Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kuruta aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 SEPT. 1918
N:r 14.
Till Rösträtt för Kvinnors
prenumeranter.
Det är nog inånga bland oss som
erfara en känsla av glad förväntan
var gång det gröna bladet kommer
med posten. Det är alltid bud om ett
eller annat i världskampen för
kvinnornas utveckling och självständighet
som vi ha något att lära av och som
kan sporra oss i vår egen strid. Och
R. f. K. upplyser oss framförallt om
mycket som vi behöva veta inom vårt
eget land för att bereda oss till att bli
de goda medborgare som varje äkta
rösträttskvinna önskar att en gång
kunna bli. Ofta kommer vår tidning
också med budskap om större eller
mindre segrar, vunna inom eller utom
vårt land och om vad duktiga kvinnor
uträttat på olika områden. Då känna
vi oss hoppfulla och stolta, som hade
vi själva utfört det, ty så långt ha vi
nu nått i samhörighetskänsla med hela
världens kvinnor, att vi glädja oss åt
varandras framgångar. Härtill har R.
f. K. varit oss en god hjälp.
Alla äro vi nog också ense om att
R. f. K. är en nyttig och lärorik
tidning, omistlig i vårt rösträtt sarbete.
Men tänka vi på att ge den allt det stöd
den förtjänar? Och besinna vi att den
ännu på långt när inte har det
prenumerantantal som är nödvändigt för att
den skall bära sig. Emellertid vore
de ekonomiska svårigheterna lösta om
vi kunde fördubbla
prenumerantsiffran. Och varför skulle vi inte kunna
det? Nog kan var och en skaffa minst
en ny prenumerant om man föresätter
sig allvarligt att muntligen eller
skriftligen övertyga vänner och bekanta om
att R. f. K. förtjänar kvinnornas
uppmärksamhet och uppmuntran. För
många kan det höjda årspriset kr. 2: 50
stå hindrande, men dessa kunna slå
sig ihop två och två eller flera om ett
exemplar. Har någon svårt att komma
sig för med prenumerationen, böra vi
erbjuda oss att verkställa den åt dem.
Låt oss nu anstränga oss en smula
till sista kvartalet! Kvartalssumman
är så ringa — 75 öre —, att den kan
litet var kosta på sig. Vår tro är, att
de som nn börja läsa vårt blad, skola
sedan vilja fortsatta nästa år. Men
som sagt, gärna ett par om samma
exemplar , bara prenumeranterna bli
många nog.
Alla som inse behovet av kvinnans
rösträtt, för hennes egen liksom för
samhällets skull, äro pliktiga att göra
något för saken. Intet är då lättare än
att offra litet nit på att skaffa
prenumeranter på R. f. K.
Det dryga arbetet med tidningen
bleve mycket lättat om man hade mer
Föf närvarande äro millioner och millioner kvinnor drabbade av
sorg och lidande, de ha ekonomiska ansvar, de giva sina krafter
och sin hälsa dt arbetsområden, som naturen aldrig väntat av dem.
Fastän mdnga ha dignat vid Vägkanten och manga {ler skola digna
och dö av brist och umbäranden, skall ndgot bättre och ädlare
blomma ur denna börda och dess goda Verkan skall bliva märkbar.
Kanske det av allt detta lidande och brottning av vapen mot
Vapen och män mot män, av all denna förödelse skall komma en
Vacker daggryning och att över alltsammans skall stiga fram den
nya kvinnan, som i tysthet begravt sina lidanden och förluster,
som är lycklig därför att hon är fysiskt, psykiskt och själsligt
stark, beredd och ivrig att hjälpa och hela mänskligt lidande.
KåBINDRÄNÄTH tagore.
I marginalen kring giftermålsbalken.
Från prästerligt håll har nyligen
betonats att den nya barnavårdslagen
redan börjar göra sig gällande till
mödrarnas och naturligtvis även barnens
förmån. Den var föremål för kritik i
vissa detaljer på ett flertal möten
omedelbart sedan lagberedningens förslag
framlagts och en artikel i förra numret
av Rosträtt för Kvinnor visade ett
exempel på hur lagen ännu har
luckor av ganska stor praktisk
olägenhet (omöjligheten att få ut
försörj-ningsbidrag av vuxna söner, som gå
oavlönade hemma). Men i stort sett
har den nya lagen en genomgripande
betydelse för tillvaratagande av
barnens rätt och för åstadkommande av
större balans i mäns och kvinnors
rättsliga ställning inbördes i deras
egenskap av föräldrar till legitima
eller illegitima barn.
Det förslag till ny giftermålsbalk,
som nu framlagts av lagberedningen
och varav ett utdrag meddelas på
annat ställe i föreliggande nummer, skall
naturligtvis också bli föremål för
ingående granskning från kvinnohåll.
Men man torde dock redan nu kunna
säga, att den nya lagen är av stor, ja
genomgripande betydelse för att så att
säga ställa äktenskapet på rätt köl.
