Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elegant
kemiskt tvättad oeh prässad blir Eder
kostym, kläuniug, kappa eller överrock,
om densamma Insändes tiil
Orsryta Kemiska Tvätt- å Färgen fl. i.
GÖTEBORG
Kvinnorna acb dsn frivilliga
pensionsförsäLringen.
Ett genmäle.
Med anledning av den i. Rösträtt för
Kvinnor av den 1 september i år
införda artikeln angående ”den frivilliga
pensionsförsäkringen” har från
Kungliga pensionsstyrelsen i en skrivelse
till K. f. Kv. gjorts gällande, att
kvinnorna icke komma att bli lidande på
en eventuell övcrskattning av de
faktorer som för dem haft till följd
mindre pensioner och ur den motivering
som legat till grund for den 1917
genomförda lagändringen har anförts
följande passus:
”Emellertid har gjorts gällande, att
den invaliditetssannolikhet, som lagts
till grund för beräkningen av den
svenska pensionsförsäkringen, skulle
särskilt vad kvinnorna anginge vara
alltför hög. Något svenskt material för
bedömande av denna fråga förefinnes
emellertid ännu ieke. Denna sak
synes dock lämpligen kunna ordnas så,
att den frivilliga pensionsförsäkringen
beträffande kvinnorna föres särskilt
för sig, och att, därest erfurenheten
giver vid* handen, att de olika faktorer,
som hava inflytande på beloppet av
den för kvinnorna utgående pensionen,
ställa sig förmånligare än vad som
beräknats, all den vinst, som härigenom
uppstår, till g odo föres kvinnorna vid
beräkningen av deras pensioner.
Härigenom skulle kvinnorna ieke bliva
lidande på en eventuell överskattning
av deras invaliditetssannolikhet Den
här föreslagna anordningen att i
uppgivet syfte särskilja kvinnornas för*
säkring har senare påbjudits genom
kungl. brev den 31 dee. 1917.”
Pensionsstyrelsen har ansett att
genom ovan citerade skrivelse
åstadkommits ”en garanti för rättvisa som från
kvinnornas sida kunde påräkna
erkännande”.
Så länge den nuvarande
uppdelningen efter kön kvarstår som den enda
riskklassindelningen kan dock ej
hjälpas oeh lärer väl ej heller kunna
förnekas att på kvinnorna ensamt faller
att bara den överskattning av kvin- ;
nors fysiska invaliditet som nian gör i
sig skyldig till för att råda bot på
den svåra ekonomiska invaliditet, som
drabbar särskilt husmödrarna. Finnes
det månne någon pensions nämnd i
Sveriges rike, som ej gjort sig skyldig
till att göra det mesta möjliga av en i
fattig kvinnas små krämpor för att
kunna tillerkänna henne den pension,
av vilken hon är i så stort behov eller
som ej i samma syfte undervärderat
det arbete hon utfört?
Med lika svåra eller svårare
krämpor står mannen ofta kvar i det
arbete lian blivit van vid — kommer upp
till en skaplig förtjänst och anses ej
vara invalidd i lagens mening.
Kvinnorna stå även som oftast kvar
i sina sysslor men ei*as arbete
värderas så lågt — anses så litet
krävande, att de även som ”invalide?’” kunna
fortsätta därmed. På grund av sin
fattigdom, sina låga löner eller inga
löner, lära nog kvinnorna ii ven då det
gäller den frivilliga
pensionsförsäkringen få lov att tidigast möjligt söka bli
förklarade för invalider. Denna oeh
liknande omständigheter inverka
ofördelaktigt för kvinnornas del och då
det väl kan anses utom allt tvivel att
det just är hemmens kvinnor som äro
de ur försäkringssynpunkt sämst
ställda, har det alltid synts de flesta av de
kvinnor, som satt sig jn uti lagen om
allmän pensionsförsäkring, oriktigt att
på deras egna oeh andra kvinnors
axlar lägga den börda, som borde bäras
av hela svenska folket en för alla och
alla för en.
Yad liar hänt sedan sist?
Fröken Sigrid Ulrich har tilldelats
medaljen i guld av femte storleken med
inskrift: ”IIMs quorum meruere labores.”
