Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Främmande lands
kvinnorörelse.
Bet går långsamt i det fransktalande
Schweiz.
Kvinnorättsfrågan har under våren
debatterats i lagstiftande församlingen
(Grands Conseils) i tre franska
kantoner, Vaud, Neuehåtel oeh Genéve. Men
i intet fall ha kvinnorna anledning att
vara nöjda med det sätt, varpå
riksdagsmännen sett deras sak.
I Vaud hade saken anförtrotts till
utredning åt en kommitté, som inte ens
avfattat något skriftligt betänkande
och den medlem, som framförde
resultatet av undersökningen framkom med
den ålderdomliga slutsatsen, att i intet
latinskt land hade kvinnorna fått
rösträtt, ”det skulle därför vara farligt för
oss att beträda den vägen”(!)
I Neuehåtel hade kvinnorna
anordnat en petition, som räknar 10,000
namn, men en medlem av riksdagen
förklarade, att dessa 10,000 kvinnor
inte visste vad de gjorde. Av en liberal
och en socialdemokrat blev han
emellertid förehållen det otillständiga i ett
sådant uttalande.
Men Geneve tog priset i
efterblivenhet och trångsynthet. Här hade man
då M. Guillermins proposition om
kvinnorösträtt efter ett års utredning
behandlades så grova saker att
komma med som konseljpresidenten M. H.
Fazys: kvinnorna vilja inte ha
rösträtt, de vilja ha kol och potatis. Här
hade 6,000 kvinnor underskrivit en
petition, som utan vidare ignorerades,
M. Paul Pietet framhöll förgäves i ett
kraftigt tal, att ingen demokrati är
fullständig, så länge den icke ger
kvinnorna rösträtt. Propositionen avslogs
med 41 röster mot 30, tjugunio
riksdagsmän voro frånvarande. Debatten
fördes i flabbig ton (meaningless jokes,
stale platitudes, säger Jus Suffragii)
och visade ett totalt förakt för de
6,000 namnunderskrifterna.
I en del av pressen har sedan tagits
parti för kvinnorna och en populär
präst, Frank Thomas, har i två
söndagar ägnat sin predikan åt
rösträttssaken, med ett ord, man har i allmänna
opinionen funnit en uppmuntran, som
kunde behövas ovanpå ett sådant
bemötande som lagstiftande
församlingens.
Seger i Louisiana.
Ett lagförslag har antagits av båda
kamrarna i Louisiana med 80 röster
mot 21, 29 mot 11, om en
folkomröstning i höst angående ett
tilläggsförslag om rösträtt för denna stats
kvinnor. Ett hälsningstelegram skickades
av president Wilson, som bL a. yttrar^
att han anser lösningen av
rösträttsfrågan ha världsgenomgripande
betydelse och vara betydelsefull för all
demokrati.
Ett kvinnornas hus i Köpenhamn.
Köpenhamn har ju sin storslagna och
betydelsefulla institution ”Kvindelig
lsese-förening” med eget hus, samlingslokaler
och vilorum. Nu äro planer å bane att
nppbygga ett hus för ensamstående
kvinnor. En kommitté har tillsats inom
ledande kvinnokretsar och ett ”Kvinnornas
bostadsbolag” har bildats. Kommunen har
för billigt pris avstått tomtområde och
huset skall uppföras av arkitekt Teisen. Det
kommer att innehålla 140 enkelrum med
alkover, badrum oeh kokvrå oeh dessutom
10 atelierer för kvinnliga konstnärer.
Ett centralkök skall finnas i
källarvåningen, där man kan få middagsmat,
medan dagens övriga måltider kunna
tillredas i kokvrån.
Det låter idealiskt detta. Även i Norge
har man nu planer på ett Kvinnornas hus
och ämnar söka draga fördel av den rika
penningtillgången for ett så nyttigt
ändamål. De svenska kvinnorna ha många
intressen att taga till vara och mera arbete
än någonsin är lagt på deras axlar, meu
nog vore exemplet från Danmark snart
ef-terfoljansvärtt
Förenta Staternas senat och
kvinnorösträtten.
Sedan artikeln härom i förra numret
av R. f. K. trycktes, ha ytterligare
meddelanden ingått, varav framgår
att frågan verkligen till slut upptagits
till behandling i senaten. Efter
månader av tröttsam väntan på att erhålla
de två röster som behövdes för att
uppnå den nödiga % majoriteten hade
detta slutligen lyckats, och allt tycktes
färdigt för avgörande.
Frågan hade satts upp på
dagordningen den 4 juli, men till dess
behandling hade endast kunnat anslås
helt få timmar, varvid rosträttens
vänner förklarat att de voro villiga att
låta den gå till omröstning utån
debatt. Motståndarna, som visste ^ att
kvinnorosträtten nu ägde majoritet,
satte sig emellertid häremot och
begärde ordet, varvid även anhängarna
måste träda fram och försvara sin
ståndpunkt. Debatten fördes helt och
hållet utanför partilinjerna, och det
enda argument motståndarna hade att
komma med var att kongressen icke
hade rätt att blanda sig i de
enskilda staternas uppfattning, utan att
dessa borde ha rätt at avgöra frågan var
för sig. Alla deras ansrängningar
gingo emellertid ut på att förhala tiden,
så att en omröstning ej skulle hinna
företagas, varför de drogo ut på tiden
med sina anföranden så länge som
möjligt. Deras plan lyckades också till
stor besvikelse för de rösträttskvinnor,
som till sista plats fyllde
åhörareläktarna och som hoppats att före dagens
slut få sprida ett glatt segerbudskap
ut över landet.
