Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Talar i denna minnesdikt den första sorgen sitt
gripande språk, så gifver sig saknaden längre fram ett mera
dämpadt, men därför icke mindre rörande uttryck i
följande stämningsfulla lilla visa1), hvars ackord äro gripna
djupt ur skaldens lidande hjärta:
bl. 25—26). Såsom prof på hans klagan i latinsk version anföra vi
följande distika ur denna elegi:
Qui sortem nostram dixistis saepe beatam
Quum Conjunx nobis casta superstes erat
Ad flendum flentes nunc vertite lumina lectum,
Gaudia cum dulci conjuge tota silent!
Illam dura dies et summi durior isthac
Abstulit e nostro Numinis ira sinu.
O! si cara minus, minus et tranquilla fuisses
Haec jactura föret forte ferenda magis,
Nunc cecidisse queror miserae solatia vitae
Spemque decusque meum nunc cecidisse queror.
O mea lux, quae Te, proh obruit umbra cadentem
Quove tuum condis fax veneranda jubar.
O mihi praepropria semper dilecta salute,
Quo Te non meritam mors properata rapit.
Subtraheris nostris amplexibus, adque sepulcrum
Festina, haud sen tis oscula sueta magis
Os roseum, vah, pallor habet, vigor ossa reliquit
Destituitve calor mem bra, genasve color.
Lingua silet, måge, nec me voce vocabit arnica
Et nostri thalami jura diremit humus.
Eois numquam Phoebus funestior undis
Exiit, aut potuit tristior ire dies
Dura dies, funesta dies numeroque dierum
Excludenda! Erebi nocte premenda dies.
Scilicet Illa suis precox matumit astris
Et virtus terris advena tanta fuit.
Nos moesti parva cineres componimus urna
Et tantis meritis justa minora damus
Sed desiderii vim spes moderabitur isthaec
Quod Tecum aeternum mox habitare datur.
En afskrift af denna dikt har benäget meddelats mig af doktor
O. Klockhoff i Linköping.
!) Hos Hanselli förekommer den under titeln Vijsa, men i
den Älfska samlingen har den öfverskriften „Öfver sin fru Anna
Brunell, ett år efter hennes död" samt afviker i ett och annat från
den tryckta dikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
