Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varför vilja de ha
rösträtt?
Som ett exempel på var kvinnorna
ha sina intressen om de sättas i
tillfälle att utöva rösträtt oeh
lagstiftning, må här återges en förteckning
på lagförslag, som kvinnorna i
Massachusetts anhållit måtte bli behandlade
och antagna:
1. Att begränsa kvinnors och barns
arbetstid (barn under 18 år) till 48
timmar i veckan, så att de skola
åtnjuta samma skydd som nu gives män
i statens tjänst och vid järnvägarna.
2. Att begränsa arbetet för kvinnor
och unga flickor vid de underjordiska
järnvägarna för att skydda deras
hälsa och moral.
3. Att anskaffa tio extra
yrkesin-spektörer, som skulle tillse att de
lagar som nu finnas för kvinnor och
barn efterlevas. (Fem sådana
inspektörer ha sedan tillsatts provisoriskt
för ett åi’.)
4. Att låta minimilönkommittén
fullfölja sitt arbete rörande
löneförhållanden för illa avlönade flickor och
kvinnor genom att bemyndiga dem att
utbetala felande lönesummor, oeh att
laga att de arbetande föra journal över
arbetstimmarna, så att kommittén kan
bedöma huruvida de arbetande erhålla
sådan betalning för en hel arbetsdag
att de kunna leva på den.
5. Att höja åldersgränsen för barn i
industriarbete från 14 till 16 år.
(Regeringen önskar att barnen skola
hållas i skola så länge som möjligt för
att bliva bättre rustade att kunna
gagna sitt land.)
6. Att främja vidare utbildning for
alla arbetande barn, så att de skola
bliva bättre arbetare och bättre
medborgare.
7. Att bevilja understöd åt mödrar
med barn under 16 år, eå att dessa
kunna hållas kvar i skolan i stället för
att tvingas till fabrikerna innan de
blivit tillräckligt utvecklade för att
kunna gagna sitt land.
8. Att bilda en särskild avdelning i
domstolen för familjemål, så att
kvinnor och barn må bliva förskonade från
offentligheten av de offentliga
förhandlingarna.
9. Att tillåta kvinnor rösta i frågan
om att giva städer rätt att sälja
rusdrycker.
10. Att öka lönen för de rengörings*
arbeterskor, som äro sysselsatta i
riksdagshuset, till 30 cent i timmen, som
en hjälp att möta dyrtiden. (Ett stort
antal . förhöjningar ha beviljats
manliga tjänstemän, en ökning från ett till
två tusen dollar om året.)
Massachusetts riksdag, sammansatt
av män, valda av män, vägrade att
bevilja någon av dessa skyddslagar.
1917 års barnlagar.
Upplysnings- och diskussionsmöte i
Stockholm i oktober.
Inbjudning har i dagarna utfärdats av
ärkebiskop Söderblom, biskop Ullman och
landshövding Sahlin till ett. av Sv.
Fattigvårds-förbundets barnavårdsutskott anordnat
upplysnings- och diskussionsmöte om 1917 års
barnlagar, som skall äga rum i Stockholm
den 10—11 oktober. Mötet är närmast avsett
för Stockholms län med dess
barnavårdsnämnder och barnav årdsmän, men äga
jämväl andra myndigheter samt enskilda,
intresserade personer i och utom länet att
deltaga. Mötet som hålles i Sv.
Läkaresällskapets stora sal, kommer att öppnas av
ärkebiskopen med ett inledande föredrag
torsdagen den 10 okt. kl. 12 midd. Programmet
upptager vidare en översikt av
ifrågavarande lagar samt föredrag om de mest aktuella
spörsmålen på området, god tid ar anslagen
till diskussion samt för framställande av
frågor att av närvarande sakkunniga
besvaras. Föredragshållare bli hovrättsrådet
Holdo Edling, vilken i lagberedningen
deltagit i utarbetandet av dessa lagar,
konsulenten Lars Barkman samt kyrkoherden i
Malmö Hagb. Isberg. Anmälan om
deltagande i mötet göres till Sv.
Fttigvårdsför-bundets barnavårdsutskott, Norrlansgatan
17, 3 tr., avgiften är 2 kronor.
Kvinnliga jordbrukare och
tråkigheten på
landsbygden.
I England har jordbruksarbetet blivit ett
av de många nya kvinnliga förvärven. Man
har kurser för kvinnliga rättare och
inspektörer etc., och i varje län har upprättats
kvinnliga organisationscentra som skola
svara för bostad och mat och i övrigt
efter bästa förmåga sörja för deras
välbefinnande. I värsta fall ha dessa kvinnliga
jordbruksarbetare inkvarterats och på mer än
ett ställe ha godsägare eller andra förmögna
donatorer Överlämnat landställen, villor
eller oanvända slottsflyglar till
”landflickorna”. För ambulerande kvinnliga tröskare*
lag har man som bostad anskaffat s. k.
karavanvagnar.
