Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&D TMTN U I hrCDVN Qr Aia Sveriges äldsta, största o. bäst
tmDi uUlUl fl llUfuluiM Qb Uil renommerade specialaffär i
-». - Siien- & Ylle-KlålnlnBstyuer
R1k»t. 4 29 Preiigitu 3. StacxftslM. « t
Prnv^Tt lanfltsortftn e&nriftiiffrfttfan fran#o.
Lika lön för lika arbete.
De engelska lärarinnornas lönekamp.
The Common Cause säger i
samband med en redogörelse for
lärarinnornas lönekamp i London några ord,
som nog även komma att gälla oss,
när vi stå där de engelska kvinnorna
nu stå.
I åratal har kvinnornas kamp för
frihet koncentrerat sig på kravet om
politisk likställighet, heter det; nu synes
det bliva så att under de närmast
följande åren den skall röra sig kring
fordran på likställighet i den
ekonomiska världen.
För tillfället äro de engelska
lärarinnorna icke blott förare i kampen for
lika lön för lika arbete, utan de kunna
ur ovan antydda synvinkel bliva
betraktade som kämpar för feminismen.
Deras strid visar oss en sida av den
kamp efter rösträttssegern, som de
svenska kvinnorna också komma att få
strida.
Redan 1912 tog de engelska
lärarinnornas strävan för lika lön för lika
arbete form i en organisation. Den
rönte starkt motstånd och alla de
argument som i tid och otid använts mot
rösträtten fingo tjäna till vapen även
här.
Man hade redan blivit på det klara
med att om undervisningen hela
landet över skulle kunna hållas uppe på
tillräckligt hög standard, det bleve
nödvändigt att höja lärarelönerna och
en kommitté tillsattes av
departementet för att utreda frågan. Olyckligvis
voro de kvinnliga lärarnas
sammanslutning ännu icke tillräckligt känd
och på de manliga lärarnas
organisations program — National Union of
Teatchers — stod icke lika lön för lika
arbete. I kommittén, som bestod av
sjutton medlemmar, funnos fyra
kvinnor och av dessa voro blott en
elemen-tarlärarinna och denna hade
offentligen meddelat att enligt hennes åsikt
det vore inopportunt att srida för lika
lön.
Under tiden växte emellertid
lärarinnornas organisation och hade
framgång. Löneregleringarna voro så
orättvisa, att detta satte fart i
indignationen och kulmen nåddes, då lärareför*
eningen antog en löneskala, som
kvinnorna för sitt vidkommande uttryckt
sitt ogillande av. Det blev tydligt att
kvinnorna måste handla på egen hand.
Vissa korrigeringar gjordes
visserligen efter kvinnornas protester, men
det var ej nog.
Lärarinnornas ekonomiska framtid
såg mörk ut och deras förening —
National Federation of Women Teachers
— började nu en verklig press- och
möteskampanj. Det ena stora mötet
hölls efter det andra, allmänheten
gjordes underkunnig om lärarinnornas
allvarliga bekymmer och ställdes häpen
inför utsikten att det rent utav kunde
bliva tal om lärarinnestrejk.
Den 22 juli i år hölls ett
medlemsmöte i Queens Hall och där beslöts att
om icke rättvisa vederfores
lärarinnorna vid kommittésammanträdet
nästa dag, skulle det etableras strejk. Man
var full av hopp, ehuru lärarinnorna i
händelse av strejk skulle gå en tung
tid till mötes. Inga strejkassor funnos,
men de bättre situerade hade lovat
bistånd och denna hjälp var redan
bestämd i detalj. Nästa dag kom
sammanträdet. Debatterna voro oändliga,
men slutligen fann man en lösning i
ett eventuellt krigstidstillägg och
tillsättandet av ett utskott, vari både
lärare och regeringsrepresentanter
skulle taga säte.
Detta utskott sammanträdde 25 juli
och beslöt att bevilja alla
elementar-lärare ett hyresbidrag av 15 shilling i
veckan räknat från 1 april i år. Detta
antogs emellertid av lärarinnorna blott
som ett steg till lösning av de
nuvarande svårigheterna under
förutsättning att krigstidstillägget beviljades
utan hänsyn till någon bestämmelse
som kunde fattas senare än till den
löneskala som gjorts upp i maj. Detta
måste betraktas som en seger. Ty för
det första har ett utskott for första
gången sammansatts av lärare och
representanter för departementet och det
finns vidare intet tvivel om att
lärarinnorna beslutat att snart få sin
löneskala antagen — och dennas mål är
lika lön för lika arbete. Då ha
kvinnorna nått erkännandet av en princip,
som skall göra det omöjligt för deras
arbetsgivare att exploatera deras
arbetskraft.
Oscar Montelius 75 år.
Den 9 september fyllde professor
Oscar Montelius sjuttiofem år. I
dagspressen har utförligt tecknats hans
betydelse som fornforskare och
historiker, hans djupa vetande, hans
briljanta föreläsningskonst. Han är i själva
verket en europeisk kulturbärare av
stora mått. Kvinnorna ha även
anledning att betyga honom sin hyllning.
