Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseaus bok om uppfostran - Tredje boken. 12—15 år - 3. Moderna skolreformer i rousseauansk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla. Efter hand har var och en krävt att få det som
han just har användning för; därav tekniska skolor,
lantbruksinstitut, handelsinstitut o. s. v. Och inom
universitetet ha också linjerna skilt sig åt; hela
utvecklingen av examensväsendet går i riktning av de
olika ämnesgruppernas frigörelse från varandra, allt i
syfte att var och en skall få just vad han behöver.
På samma sätt inom de lärda skolorna, genom olika
linjer och bortval av ämnen. Det är således en
mäktig och universell pedagogisk rörelse, denna
läroanstalternas differentiering och avkoppling från
varandra.
Nu ha vi emellertid ett modernt reformkrav,
vars förhållande till denna differentiationsrörelse är
ganska intressant. Jag menar yrkandet på folkskolan
som bottenskola.
Jag skall icke tala emot den reformen, dels
emedan det numera, särskilt efter de kommunala
mellanskolornas inrättande, vore något för sent; dels emedan
man ju vill hoppas att den skall kunna genomföras
så, att de menliga följderna av den utebliva, medan
vi få njuta de goda. Men den är i alla fall förenad
med våda. Den går i rakt motsatt riktning mot
realskolereformen. Den kopplar folkskolan samman med
den lärda skolan och utsätter folkskolan för faran att
mottaga order från den senare, som ju blir skyldig
att övertaga dess lärjungar och godtaga dess betyg.
Om emellertid någon skola måste hålla på att få ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
