Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
Elegant
kemiskt tvättad och pr&ssad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes till
Orgryte Kemiska Mt- & Firpi L IL
GÖTEBORG
Lönestegringen inom det
husliga arbetet.
Socialstyrelsen har i det i dagarna
utkomna sjunde häftet av Sociala
meddelanden offentliggjort en
undersökning av löneförhållandena under de
fyra åren 1914—1917 för vissa
yrkesgrupper, varibland även medtagits
vissa kvinnliga yrken inom det husliga
arbetet.
Det visar sig att en märkbar
stegring här har ägt rum — i utredningen
göres även en beräkning av hur högt
de naturaförmåner böra taxeras, som
utgöra den väsentliga delen av en
tjä-narinnas lon.
För kvinnlig hotellpersonal med fast
lön — diskerskor, köksor o. s. v. har
stegringen gått till 28 proc., för
hushållerskor till 32 proc., för hus- och
ensamjungfrur har lönerna i medeltal for
hela landet stigit från 16 till 23 kr. och
for köksor från 18 till 25 kr. För
tvätt-och rengöringsarbeterskor
(”skurgum-mor”), som pläga erhålla dagspenning
och fri kost, har dagspenningen stigit
från kr. 1:62 till 2:42 eller med närå
50 proc. Beträffande de i husligt arbete
anställda är skillnaden i lönehänseende
mellan olika landsdelar mindre
utpräglad än inom de manliga
hantverksyrkena. De lägsta lönerna synas i
allmänhet förekomma i södra Sverige, men å
andra sidan framträda här varken
Stockholm eller Norrland med avgjort
högre lönesatser än övriga landsdelar.
Anledningen härtill är givetvis att
söka i att tjänarna åtnjuta fritt vivre,
varför lönenivån for dem ej influeras
av livsmedelsprisens och hyrornas å
olika orter växlande höjd.
Resultatet av undersökningen av
värdet av de naturaförmåner kvinnliga
tjänare åtnjuta blev, att månatliga
värdet av kost och logi för riket i dess
helhet kunde anses hava uppgått till 31
kr. år 1914 och 52 kr. år 1917, vilket
betyder en ökning av 68 proc. Kraftigast
hade stegringen varit i Stockholm, där
den utgjorde 91 proc. (från 33 till 63
kr.), varefter kommer norra Sverige
med 72 proc. (från 30 till 55 kr.). Minst
hade den varit i södra Sverige, för
vilket område motsvarande procenttal
utgör 48 (33 kr. 1914 och 49 kr. 1917).
Prenumerera på Rösträtt för Kvinnor.
Fjärde kvartalet 75 öre.
Den nya giftermålsbalken.
Betydelsefulla förändringar i makars inbördes rättsliga ställning.
Nu är till regeringen avlämnat det
fjärde av lagberedningens betänkanden, det
som ror giftermålsbalken. Betänkandet är
undertecknat av ordföranden, presidenten
H. Westring och ledamöterna professor B.
Ekeberg, revisionssekreteraren K. Tiselius,
fru Emilia Broomé och hovrättsrådet E.
Stenbeck. Vid utarbetandet har professor
C. G. Björling biträtt.
Nya äro de bestämmelser, som gälla
makars inbördes rättsförhållande.
Bestämmelserna om äktenskaps ingående och
upplösning äro hämtade från lagen härom av 12
nov. 1915. Samtliga lagförslag äro ett verk
av skandinaviskt, danskt och norskt
samarbete på familj erättslagstif t ningens
område.
Mannens målsmanskap över hustrun
avskaffas helt och hållet, i det att
förslaget söker så vitt möjligt göra makarna
rättsligt likställda. Mannen skall sålunda
icke äga ensam bestämmanderätt om
makarnas gemensamma angelägenheter. Åven
inom äktenskap, som ingåtts före den nya
lagens trädande i kraft, skall mannens
personliga målsmanskap upphöra.
Till familjens underhåll
är vardera maken skyldig att efter
förmåga bidraga. Till detta underhåll inräknas
det arbete hustrun sätter in som husmor.
Ett stadgande har till sitt huvudsakliga
syfte att trygga hustruns rätt att, efter
måttet av mannens underhållsskyldighet,
erhålla hushålsspengar och medel för sina
särskilda behov kontant i lämpliga poster.