Han har varit en Övertygad och
glänsande talare på kvinnomöten,
exempelvis första gången Birgittadagen
firades som rösträttskvinnornas dag och
har mångfaldiga gånger lagt sitt ord
i opinionens vågskål för det rättvisa
och självfallna i den medborgarrätt
som kvinnorna sträva efter.
Vad har hänt sedan sist?
Emelie Rathou har tilldelats medaljen i
guld av femte storleken med inskriften
Illis quorum meruere labores. Bet är ett
mångårigt arbete på olika områden inom
det offentliga livet som härmed får sitt
erkännande. Fröken Rathou, som är född
1862, började redan som ung verka inom
rösträtts- oeh nykterhetsrörelserna, och det
väckte på sin tid inte ringa
uppmärksamhet, när hon endast 24-årig inledde sin
offentliga föredragsverksamhet rörande
kvinnans politiska rösträtt. Främst torde
fröken Rathou ha gjort sitt nafhn känt
genom sin verksamhet inom Vita bandet.
Hon har varit medlem av nykterhets- och
reglementeringskommittéerna,
*
I Norge ha kvinnor i icke ringa mängd
ansökt att få bliva brevbärare. Saken har
väckt en protest av de hittillsvarande
manliga brevbärarna, som menat att
Kristianias postmästare skulle begagna tillfället
att giva de eventuellt nyantagna
kvinnliga brevbärarna lägre lön än de manliga.
De manliga postfunktionärerna plädera på
detta sätt för lika lön för lika arbete —
ehuru de ju icke göra det for kvinnornas
skull, utan för egen. Det var 67 manliga
och 90 kvinnliga ansökningar till lediga
platser.
En minnessten för kvinnorösträtten har
avläckts i Odense i Danmark. Huvudtalet
hölls av Dansk Kvindesamfunds ordf. i
Fy-en, fru Rising-Rasmussen, statsminister
Zahle begagnade tillfället att be kvinnorna
ställa sig förstående inför nya skatter, som
komma att föreläggas riksdagen i oktober.
•
En av rörelsens pioniärer i England har
dött, mrs Bateson. Hon var 89 år. En av
hennes döttrar, mrs Heilad, är en duktig
journalist och har under en period
redigerat The Common Cause.
Mrs Bateson påverkades på 50-talet av
John Stu art Mill oeh grundade 1884 en
rösträttsförening i Cambridge. Hon
upplevde att få den rösträtt hon så livligt och
vaket arbetat för.
RÖSTRÄTT FÖR KYUSKOR
utkommer den 1 och 15 i var m&nad.
Redaktör: Veba v, Kbjmkb.
Redaktion och Exp.: 6 Karduansmakaregatan*1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/*3—LM.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, 8600. Allm, tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten;
Pris för 1918 Kr. 2: 50.
4:e kvartalet 75 öre.
Lösnummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm. å sista sidan, 15
öre & de övriga. Vid längre tida annonsering
rabatt. _____
den ena maken bryter häremot, d. v. s.
visar sig omöjlig att handla sina
ägodelar, har den andra maken rätt att
låta dela egodelarna som om det vore
fråga om skilsmässa oeh äger t. o. m.
rätt till vederlag för lidna förluster.
En mycket affärsmässig syn på
förhållandet mellan äkta makar, som av
många kanske skall anses ”kall” och
krass, men som ju heller aldrig
behöver vålla obehag om icke ena maken
är på ett eller annat sätt slösaktig^ —
och då uppstår ju i varje fall söndring
och lidande inom en äktenskaplig för-
enill£- , . x-il
Alltså på det hela en utredning till
jämlikhet mellan makar. Frågan om
medborgarrätt återstår; den har
lagberedningen inte ansett höra till saken.
Där finns ännu ingen jämlikhet,
kvinnan som medborgare i staten kommer
sist
De antika gravmonumenten, där man
och hustru stå hand i hand för det
eviga avskedet, kunde lika väl vara
symboler för nutidsmannens och
nu-tidskvinnans inträde i det nya livet,
där de tillsammans verka för att
varder as högsta ideal — rättvisans och
godhetens — skola taga gestalt inom
verkligheten. Kvinnans
samhällsmo-derliga omsorger omfatta nu närmast
barnen, de svaga, de lidande. Att
kvinnan skall erhålla möjligheten att i dess
fulla — även folkrepresentativa —
utsträckning kunna utöva
samhällsmo-derligheten, detta är endast en
tidsfråga. Inom ett sekel ler man åt nutiden,
i vilken man ännu tvistade om så
självklara ting. Och de som nu bele
kvinnorörelsen, komma då att bli de
mest beledda!
(Ellen Key.)
Hvinderncs llslpforening.
En redogörelse för de norska
kvinnornas upplysningsarbete.
För Rösträtt för Kvinnor
av Camilla Skotvedt.
