Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseau eller Pestalozzi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig till naturens enkla gång.» »Mensch! Ahme es
nach, dieses Thun der hohen Natur...!»
För det andra, och just i enlighet med naturens
anvisning, går Pestalozzi liksom Rousseau från
åskådningen till begreppet. Och detta var icke blott en
teori hos honom, ehuru hans lektioner ytligt sett
skulle kunna förefalla ha en viss likhet med ordplugg
och utanläsning. Hans ordexercis var på samma
gång åskådningsexercis, namn, men på utpekade
föremål och egenskaper; och i teckning och räkning var
hans huvudomsorg att nå den fulländade tydligheten
i åskådningselementerna. Han klandrar den gängse
undervisningen för att den pluggar in omdömen som
barnen icke förstå. I motsats härtill vill han först
låta barnen liksom utan mål se och benämna sakerna
— sen kommer omdömet av sig själv, liksom den
mognade kärnan faller ur skalet. Ett omdöme som
kommer fram hos en människa före tillräcklig
åskådning, aktar han icke för mer än den frukt som
maskstungen och därför skenbart mogen faller från trädet.
Men Pestalozzis hållning i detta avseende är nog icke
så alldeles klar. Nog får man säga, att han icke
håller sig alldeles fri från det papegojartade pladdret
som han så ofta klandrar; vilket i alla fall icke
hindrar, att hans metod principiellt sett är i eminent
grad en åskådningsmetod, och att Pestalozzi med
rätta tillskriver sig den på en gång anspråkslösa och
stolta uppgiften att ha utarbetat ett åskådningens ABC.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