Som förut nämnts återstår dock
möjligheten att frågan, då den ej gått till
omröstning, åter tages upp till
behandling, när senaten sammanträder efter
sommarferierna. Valkampanjen för
novembervalen, då hela
representanternas hus och ^ av senaten skall
omväljas, har nu börjat, och partiledarna
önska allmänt att ej upptaga
kvinnorösträtten i kampanjen, varför man
väntar att omröstningen skall äga rum
så snart som möjligt efter ferierna.
Rösträttens vänner äro fast förvissade
om att när den slutligen företages, den
kommer att utfalla med seger för dem.
Kvinnorna I danska riksdagen.
En karakteristik av representanterna.
I folketinget har, som man vet, vid
valet den 22 april i år invalts fyra
kvinnor, valda av män och kvinnor i
förening och representerande tre av
landets stora partier. I det nya
landstinget ha icke mindre än fem kvinnor
säte och stämma.
De fyra folketingsledamöterna
representera det konservativa folkpartiet,
socialdemokratien och radikala vänstern.
I landstinget representera kvinnorna
radikala vänstern, socialdemokratien
och vänstern, det sistnämnda partiet
har tre kvinnliga medlemmar där.
Fru Elna Munch i folketinget tillhör
radikalerna. Hon är cand. mag. i
matematik, medlem i stadsfullmäktige,
ordförande för Dansk landsforbund för
kvinnornas rösträtt och medlem av
radikala vänsterns styrelse. Det är på
hennes initiativ man nu uppför det på
annat ställe i tidningen omnämnda
bostadshuset för ensamstående kvinnor.
Till de problem hon anser kvinnorna
böra arbeta på, nu när deras rösträtt
är vunnen, höra lika lön för lika
arbete, frågan om kvinnans rättsliga
ställning i äktenskapet, och frågan om
för-älftramyndigheten. Men i övrigt,
menar hon, sammanfalla mäns och
kvinnors intressen, t. ex. där det gäller
skattelagar och sociala lagar.
Representanten för det konservative
folkeparti är advokaten fru
Mailing-Hausschultz. Hon är blott 32 år,
riksdagens yngsta medlem. Hon
intresserar sig särskilt för
äktenskapslagstift-ningen. Som advokat vet hon, hur
Svenskt fabrikat.
Stark, beprövad konstruktion.
Lätt, behaglig gång, stor hastighet
^Fördelaktiga avbetalningsvillkor.
trmåån
\X»ydm KfitÄV’S
Söders ”English School
Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26. Allm. Tel* Söder 36035.
Annie I. Scott,
svårt kvinnorna ha det ställt rättsligt,
i synnerhet vid skilsmässor. Ett annat
intresse är bevarandet av landets
nationella värden. Det synes henne
större än frågan om lika lön för lika
arbete, vilket är ett farligt krav, menar hon,
då männen härigenom lätt komma att
föredragas.
Den kvinnliga socialdemokraten i
folketinget Helga Lar sen började som
bryggeriarbeterska.
Socialdemokraternas program är hennes, men dessutom
vill hon arbeta för ensamstående
kvinnor med barn, dessa ”samhällets små
hjältar”. Hon vill ha
uppfostringsanstalter och bra asyler, gemtnsamma
bostadshus menar hon icke kunna
vara till för de allra fattigaste, de som
hon syftar på.
Den fjärde folketingsledamoten,
folkskollärarinnan fröken Karen
Anker-sted, representerar det konservative
folkeparti. Hon har i ett tiotal av år
sysselsatt sig med kommunala frågor,
men är icke speciellt kvinnosaks
intresserad.
Landstingsmedlemmarna äro: fru
Marie Hjelmer, fru Nina Bang, fru
Inger Smidt, fröken Olga Knudsen och
fröken Marie Christensen.
Fru Marie Hjelmer, radikal, är en
bekant talarinna* Mest intresserar hon
sig för kvinnans rättsliga och
ekonomiska ställning i äktenskapet och det
är hennes hopp att lösningen av denna
fråga skall göra Danmark till ett
före-gångsland.
Fru Bang har en akademisk grad och
är socialdemokrat och stadsfullmäktig.
Hon har utövat vetenskaplig
verksamhet.
Fru Schmidt, vänster, har ägnat s5g
åt kristligt-socialt arbete och
intresserar sig jämte för övriga stora fiågor
för kristendomsundervisningen i
skolorna, i det hon anser den ha stort
andligt värde för ett folk.
Fröken Olga Knudsen, vänster, vill
främst arbeta för att kvinnorna bli
likställda med männen ekonomiskt och
rättsligt.
