Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Freja, poetisk kalender för 1833 af C. F. Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedstigit, för att på altaren af blomsterkalkar
offra ångande vällukter. Det var så skönt, det var
så ljuft, det var så tyst; man hade kunnat höra
fjärilns kyssar, man hade kunnat höra ett rördt
och andaktsfullt hjertas slag; det var en morgon
sådan som Edens första sabbat, full af oskuld,
salighet och lugn. – "Tvi! Jag ger tunnor tusan ett
sådant här herdinneskap," utropade den sköna X och
slängde den halfbundna kransen ifrån sig. "Hvad
sjutton den och den! Räntar det att sitta här
och valla farbror Mårtens får, att dricka vatten
och höra fogelpip? Hellre går jag tillbaka till
spinnhuset. Alla resande ha dessutom så brådtom
här, att man ju knapt hinner se skymten af dem." –
"Ack I de gyllene qvällarne i staden!" svarade Y. "I
staden!" ropade Z. "Ack, i staden, i staden!" ljöd
det från hela polygonens läppar.
Burulurum, burulurum! Se, hvilket moln af dam på
vägen, hör hvilket bullrande af kärrhjul, hvilket
knackande, piskande, snärtande, smällande
och hojtande ! Hejsan och hoppsan! Tåget
anlände. Ögonblickligt hejdades schäsarne i
farten. Himmel, roptes ur den första; hvilka
herdinnor, ur den andra; hvilka englar, ur den tredje;
bröder, ur den fjerde; vi hoppa ned till dem, ur den
sjette; och med ett språng stod hela polygonen A,
B, C, D, E, F på marken, kastade tillbaka floren,
ordnade kragarne, slog dammet af stöflarna, hviftade
bort några näsvisa bromsar och låg för polygonen X,
Y, Z, A, Ä, Ö:s fötter. Jag, sade A; ger, sade X;
er, sade A; f-n, sade X. "Jag ger er f-n!" ropade
med en mun hela polygonen X, Y, Z. Å, Ä, Ö, "Näsvisa
bytingar! Är det skick att bära sig så gement åt mot
anständiga fruntimmer? Man kan veta lite hut." –
Gudomliga kärlek! Du är icke född för jorden;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