Då många av dessa ”landflickor” äro
bildade unga kvinnor, ha de inte så sällan haft
mer att ge än blott och bart den fysiska
arbetskraften. En och annan notis talar om
aftonunderhållningar med teaterstycken,
musik och sång etc,, som de anordnat.
Därigenom ha de bidragit till lösningen av den
även i England aktuella frågan om
tråkigheten på landsbygden. I dessa flickors
vistelse bland jordbrukare ser man också
åtminstone hjälp till lösningen av ett annat
vida svårare problem, landsbygdens
avfolkning, i det att de unga flickorna få rotfäste
på landet, lära sig älska arbetet med jorden
och bidraga till att giva det ny heder och
ära.
RiKs 25 50
Allm. 62 96
*S<e,terh°n
Malmtorgsgatan <>, StocHholxn
Söders ”English School”
Engelska lektioner och översättningar.
Erstagatan 26. Allm. Tel. Söder 36035.
Annie 1. Scott.
De indisk kvinnorna kräva rösträtt.
Inför ”The Bombay Provincial
Con-ference”, som nyligen höll sitt årsmöte
i Bijapur, framlades en resolution, vari
förordades utsträckning av rösträtten
även till kvinnor. Konferensen hade
mottagit ett dokument, undertecknat
av över hundra bildade kvinnor i
Bombay, vilka uppmanade den att uttala
sin åsikt i fråga om den kvinnliga
rösträtten. I resolutionen, som antogs på
förslag av den välkända skaldinnan
Sarojini Naidu, gav konferensen
uttryck åt sin tillfredsställelse över
Bom-bay-kvinnornas anhållan om dess stöd
åt rösträttsrörelsen i Indien, samtidigt
med att den högtidligen uttalade som
sin åsikt, att rösträtt borde givas åt
kvinnor likaväl som åt män.
I staten Maisur, som regeras av en
indisk furste, ha såväl de hinduiska
som de muhammedanska
medlemmarna av folkförsamlingen givit uttryck
åt sin önskan, att stadgandena om
kommunala val må ändras så att även
kvinnor få rätt att deltaga däri. Om
kvinnor ej tillerkännas rätten att
väljas till kommunala ämbeten, böra de,
heter det vidare, åtminstone erhålla
rösträtt. En av medlemmarna föreslog,
att särskilt förtjänta kvinnor skulle
kunna väljas till ordförande eller vice
ordförande i församlingen, men Mai~
surs statsminister framhöll, att landet
ännu icke vore moget för införandet
av dylika förändringar.
Insänd litteratur.
Jesus för svar snihilist. Den kristna
församlingen måste kräva fred och
världsav-rustning. Av Johannes Uddin. Fosforos
förlag.
Vilken ståndpunkt man än intar i den
mycket svåra frågan om ögonblicklig
avrustning just nu, när stormakternas
rovlystnad visat sig uppenbar, är det dock av stort
intresse att taga del av denna pastor Uddins
lilla bok om Kristus ställning till frågan.
Han visar med mängder av citat hur bibeln
är ”försvarsnihilistisk” och boken är ett
bidrag till det så stt säga modärna sätt att
läsa bibeln, som nu börjar göra sig gällande,
t. ex. hos Wells ”Gud, den osynlige
konungen’’.
sumttehintt:
Detta märke är en garanti
i dä Ni köper en symaskin. \
Begär alltid Husqvarnat
Rättfärdighetskänslan är en av de
ädlaste mänskliga egenskaperna; en av
dem som senast framträdde, en av de
sällsyntaste och dyrbaraste. Vi älska
och ära rättfärdigheten. I somliga av
livets förhållanden söka vi handhava
den — på sätt och vis; men många av
våra åtgärder äro fortfarande så
påtagligt orättfärdiga, att man skulle tro
att denna dygd ännu blott var en
ofödd dröm.
Rättfärdighet följer med frihet och
jämlikhet. För att i dess helhet försté,
den, måste man först få blick för
likställdhet och därefter harmas över
olikhet. Får man en känsla av balans
och jämvikt, då skall man nog lägga
märke till avvikelserna.
(Mrs Perkins Gilman.)
Prenumerera på Rostratt för Huinnor.
Om ni ej vågar ta den för ett år, så
försök med sista kvartalet.
Rösträtt för Kvinnors
femtonde nummer för 1918 innehåller bl. a.:
Birgittadagens kvinnogestalt. Med porträtt av Susan
B. Anthony.
En av de största som brutit väg. Ar V. v. K.
Kvinnornas motståndskraft i det Industriella
arbetet.
Karl Warburg f.
En manlig syn på kvinnliga arbetare.
Nutidens grekiska kvinna. Ay E. P.
Kvinnorna 1 livsmedelsnämnderna.
Vad Jean Jacques Rousseau har sagt. Ar HauöUn.
Den frivilliga pensionsförsäkringen. Ett genmile
En svenska intar en ledande ställning i
krigsarbetet i Amerika.
Ett presidentord.
Kvinnliga jordbrukare och tråkigheten på
landsbygden.