Fröken Marie Christensen, vänster,
är syster till f. d. konseljpresidenten I.
C. Christensen och är lärarinna samt
har förut tagit livlig del i socialt och
politisk verksamhet.
KiKs 25 50
Kurser i husligt arbete.
Genom den av riksdagen beviljade
överbyggnaden på folkskolorna och därmed
sammanhängande utvidgade
undervisningen i husligt arbete har uppstått ett ökat
behov av lärarinnor i dessa ämnen.
Fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala
började i september nya utbildningskurser för
dylika lärarinnor i barnavård, halsolära,
sjukvård och matlagning. Skolan
anordnar även en kurs för anstaltkokerskor.
VidaTe har ett statsanslag sedan 1917
utgått till en ny typ husmodersskolor, vilkas
kurser avse en grundlig utbildning med
låg terminsavgift och dessutom med
frielevplatser för mindre bemedlade. Det
nu snart hundraåriga sällskapet för
folkundervisningens befrämjande har särskilt
tagit sig an denna skoltyp, i det att i dess
lokaler, Grevturegatan 44 i Stockholm,
sedan fjolåret en husmodersskola av denna
art är inrymd. I september började denna
skola sin andra årskurs.
Det är allt skäl att rikta
uppmärksamheten på det tillfälle, som här för blivande
husmödrar står till buds för en saklig och
grundlig utbildning i praktisk och
teoretisk husmoderkunskap.
fleuniste
Kgl ***i" ,’"nsterhandel
’Il ho’610"’
Malmtorgsgatan 6, StocKHolm
Kvinnorna och
stadsfuli-mäktigvalen i Stockholm.
"Från statistiska kontoret har
utkommit en redogörelse för valen i
Stockholm 1916 oeh 1917, vilken även
innehåller en del uppgifter om kvinnornas
deltagande i valen.
Därav framgår att vid
stadsfullmäktigvalen 1917 utgjorde antalet i
röstlängden upptagna kvinnor 35,569 eller
något mer an ^ av männens antal. Med
hänsyn till civilstånd fördela sig
kvinnorna så att 68,5 proc. voro ogifta, 20,3
proc. gifta och 11,2 proc. änkor.
Kvinnorna äro emellertid tydligen
ordentligare skattebetalare än männen,
ty 92,3 proc. av de i röstlängden
upptagna kvinnorna voro effektivt
röstberättigade, medan männen härvidlag
endast nådde upp till 69,6 proc.
Medelröstetalet for de röstberättigade voro:
for kvinnorna 9,3, vilket motsvarar en
inkomst av 1,300—1,400 kr.; för männen
15,9 motsvarande 1,700—1,800 kr.
inkomst.
Antalet röstande kvinnor utgjorde
13,877 eller något över H av männens
antal. Deltagandet uttryckt i procent
av effektivt röstberättigade var för
kvinnorna 42,3 proc,, för männen 59,3
proc. Inom de särskilda civilstånden
var livaktigheten rätt olika. Störst var
den bland änkorna, av vilka 55 proc.
deltogo i valet, därefter kommo de
gifta med 48 proc. och sedan de ogifta med
38 proc. Av intresse är även
livaktigheten inom olika yrkesgrupper.
Särskilt stor var den bland kvinnliga
kommunala tjänstemän, av vilka 75,9 proc.
röstade, vidare bland
folkskollärarin-norna (72,5 proc.) och lärarinnor vid
högre läroverk (65,8 proc). Av
kvinnliga ”arbetare” deltogo endast 26,6 proc.
i valet Det sammanlagda röstetalet för
de röstande kvinnorna uppgick till
185,208, vilket i medeltal pr röstande
blir 13,3. Motsvarande medeltal för
männen var 18,8. Deltagandet i
stadsfullmäktigvalen har hos kvinnorna
varit i ständigt stigande. Ännu stå
dock kvinnorna efter männen, men man
får ieke härvid glömma den stora roll
fullmaktsinsamlingen spelar vid de
kommunala valen. Naturligtvis är det
de personer som ha de stora röstetalen,
som därvid bli de mest eftersökt samt
även de, som äro lättast att anträffa,
något som man också kan finna av den
föregående redogörelsen. Ensamma
kvinnor med små röstetal få ej så
många uppmaningar att rösta eller lämna
fullmakt, vilket förklarar deras ringa
deltagande. _____
Rösträtt lör Kvinnors
fjortonde nummer för 1918 innehåller bl.
Till Rösträtt för Kvinnors prenumeranter. Av
Ann Margrct Holmgren.
1 marginalen tUl giftermålsbalken.
Vad har hänt sedan sist?
Den nya giftermålsbalken.
Lika lön för Uka arbete. Dc engelska lärarinnornas
lönestrid.
Oscar Montellus 75 år.
Lönestegringen Inom det husUga arbetet.
Kvindernes Vaelger förening. Av Camilla Skotvedt.
Främmande lands kvinnorörelse.
Kvinnorna i den danska riksdagen.
Förenta staternas senat och kvinnorösträtten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