Norske kvinder har hat almindelig
stemmeret ved de kommunale valg
siden 1910; siden 1907 har de hat
ind-skrsenket statsborgerlig stemmeret,
som saa utvidedes til almindelig ved
grundlo vsf or ändring av 11 juni 1913.
Forkjaemperne for denne likefremme
retfaerdighetshandling hadde i
kampens aar stadig fremholdt at man
hadde ret til at vente sig meget av de
nye optrsedende paa den politiske
arena. Med sin forstaaelse av et hjem,
dets forsorg og dets ökonomi, vilde
kvinderne ogsaa strabe efter at gjöre
samfundet til et leveligere sted for
alle, og mest for dem som bedst
trseng-te deres varme hjerters sympathi. De
store forventninger er endnu ikke
op-fyldt, og det ganske enkelt fordi
kvinderne endnu ikke har kunnet gjöre sin
indflydelse tilstr akkelig g j seldende,
dertil har de altfor faa representanter
i kommunestyrene. Og i det norske
storting er endnu ingen kvinde
ind-valgt uten som varamand! Vi föler os
da naturligvis dypt beskjsemmet over
efterretningen om valgresultatet i
Kjö-benhavn, men finder en svak tröst og
undskyldning i vor vanskelige
valg-ordning med bostedtsbaand og
en-mandskredser, som gjör det umuligt
for os i samlet fylking at slaa kreds
om vore kvindelige
stortingskandida-ter.
Det var for at söke et botemiddel mot
dette misforhold at Kvindernes
Vsel-gerforening blev stiftet i Kristiania
hösten 1915. Förste paragraf i deres
lo ve sier os hvad den vil: ”K. V. söker
at vsekke og fremme politiske
interes-ser hos kvinderne. Föreningen
arbei-der for kvinders valg till storting og
kommunestyre. Indenfor foreninger og
sammenslutninger sökes ordnet
grupper av vaelgere. Gjennem möter,
gjen-nem pressen og privat agiteres for de
opstillede kvinders valg.”
Föreningens förste offentlige möte
holdtes i april 1916, hvor formanden,
frk Kaja Geelmnyden, först
redogjorde for föreningens maal. Dernsest
ind-ledet hun i et gnistrende vittig og
glö-dende indigneret föredrag til
diskussion om ”Gamlehjem og husnöd”. Hun
skildret de gamles hjaelpelÖshet, den
private godgjörenhets
utilstrsekkelig-het; hun sökte efter ord sterke nok til
at karakterisere de rundhaandede
be-vilgninger til — byens nye slagtehus,
mens vore gamle efter et dygtig og
slitsomt liv blir prisgit nöd og
elendig-het. Hvor er kvinderne?
For at gi et indtryk av hvilke saker
der sEerlig ligger Vselgerforeningen paa
hjertet, vil jeg blandt höstens
diskus-sionsemner gjerne faa naevne fru
Dar-re Jenssens föredrag: Videregaaende
utdannelse for sykepleiersker.
Diskussionen endte med vedtagelsen av
föl-gende resolution: ”Kvindernes
Vselger-forening og
Landskvindestemmerets-foreningen henstiller til
Medicinaldi-rektoriatet at utvirke at der ved
Norges Rikshosi>ital snarest mulig
opret-tes en elevskole for sykepleiersker
efter fuldt möderne mönster”
Ved et fölgende möte holdt frk.
Othi-lie Tonning, som utraettelig arbeider i
vore mörkeste bydeler, et hjertevarmt
og gripende föredrag om: Barnehjem
og herberger for enslige, ulykkelige
kvinder. Og igjen löd klangen: Hvor
er kvinderne? Kan de rolig se paa al
denne lidelse og al denne
uretfserdig-het uten at söke at hjaelpe’?
Umiddelbart för kommunevalget
holdtes et meget godt besökt
masse-möte, arrangert av de tre
organisationer: Landskvindestemmeretsforenin-gen, Kvindesaksföreningen og
Vaelger-foreningen. Fru Nissen, fru Hambro
og frk. Tonning redegjorde for
partiprogrammet og talte indtrsengende om
kvindernes deltagelse i det offentlige
liv.
Under valget hadde K. V. aapnet et
kontor for at vsere kvinder
behjselpe-Iig med veiledning og oplysninger.
Föreningen fölte sig endnu ikke sterk
nok til at opstille sine egne
kandidater, og den eneste utvei som stod os
aapen, var da at benytte samme
taktik som mandlige vaelgere saa grundig
hadde Isert os: vi strök msends navne
og kumulerte kvinders. Saerlig efteråt
enkelte aviser hadde rettet et hadsk
angrep paa kontorets virksomhet var
tilströmningen av vitebegjaerlige
kvinder meget stor, og det skyldes
uvil-somt föreningens kraftige agitation at
kvindernes deltagelse ved valget blev
saa stor, og at saa vidt mange
kvinder blev indvalgt i bystyret.
Vinteren 1917 maatte möterne
ind-skr^enkes paa grund av
braendselsnö-den. Formanden holdt imidlertid flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/7/0062.html
