erhållits genom
frivillig försäkring fritt från
uppskattning, under det att motsvarande belopp
av annan inkomst utgör endast 50 kr.
Alla inbetalda avgifter gå till den
stora gemensamma pensionsfonden
men genom den frivilliga försäkringen
inbetalda belopp räknas likväl för sig
och man förutsätter att om
föreskrivna avdrag överskott uppstår, detta
skall komma de försäkrade till godo i
form av förhöjning å pensionerna.
I övrigt gälla i avseende å den
frivilliga försäkringen i tillämpliga delar
bestämmelserna i lagen om allmän
pensionsförsäkring.
De ändringar som nu vidtagits i
avseende å den frivilliga
pensionsförsäkringen äro den ovan anmärkta
uppdelningen till trots likväl uppenbara
förbättringar och det är att hoppas att
med den goda ränta som numera kan
påräknas å insatta medel och det
avsevärda tillägg som dessutom erhålles
av statsmedel denna försäkringsform
skall komma att flitigt utnyttjas av
alla och envar. Föräldrar, husbönder
eller andra ha genom den frivilliga
pensionsförsäkringen ett utmärkt medel
att säkerställa sina barns, tjänares m.
fl. framtid. Utförliga redogörelser
erhålles genom små tydliga meddelanden
i kalenderformat, som kunna fås
genom pensionsnämnderna m. fl.
Å andra sidan måste framhållas
såsom högst beklagligt, att bland de
många ändringar som sedan
pensionslagens genomförande redan vidtagits
ännu ej något blivit gjort för att få de
uppenbara orättvisorna mot
kvinnorna ändrade. Man har i stället vid den
genomgripande omarbetning som den
frivilliga försäkringen nu genomgått
såsom enda uppdelning av svenska
folket i riskklasser vidhållit
uppdelningen efter kön. Kvinnorna skola även
här och allt fortfarande straffas för
sin längre livslängd och för en
sjuklighet som är påstådd men ej bevisad
annat än genom siffror som enligt
kvinnornas förmenande äro beroende på
helt andra orsaker. Detta måste alltid
förefalla oss som en orättvisa, en
grymhet och en stor otacksamhet från
de bestämmande männens sida, särskilt
gent emot mödrarna som så ofta in i
ålderdomens sena dagar genom sina
omsorger och försakelser hålla
samman ett hem för sina barn — särskilt
for sina ogifta söner. Det är ett känt
faktum att när modern blir verkligt,
faktiskt oförmögen till arbete, det
oftast är hos en dotter, gift eller ogift,
som hon finner sin slutliga fristad.
_ G. K~g.
Lika lön för lika arbete.
De kvinnliga Londonkonduktörernas
kamp för rättvisa.
I London ha de kvinnliga
omnibus-och spårvagnskonduktörerna etablerat
strejker i ganska stor omfattning. De
kvinnliga konduktörerna ha begärt en
förhöjning i veckoavlöningen på 5 shil-
Söders ”English School”
Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26. Allm. Tel. Söder 36035.
Annie 1. Scott.
Vad har hänt sedan sist?
En historisk dag i danska riksdagen var
den, då Folketingsmannen fru Elna
Munch höll sitt första anförande, en dag,
då för första gången i danska riksdagens
historia en kvinna stod i talarstolen.
Det var ett lagförslag om lönerna för
lärarekrafterna vid de av staten
övertagna högre flickskolorna i huvudstaden, som
kallade upp talaren. Klart och lugnt och
med en stillsam saklighet, vittnar den
danska pressen, en saklighet, som det icke var
fritt att åtskilliga av de manliga
riksdagsledamöterna imponerades av, redogjorde
fru Munch för sin syn på en del detaljer
i det föreliggande lagförslaget.
Med aktning och respekt lyssnade man
på henne och fann att hon hade något att
säga i sak och att hon icke förlorade i
‘Sr^ighet på att stå i talarstolen. Det
var ju helt naturligt. Lika naturligt blir
det den dag den svenska riksdagen
upplever samma nyhet för första gången. En
dag som vi då dock fått kämpa så mycket
längre för än de flesta andra nationers
kvinnor.
#
En framstående kraft i den norska
kvinnorörelsen är död, fröken Kaja
Geelmuy-den i Kristiania. Hon har i 20 år haft
anställning i Kristianias magistrat, där hon
ledde legatkontoret med stor kapacitet och
ett levande intresse för de fattiga och
gamla. Hon var ledarinna för Kvindernas
Vaelgerforening och i Övrigt livligt
intresserad på många områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