Varför vitfa de ha rösträtt?
Kärlek och rösträtt. Av Tinni SUsmer.
in där den behöves, och for att denna
sanna kvinnlighet skall komma till sin rätt
och kunna bliva samhället till verkligt
gagn behöva vi kvinnor det medlet, som
kallas politisk rösträtt,”
”Måhända ligger det någon sanning i
vad ni säger”, svarade d:r Malm
eftertänksamt, ”men mitt viktigaste skäl mot
kvinnans politiska rösträtt är dock detta, att
den kommer att vålla oenighet i hemmet.
NTi inser väl, att det kommer att bliva
split och tvister mellan makarna, när de
ha olika åsikter i politiken. Jag anser det
vara bäst och lyckligast för kvinnorna
själva, om de ej ha rösträtt, ty de riskera i
så fall e.i att genom tvedräkt förstöra
hemmets frid.”
”Hen det iir då ej kvinnans politiska
rösträtt, som vållar oenigheten”, genmälde
Marta lugnt, ”det är ju olikheten i
åsikter, som är skuld därtill, oeh denna
olikhet lär i så fall finnas antingen hon har
politisk, rösträtt eller e.i. För min del tror
.i a g ej, att olika åsikter i politik behöva
vålla mera stridigheter i hemmet än olika
åsikter i andra frågor. En dylik olikhet
torde, åtminstone i de flesta fall, ej ha den
störande inverkan på makarnas
förhållande till varandra som olika smak i fråga
om nöjen och levnadssätt har. FÖr övrigt,
den som ej kan tolerera en annan politisk
åsikt hos sin maka, bör naturligtvis före
äktenskapet förvissa sig om att det i
detta avseende är överensstämmelse mellan
dem. Toleranta makar torde däremot
känna sig tillfredsställda därmed, att den ene
såväl som den andra genom valsedeln får
ge uttryck åt sin mening.”
”Kvinnan bar dock som maka och mor
ett så stort indirekt inflytande, att det
direkta tyckes vara alldeles överflödigt. Det
kan ni väl ändå ej förneka, fröken Märta?”
”Jag förstår helt enkelt ej den logiska
tankegången hos dem, som anse kvinnans
inflytande skadligt, när det verkar direkt
men däremot nyttigt, när det förmedlas
genom mannen. Det är ju i båda fallen
samma önskningar och strävanden, som skola
förverkligas. Det finns också en del
saker. som förbises, då det talas om att
kvinnans indirekta inflytande är tillfylles.
Alla kvinnor ha ej tillfälle att utöva
inflytande på en man. Antag också att det
finnes fal], där de kvinnliga anförvanterna
äro av olika mening, eller dar mannen är
oemottaglig för allt kvinnligt inflytande.
För övrigt, nog bör väl den man, som går
till valurnan ge uttryck åt sin egen åsikt.
Och innan ni förklarar det vara bäst och
lyckligast för kvinnan att vara utån
direkt inflytande på de lagar, som röra
henne själ, hennes barn, hennes hem, så tänk
efter om ni skulle tycka det vara bäst och
lyckligast för er att leva utån detta
inflytande. Om förhållandet vore omvänt, och
kvinnorna hade politisk rösträtt men ej
männen, tror ni, att ert inflytande som
make och far vore tillräckligt for er? Ni
män värdesätta jn den politiska
rösträtten som ort säkraste skydd, er dyrbaraste
medborgerliga rättighet. Hur kan ni då
förmena kvinnorna, de svagare, samma
säkra skydd? Hur kan ni förvägra er mor,
er maka, er syster oeh dotter den
dyrbaraste av alla medborgerliga rättigheter?
En fråga, som beror mer an halva folkets
livsintressen, avfärdar ni med några
klandrande eller hånar.dc ord utan att göra er
det minsta lilla besvär med att sätta er
in i densamma.”
Märta tystnade. Hon hade talat sig
varm. D:r Malm såg på henne. Den höga,
breda pannan liksom tillkännagav, att där
inom fanns rum för klara, djupa tankar,
och han fick en tydlig förnimmelse av det
orimliga i att den som tänkte eå klart och
logiskt Över alla livets förhållanden skulle
dömas till att vara medborgerligt
omyndig. Det fasta draget kring hennes mun
sade honom, att hon skulle hålla ut i
kampen till målet var vunnet. Och för
samma mål som hon kämpade nu tusentals
kvinnor i landet. Det var han och hana
meningsfränder, som gjorde kampen så
tung för dem, och gång efter annan
hindrade deras seger. Han tyckte, att Märta»
sista anklagande ord ännu ljödo i hane
| Öron. Inför denna unga flickas stora
hän-! förelse och djupa allvar greps han av en
känsla av blygsel över egen självgodhet
och kortsynthet. Han böjde sig fram
efter den lilla blekgröna tidningen, som låg
i Märtas knä, och det låg någonting
avbedjande i stämman, när han sade: ”Får
jag lov att låna den? Jag skall söka
läsa den med förståelse.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