Fröken Ulrich har mycket länge varit
verksam inom Fredrika-BremerfÖrbundet,
vars sekreterare hon är samt medlem av
dess styrelse. Vidare är hon ordförande i
Fre (I r i I; a - Bre m e r f Ö r b u n r le t s s j ufe v å rd skom
-mitt£. Den kanske mest beaktansvärda
insatsen i hennes omfattande sociala
verksamhet är doek hennes arbete för
sjnkskö-; terskorna; det är nämligen hon, som
stif-j tat Svenska sjuksköterskornas allmänna
| pensionsförening.
i
! Örebro F. K. P. K. har till fröken
Gertrud Bergström uttalat ett tack för al i den
vidsynta omtanke oeh det uppoffrande
arbete hon nedlagt på de svenska hemmens
angelägenheter under dessa prövningens
år.
Den yttre anledningen till skrivelsen är
hemmens intressen vis å vis syltsockret men
irmbörden har varit ett tack emedan alla
hennes inlägg i ämnet vittnat om en fast
tro på de svenska husmödrarnas vilja och
förmåga att handhava kristidens
hushåll-ni ngsp rob lem till familjens och det
allmän-iis bästa.
*
Fru Marika Stjernstedt har erhållit
franska hederslegionen, som i dagarna
överlämnats till henne av minister Thiébaut.
Som ”demonstrationskandidat” har ytter-
13 ga re ställts vupp till inval i engelska
parlamentet miss I. O. Ford, Leeds,
arbetarepartiet.
En svenska, som intar en ledande
ställning i Förenta staternas
nyinrättade Kvinnornas Byrå.
Av Anna Forsyth.
Förenta staternas arbetsdepartement liar
i dagarna tillsatt en Kvinnornas byrå. I
detta att regeringen är den som tagit
initiativet, ligger ett erkännande av
Kvinnornas insats i samhället och deras rätt att
själva tillvarataga sina intressen.
Byrån har tillkommit just vid den
tid-punkt, då kvinnornas hjälp blivit påfordrad
for krigsindustriella mål. Det ligger något
av rättvisa och billighet häri, som
kvinnorna också uppskattat.
Det blir endast kvinnlig arbetskraft i
Kvinnornas byrå. Åvcn detta är ett
framsteg, ty kvinnorna ha aldrig förr varit
representerade å dylika framskjutna poster
i statsorgan i sationer. Miss Mary Van
Kleeck, som skall bli ledare för byrån,
kommer att även få1 ett säte i Förenta
staternas Krigskommission för arbetarfrågor.
Miss Van Kleeek bar av kvinnorna själva
blivit utsedd till sin post. Hon är expert i
allt som rör kvinnliga industriarbetare oeh
har under många år varit sysselsatt med
undersökningar angående kvinnliga yrken,
vilket arbete hon utfört på privat uppdrag,
I sex månader har hon varit anställd i
statens tjänst och biträtt med uppgörande av
arbetsavtal åt Artilleri departementet. Hon
är därför väl inne i de problem som skola
lösas.
Miss Mary Andersson skall bli
biträdande ledare i byrån. I själva verket ii ro
ledaren oeh hennes assistent kända i hela
Washington som ”the two Marys”, och
många undrade vilken Mary som skulle bli
chef för byrån. ”The two Marys” äro
varandra mycket olika, miss Van Kleeck har
den mera teoretiska utbildningen, under
det miss Andersson är en arbeterska, som
samlat sin erfarenhet från fackföreningar
oeh Kvinnornas nationella fackförbund.
Mary Anderssons historia är i sig själv
ieke så litet demokratisk. För inte så
många år sedan kom det över hit en ung
svenska, som med hungriga blickar betraktade
allt omkring sig. Hon arbetade på en
skofabrik i Chicago, och i aftonskolorna lärde
hon sig sitt nya lands språk, historia oeh
lagar. När hon slutligen erhöll sin
medborgarrätt, hade hon också skaffat sig cn
god underbyggnad, och då hon några år
senare rostade för första gången vid ett
kommunalval i Chicago, kände hon att hon
åtminstone hade bakom sig en del av
vägen till målet. ”Nu är jag någonting”,
sade hon.
