- Project Runeberg -  Rousseau och Pestalozzi i våra dagars pedagogiska brytningar /
37

(1910) [MARC] Author: Hans Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseaus bok om uppfostran - Tredje boken. 12—15 år - 3. Moderna skolreformer i rousseauansk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och alla ha ansträngt sig för att rent av fundera ut
nya önskemål; och efter åtskilliga år blir det nya
stadgar. Rätt snart brukar det emellertid visa sig, att
åtskilligt nytt kommit in, vars verkningar man icke i
allo beräknat, och det händer att man samma år en
stadga kommit ut blir på det klara med något fel i
den. Då heter det icke: låt oss få det rättat strax,
utan det önskemålet skall läggas på lager till nästa
stora reparation. Min tro är att det skulle gå bättre,
om man botade på en brist i sänder, och alltid
endast sådana brister som vi i praxis haft känning av,
ej sådana som vi teoretiserat fram; men
ögonblickligen, så fort erfarenheten givit klart utslag.

Jag återknyter nu till den punkt jag gick ut
ifrån: det rousseauanska kravet att mönstra ut det som
icke är direkt användbart, att ej för det tillkommande
uppoffra det närvarande. Hur verkar detta krav på
själva skolorganisationen? Tydligen så, att de olika
skolformerna mera lösas från varandra och, frigjorda,
lämpas för var sina levnadsuppgifter, för var sina
åldrar. De lägre klasserna kopplades från gymnasiet
för att icke för mycket inriktas på gymnasiet och
studentexamen. Gymnasialbildningen vill man icke
heller skall ha sitt mål uteslutande i de akademiska
studierna. I samma anda är det som fackskolor
brutit sig ut från de allmänna bildningsanstalterna.
Ursprungligen ha vi endast haft en enda vetenskaplig
bildningslinje, universitetens, och den fick passa för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rouspest/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free