Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den vackre tolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Diamanter af en sådan klarhet,
Att vid skenet man kan spisa qvällsvard,
Kan vid midnatt, som om middag vore,
Tio hästar sko. Fördenskull, kämpe,
Kan åt dig ej flickan ges till maka."
Sorgsen satt vid hennes vägran gossen,
Talte ej ett ord och slöt om natten
Ej sitt öga; men vid dagens ankomst
Sprang han opp på sina käcka fötter,
Gick till Paschans tält och talte detta:
"Höge Pascha, ibland alla sköna,
Som ditt vida rike åt dig skattar,
Fins af himmelsk skönhet här en flicka,
Kunnig i vårt språk, Nikolos’ dotter,
Hans, som kallas herre öfver Gravo."
Paschan låter kalla grefven. Vänligt
Talar han till honom: "är det sanning,
Som af ryktet säges, att din dotter
Vore öfvermåttan skön och älskvärd?
Vill du gifva henne mig till maka?"
Oförändrad svarar åter fadren:
"Skön och huld och älskvärd är min dotter,
Men för längese’n, som brud, förlofvad.
Zekulo, den stolte Jankos slägting,
Skänkte henne trenne sidendrägter,
Tre agraffer utaf guld och trenne
Diamanter."
Vänligt talar Paschan:
"Om så är, välan, min vän Nikolo!
Låt den sköna flickan med sin brudgum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