I skoindustriarbetarnes fackförening
fann bon ett gott kamratska]) oeh
uppmuntran för sina strävanden. Här bjöds det
tillfälle att arbeta hade for andra oeh för
sig själv. Kortare arbetstid oeh ökade
löner skulle för alla innebära utsikten till ett
friare oeh rikare liv. Med hela sin själ
kastade hon sig m i föreningens arbete.
Och så blev Mary Andersson en av ledarna
i sin bransch.
När Kvinnornas fackförbund bildades,
ingick hon däri. På sju år har hon blivit
sneeinlist i allt som rör kvinnliga
arhets-problem. Så fick regeringen sin
uppmärksamhet fäst på henne oeh nu är denna
svenska tagen i anspråk av sitt
adoptivlands regering vid mobiliserandet av
kvinnliga arbetskrafter för krigsindustrien.
, , ––-tnimtfminiimuditNH*________
FORORDA/, av läkare,
©’SVid allmän s\)agb*t,
osrNJcsi
tst,ö\)*rar?sträng-ning veb sömnlöshet.s\s>
IMi
A. B. PHARMACIA, Stockhou*! I
Kontrollant: PROFESSOR A-VESTERBERO.
Ett presidentord.
Pre s i d e n t W i ison har givit Amer i
-kas kvinnor ett mycket ampert och
otvetydigt erkännande med denna
amerikanska rättframhet i tonen, utån
förbehåll och ”under förutsättning av”,
som officiella ord bruka vara
inbakade i.
Det är glädjande att läsa dessa ord,
bittert, harmligt, uppmuntrande — en
massa stridiga känslor väckas av dem.
Vi ha ju alldeles klart för oss det
beska i att Englands kvinnor fingo flin
rösträtt torst när landet kom i krig*
och kvinnorna visade sig även då duga
till något och duga bra. Man har
sedan visat att det var snålt med
erkännandet — valbarhet fingo dc inte.
Nu har ett statsöverhuvud
personligen givit kvinnorna en honnör — men
ytterst för krigets skull. Det är vad
som kallas malört i glädjebägaren.
Han säger inte småsaker. Han
säger att kvinnorna ha inte bara gjort
vad man bett dem om, ”de ha visat en
förmåga av självständig organisation
av egna initiativ, vilket är en helt
an-nan sak och en mycket svårare sak”
Han tillägger: det faller av sig själv
att landet beror av kvinnor för en stor
del av sitt livsinsats. Det är
ofrånkomligt. Oeh så kommer krigstillägget:
men nu beror landet också av
kvinnorna for de krigsinsatser, som givits i
fnIIt mått oeh på ett personligt sätt.
Det är bra att det blev sagt i alla
fall. Fast nog vore det bättre om
erkännandet kommit utan krig.
Kvinnan på hospitalsläkarbanan.
K. M:t har bemyndigat
medicinalstyrelsen att tillkalla byråchefen i
pensionsety-relsen K. D. Dickman, överläkaren vid
Göteborgs hospital E. N. G. F. Göransson och.
sysslomannen vid Vadstena hospital och
asyl G. O. L. Beijborn samt en
representant för vartdera av svenska
hospitalsper-sonalens och svenska hospitalens
ekonomi personals förbund för att som
sakkunniga biträda styrelsen vid uppgörandet av
vissa förslag och utredningar bl. a. be trä
f-fan de frågan om kvinnliga läkares
tillträde till ordinarie befattningar på
hospitaU-l ii k arbanan.
Kärlek och rösträtt.
Av Tinni Stern er.