En praktisk betydelsefull nyhet är, att
under bestående sammanlevnad mellan
makarna den make, som gör sig skyldig till
uppenbar försummelse av sin
underhållsplikt, skall kunna på andra makens
yrkande av domstol förpliktigas att utgiva
underhållsbidrag.
Även om make ej försummat sin
underhållsplikt, skall han kunna dömas att
utgiva underhållsbidrag, såvida makarna
leva faktiskt åtskilda på grund av söndringf
ehuru laglig hemskillnad ej kommit till
stånd.
Beräffande makars egendom
skall galla, att vardera maken förblir
ägare till den egendom, han vid äktenskaps
ingående har eller under äktenskapet ärver
eller förvärvar, och han förvaltar även
själv denna egendom, I och med
äktenskapet inträder dock en väsentlig ändring i
en makes förhållande till sin egendom,
därigenom, att andra maken erhåller
”giftorätt’* i densamma. Föremål för giftorätt,
”giftorättsgods”, är med vissa mindre
betydande undantag all makes egendom,
såvitt den ej genom äktenskapsförord gjorts
till ”enskild egendom*’. Giftorätt är
emellertid enligt förslaget ej såsom den
nuvarande giftorätten en delrätt i egendomen,
utan en egenartad, på familj erättslig
grund vilande rättighet, vars innebörd
främst är att egendomen vid äktenskapets
upplösning skall delas lika mellan
makarna eller deras rättsinnehavare. Till följd
av det intresse vardera maken såunda har
i att den andres giftorättsgods bevaras,
skall make hava till plikt att tillbörligen
vårda sitt giftorättsgods. Därjämte har
stadgats, dels att make skall hava andra
makens samtycke till vissa dispositioner
med giftorättsgodset, dels ock att, om make
ej tillbörligen vårdar sin egendom, andra
maken skall äga att redan under
äktenskapets bestånd söka uppdelning av
makarnas egendom (boskillnad).
I fråga om
makarnas gäld
är förslaget grundat på den principen, att
vardera maken skall med all sin egendom
svara för den gäld, han själv gjort, men
vara fri från ansvar för den andres gäld.
Obetingat gäller dock icke regeln om
makes frihet från ansvar för gäld, som den
andre stiftat. Förslaget tillerkänner
nämligen en var av makarna behörighet att med
förpliktande verkan jämväl för den andre
ingå sådana rättshandlingar för den
dagliga hushållningen eller för barnens
uppfostran, som sedvanligen företages för
sådant ändamål, samt giver hustrun
enahanda behörighet i fråga om sedvanliga
rättshandlingar för tillgodoseende av hennes
särskilda behov. För gäld, som make
stiftat med stod av denna behörighet, samt
för gäld, som gjorts av bägge makarna,
svara de solidariskt. Hustruns ansvarighet
för hushållsgälden har emellertid mildrats
bland annat genom ett stadgande om
ettårig preskription.
Äktenskapsförord.
Genom äktenskapsförord, som kan
upprättas såväl före som under äktenskapet,
äga trolovade eller makar bestämma, att
vad som eljest vore giftorättsgods, skall
vara enskild egendom eller att vad som
en gång gjorts till enskild egendom skall
vara giftorättsgods. Såsom en följd av den
oinskränkta rättskapacitet, som
tillkommer hustrun, och av makarnas inbördes
självständighet i ekonomiskt hänseende
tilllåter förslaget även makarna att under
bestående äktenskap sluta vanliga
förmögen-hetsrättsliga avtal sig emellan. Makarnas
avtalsfrihet har å sin sida påkallat
särskilda ingående bestämmelser till skydd för
makes borgenärer, bestämmelser som
särskilt avse gåvor.
De föreskrifter om medling mellan
makar, som med hänsyn till
hemskillnadsfal-let redan finnas meddelade i lagen om
äktenskaps ingående och upplösning, hava
utvidgats till att avse alla fall av söndring
mellan makar och i allmänhet de
familje-rättsliga tvister mellan makar, som kunna
dragas inför domstol, särskilt tvister om
underhållsskyldigheten.
Såsom medlare skall fungera präst eller
SAVJ&r^gfyOAST ( APOTEK
A. B. PHARMACIA, Stockholm
Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERC.
I
av häradshövding eller rättens ordförande
utsedd person, men förslaget bereder ock
möjlighet för att_ medlare, manliga och
kvinnliga, utses kommunalt.
