- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Sjette bandet. Literära och strödda uppsatser /
37

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -    1. Freja, poetisk kalender för 1833 af C. F. Dahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gods. Näst podagran besvärade honom en näsvis
geting, som farit vilse in i rummet och brummande
svärmade kring hans öron, sökande sig väg ut. "Är
det icke förbannadt, nu hafva svinen åter brutit
sig in i potatislandet och gräfva upp alla
sängarna. Anders! Jaga svinen ur täppan der nere
vid ån. Hur är det med hållpojkarne? Har reserven
kommit? Fördömme mej, skymmeln kommer ur stallet i
dag; det sätter jag p före. Schas, din sakramenskade
galhals, din hönsförförare! Hvad har du i ärtlandet
att göra? Skref den der tjocka herrn i dagboken,
Petter? Himmel och h-! Der har Galant slitit sig
lös och grasserar midt i fårskocken. Gå och tag fast
kanaljen, slå benen af kanaljen, hör du, jag säger dig
till, bind honom fast vid kojan, så att halsen går af
kanaljen! Hvart sju tusan ha slinkorna sprungit alla;
se de inte bättre efter hjorden? Håller jag mig för
ro skull sex dylika grytplundrerskor?" – Gubben är
knarrig, som läsaren hör, låt oss lemna honom. –

De sex grytplundrerskorna, den tjusande polygonen
X, Y, Z, Å, Ä, Ö, som var det oskyldiga föremålet
för farbrors sista bittra utfall, satt och band
blomsterkransar af häggblommor, sippor och vifvor
nära vägen i en park full af somnade vestanvindar
och dofter. En källa sorlade vid herdinnornas
fötter, en bofink qvittrade sorgligt i toppen af
en öfverhängande björk, och flög ibland skrämd och
klagande kring grenen, der han gjort sitt bo, långt
upp i skogen skrek en hackspik, och i en tall nära
källan knackade en ekorre på en kött. Ej ett löf
rördes. Naturen syntes lik ett älskande, brinnande
hjerta, som väntar svar på en just nu förklarad
kärlek och ej vågar draga ett andedrag. Lunden var
ett tempel, dit legioner af englar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:40:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/runeberg/6/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free