\
I Skogstorps pensionat voro alla pä det
klara med att fil. d:r Emil Malm efter
knappt åtta dars bekantskap var, som den
yngsta backfishen där uttryckte sig,
”vansinnigt förälskad” i fröken Märta
Holmberg. i
Det var cn del omständigheter, som för- ;
enat sig for att närma dem till varandra. j
Det började med det lustiga misstaget vid j
stationen. De hade varit de enda resande j
med det tåget, viika stigit av vid Skogs- j
torps station, och då de visste, att skjuts j
från pensionatet skulle möta där, hade de i
båda samtidigt närmat sig den enda vag- j
nen, som syntes till. Sedan d:r Malm på
sin förfrågan fått ett jakande svar, bad ;
han kusken hämta bagaget och uppgav j
för den skull sitt namn. Kusken, som
antog den unga damen vid doktorns sida
vara hans fru, bad ”fru Malm” vara snäll och
stiga i vagnen först. De hade båda
skrattat åt misstaget, så skedde presentationen,
och under det de åkte vägen fram till
pensionatet, delgåvo dc varandra sina intryck
av trakten. Efter en sen middag, som de
två fingo intaga tillsammans, gingo de ut
på en promenad för att på doktor Malms
förslag ”rccognoscera” den närmaste
omgivningen. Fröken Märtas fynd av en
sällsynt växt gav anledning till den
upptäckten, att de på sätt och vis voro ”kolleger”,
ty de undervisade båda. i biologi. Och så
följde ett långt, intressant meningsutbyte,
varvid de särskilt kommo att gå in på de
Mondelska ärftl ighetslagarea.
När de nästa morgon hälsade på varan- j s
dra, kände de sig redan som gamla
bekanta. Det blev sedan liksom en självklar
sak, att tio varje förmiddag skulle gå
tillsammans upp i granskogen, där de funnit
en skuggrik plats, särskilt lämplig för dem,
som vill ostörda studera sina tidningar
oeh böcker, och att de varje eftermiddag
skulle gå på ”upptäcksfärd”, som doktorn
kallade det, d. v. s. gå nya vägar och mot
okänt mål. Så hade nästan en vecka gått.
Det var en förmiddag, dä de som
vanligt slagit sig ner i skogsdungen. Märta
drog just fram en liten blek grön tidning,
som hon fått med morgonens post och d:r
Malm läste ofrivilligt det med stora bok-
stäver på första sidan tryckta namnet: j
’yl iöst rätt för Kvinnor.” j
”Läser ni den där?” sporde han, och |
Märta kunde ej misstaga sig på den skai– j
pa tonen av ogillande i hans stämma. Den ;
kom henne att räta på sig.
”Ja, naturligtvis, då jag är anhängare
av saken”, blev svaret.
”Det skulle jag ej ha trott om er, så.
mild. så kvinnlig, så - - så -d:r Malm
etrde efter ord, men dä han i eke tyckte
kunna få fatt i de rätta, tystnade hau.
Det skulle också varit sv ert för honom att
klart uttrycka vad han kände för henne.
Det var i eke blott det, att hennes an lett1 ,
med de strålande b få ögonen och om ram a t
av det rika, mörka håret syntes honom va- ;
ra det älskligaste han någonsin sett. Nej, j
det var hela hennes personlighet, hennes \
själfulla samtal med det starkt humor is- ;
tiska inslaget, hennes vänliga uppmärk- |
samhet mot även den ringaste av omgiv- j
ningen oeh hennes milda förståelse av j
människorna, allt utövade en oemotstånd- j
lig tjusningskraft på honom. Han skulle j
minst av allt taget henne for en rösträtts- I
kvinna, så som han tänkt sig dessa. Det j
var sant, han kunde ej påminna sig, alt
han fornt känt någon av dem närmare,
men han hade hört desto mer om dem.
Prosten diir hemma hade farit våldsamt
ut mot dem, kallat dem okvinnliga och
förmätna. som ville ha samma medborgerliga
rättigheter s o m in än n o n. Borgm as t are n
och hans familj hade förklarat, att de ej
på r.åget vis skulle vilja ha befattning
med den kvinnliga rösträttsföreningen oeh
alia df* tongivande i den lilla stad, vid vars
läroverk han var anställd, tyckte oeh
ta-?;jde pä samma sätt som prosten och
bergmästarens familj. Och nu satt denna unga
flicka, till vilken han såg upp med en
beundrande kärlek, oeh förklarade helt
öppet, att hon var en dylik rösträttskvinna.
”Vad menar ni egentligen med
kvinnlig?” Det var Märta, som bröt tystnaden.
”Mig förefaller det, som om ni, liksom de
flesta män, i det begreppet inlägger
någonting av mild passivitet, en viss
redobo-genhet att finna sig i försakelse och
lidande. Men den sanna kvinnligheten tycks
mig bestå i det goda hjärtelaget, den
ömma moderligheten, den offervillighet oeli
hjälpsamhet, som är redo att aktivt gripa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/7/0069.html
