Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss något begrepp. — Vi kunna äfven på ett annat sätt
framställa denna omöjlighet af kunskap genoni intryck.
Skall något bli till för Intelligensen, så måste det vara
hans tanke; men allt tänkande är sjelfverksamhet 1), således
hvarje tanke en modification deraf; men huru ett yttre
kan öfvergå till min sjelfverksamhet, det står ej till att
inse. Jag kan således ej bli medvetande af något annat,
än mig sjelf och huru jag förnimmer eller fattar
mina tankar; ville man påstå, att jag kunde förnimma något
annat, eller liksom gå utom mig sjelf, så vore detta
detsamma, som att säga, att man kunde förnimma något,
utan att förnimma det. — Således, om vi ock kunde
tänka oss möjligheten af en impuls på Intelligensen, så skulle
dock denna ej alls bidraga till några förnimmelser; den
blefve någonting tanken motsatt, för honom främmande.
Men om vi sålunda lyckats göra klart, att föreställningen
om intryck utifrån på Intelligensen, till åstadkommande af
kunskap, är alldeles otänkbar och således en förutsättning, som
ingalunda kan hålla stånd; så leder oss detta omedelbart till
att nogare undersöka den amdra förutsättningen, eller den, att
det finnes yttre objecter, hvilka åstadkomma dessa intryck.
Det frågas nemligen, då jag blott kan förnimma, d. v. s.
ha medvetande af mina egna förnimmelser, med hvad rätt
jag kan tala om ett yttre, ett dessa motsatt? — Visserligen
ha vi ej skäl att förmoda, att Kant, i likhet med Locke
och föregående Empirister, antog, att afbilder af tingen
*a) Detta bevisade Fichte, såsom bekannt är, derigenom; att han
gijorde den observation, att mägon, som gör sitt jag till föremål för
sin uppmaårksamhet, lika gerna kunde ha tänkt någonting annat;
hvaraf följer, att ”tänka” är en Andens fria och sjelfverksamma handling.
— Kriven Kant säger, att ”Apperceptions ursprungliga synthetiska
Enhet år en act af Spontaneltet” (p. a. st. sid. 97); samt, att det just
är till följe af denna spontaneitet och det omedelbara medvetandet
deraf, som jag kallar mig och existerar såsom Intelligens (sid. 115
noten; och sid. 116).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