En arvslag.
Enligt ett förslag till lag om makes
arvsrätt skall, då make dör och ej efterlämnar
bröstarvinge eller adoptivbarn eller dess
bröstarvinge, andra maken ärva hälften av
kvarlåtenskapen, om efter den döde finnes
fader eller moder eller syskon eller dess
av-komling, men eljest hela kvarlåtenskapen.
Denna lott skall således tillfalla den
efterlevande maken utöver den honom vid
bodelningen tillkommande giftorättsandelen.
Om barn i äktenskapet
innehåller betänkandet även nya
bestämmelser. Den största nyhet denna lag
innehåller är, att den avskaffar faderns
före-trädesställning framför modem i fråga om
rätten att bestämma över barnets
personliga angelägenheter. Denna rätt skall
tillkomma bägge föräldrarna i förening. Vid
meningsskiljaktigheter mellan dem i någon
viktigare fråga, kan emellertid endera
efter att förgäves hava sökt medling, vända
sig till domstol, som äger åt den ene av
föräldrarna förläna bestämmanderätten
antingen i den föreliggande frågan eller i
allmänhet, då olika meningar uppkomma
rörande barnets angelägenheter.
En social vägvisare
har utgivits av C. S. A. Den bor ha sin
plats bredvid läkarförteckni ngen och
telefonkatalogen. Den ger korta anvisningar
på alla sociala hjälpinstitutioner i
Stockholm, bekvämt ordnade i grupper:
institutioner för barn och ungdom
(”mjölkdroppar”, barnkrubbor ete.), hem för gamla,
bibliotek* allmännyttiga bostadsföretag och
så vidare. Priset är 50 öre.
Den danske sektionen av Internationella
kvinnokommittén för varaktig fred har
sammanträtt i Köpenhamn. Ordf., fru
Ty-bjerg, visade hur i Danmark 8,000
kvinnor slutit sig till rörelsen. Fru Gyrithe
Lemche talade om ”fredsanda och
vålds-anda”. Den 13 september hölls en
planlagd fredsdag, då en fredsflagga såldes över
hela landet till förmån för rörelsen.
styremöter i sit hjem, med
forhandlin-ger ogsaa med styret for andre
kvin-deorganisationer om samarbeide for at
vsekke kvinderne til deltagelse i
stortingsvalget. I april holdtes saa et stort
fsellesmÖte hvor doktor Dagny Bang
for en meget talrig forsamling talte
om: Kvinderne under og efter
krigen.
Hösten 1917 holdtes flere fsellesmöter
av kvindeforeninger. Under stor
be-geistring fortalte Mrs. Pankhurst om
suffragetternes borgfred; hun uttalte
som sin sikre forvisning at det aldrig
mere vilde bli nödvendig at opta den
lidelsefulde kamp: efter krigen vilde
kvinderne faa sin stemmeret. Ved et
andet fsellesmÖte holdt fru Martha
Lar-sen föredrag om: Tuberkulosesaken og
samfundet. Grundtonen i den rystende
skildring av tuberkulosens herj inger
blandt norsk ungdom, var igjen: Hvor
er kvinderne? De ha magt til at
for-lange statshjaelp til sanatorier og
re-konvalescenthjem, vil da mödre
virke-lig intet gjöre for at hjselpe sine barn?
Paa Vselgerforeningens
generalförsamling talte dr Ellen Gerditsch om:
Kvin-der i naturvidenskapen.
Vaarens möter har varet viet
föredrag om og diskussion av det program
som K. Y. nu har opstillet som sit ved
höstens stortingsvalg.
I juni led föreningen et
overordent-lig smértelig och ganske uerstattelig
tap ved frk. Kaja Geemuydens död.
(Meddelat i förra numret av R. f. Kv.
Red.) Likesiden dens grundlaeggelse
har hun vseret föreningens formand,
altid like straalende vittig, like
uryg-gelig sikker i sin tro paa kvinders
sak. ”Hun gav og hun gav og blev
aldrig trset”, blev der sagt ved hendes
baare. De ord passer som motto over
hela hendes arbeide.
Jeg vil faa lov til at citere
Vselger-foreningens program, som ialfald har
den for et valgprogram sselsynte
egenskap at vore ualmindelig kortfattet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