Hur snedvridet mycket har varit in-
pengar. Tänk på detta allt och
be-hjärta det, och låt ingen dag av den
korta tiden till kvartalsskiftet, 1
oktober, gå utan att verka för ökad
spridning av vår tidning i stad och på
landsbygd. Härom ber enträget
Er
Ann Margret Holmgren
om äktenskapet, hur redan från början
lagen gjort sitt bästa att pressa ner
kvinnorna som gifta — hur rättslösa
de än äro som ogifta, hur kringrända
på alla håll av orättvisor och
barrikader —, hur föråldrat äktenskapets
lagfästa form har varit, hur inbjudande
till missbruk, om ena parten velat
missbruka, det visar den nya lagens
förslag till förändringar bäst, om
någon till äventyrs skulle vilja tro att
allt varit bra förut, därför att
vederbörande själv i ett rent individuellt
fall levat under humana förhållanden.
Mannens målsmanskap över kvinnan
är upphävt. Det är också på tiden när
de gifta kvinnorna av
samhällsförhållandena drivits till så mycken rent
nödtvungen självständig verksamhet.
Att — för att blott nämna en synpunkt —
en arbetare, som icke arbetat eller som
vanskött sig, haft målsmanskap över
en hustru, som genom oavlåtligt släp
både utom och inom hemmet kunnat
hålla ihop detta och som kanske
därtill fått draga försorg om mannen, det
har varit en av de mest frappanta
orättvisorna. Bristen på sprit har gjort
ställningen ljusare inom arbetarehem,
där inte den höjning som
arbetareklassen på senare årtionden undergått,
förmått verka något. Men för mannen
har alltid medvetandet om
målsmanskapet stått kvar. I alla kretsar
snart sagt förefinnes hos männen en
liknöjdhet för hustruns
människovärde, som paras med en viss konservativ
tyrannisk syn — ty1 organisation och
politisk frisinthet är ingalunda
detsamma som vidsynthet i personliga
förhållanden. Denna nedärvda känsla av
rent manlig överhöghet skall nu så
småningom knäckas genom lagens
upphävande av målsmanskapet och de gif-
ta kvinnorna få härigenom ett
moraliskt stöd och erkännande av sitt värde,
som de förut måst umbära.
En annan viktig detalj bland många
är den att lagen nu ger hustruns
arbete i hemmet ett positivt värde. Det
heter att båda makarna skola bidraga
till hemmets underhåll, men till ett
dylikt bidragande räknas det arbete
hustrun presterar för hemmets
vidmakthållande genom arbete inom detta.
Härigenom blir en husmors arbete
upphöjt till verkligt yrke. Och
parasitkvinnorna skola kanske med tiden
gallras ut en smula strängare — som
det nu är tillräkna sig alltför många
av de fruar, som låta männen skaffa
underhållet och tjänarinnorna sköta
arbetet, utan kunnig ledning, samma
valör i hemmet som de hustrur, vilka
genom planmässigt arbete verkligen
bidraga till att förkovra mannens
inkomster.
En var av makarna behåller rätten
till sin egendom. Alltså inga
hemgifter, som av maken beslaglägges utan
redovisningsskyldighet. Men man får
hoppas att härmed skall följa större
förmåga från kvinnornas sida att
handha penningaT och större begrepp
om ansvar, i det att de äro skyldiga
att dela arbetsbördan i hemmet och
bidraga till barnens uppfostran mer än
förr, då en hemgift så att säga ”köpte
dem fria” från någon vidare insats.
Frågan om huruvida mannen skulle
vara skyldig att till hustrun lämna
någon del av sin inkomst har
framkastats. Denna detalj torde bliva en av de
mest diskuterade, då den starkt
ingriper i makarnas personliga förhållande
till varandra. Emellertid vill lagen
trygga makans rätt till ”driftkapital”
för hemmet, d. v. s. hushållspengar.
Här rör lagen vid en punkt, som varit
anledning till åratals förödmjukelser
för generationer av kvinnor, nämligen
svårigheten att få ut nödvändiga
hushållspengar, och många onödiga
lidanden för denna sak, som säkert
förbittrat tusentals hem. Nu är det ”lag på”
att det icke är av godhet mannen
lämnar ut medel till mat etc., utan han
har skyldighet att göra detta i och
med detsamma han bildat familj.
Frågan om makars skyldighet att
betala varandras skulder är ännu en
ofantligt viktig punkt. Makar äro icke
skyldiga att betala varandras skulder
såvida dessa icke gälla hemmet eller
barnen— icke hustrun sin mans, som han
kanske gjort före äktenskapet eller på
uteliv, icke mannen hustruns
lyxutgif-ter. Men envar av makarna har
giftorätt i den andres egendom och man
skall för att ha rätt att disponera sitt
giftorättsgods ha den andres samtycke
liksom ägendomen icke får otillbörligen
minskas, den andre till förfång. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
