Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseaus bok om uppfostran - Tredje boken. 12—15 år - 3. Moderna skolreformer i rousseauansk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om jag skulle förlorat mitt intresse för
undervisningen, om jag icke haft denna rätt. Jag hade ju
förstås alltid kunnat ha kvar intresset för att meddela
en föreskriven kurs på så praktiskt sätt som möjligt,
men något helt annat är det, om läraren, när han
finner något som lämpligen kunde ingå i kursen, kan
tänka: det tar jag med nästa år, eller, när han finner
att något kan undvaras: det stryka vi. Detta är
något som kan få en lärare att helt gå upp i sin
uppgift och att ständigt vara uppmärksam på nya
uppslag.
Vi sysselsätta oss ju — jag får erinra om det
för att visa, att jag ännu håller mig till ämnet — vi
sysselsätta oss ju med Rousseaus krav, att läraren, och
lärjungen med för resten, alltid skall ställa sig
frågan: är detta nyttigt? Vem kan i själva verket ställa
den frågan om icke just läraren? Ty det där får icke
vara en summarisk fråga, som en pedagogisk reformator
eller kommitté gör sig »i stort», den måste alltid ställas
inför detaljer, som man endast under vardagsarbetet
blir intim med. En läroboksförfattare kan ju göra sig
den frågan och göra urvalet därefter, men det är icke
nog. Vi måste ha alla lärarna intresserade för
urvalet. Och det finns väl ingen som vill dispensera
en lärare från den omsorgen. Men hur är en
elementarlärare eller en folkskollärare ställd inför detta krav,
som icke blott är ett krav av honom utan till och
med ett krav på honom? I det stora hela är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
