Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om parodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om parodin.
(1834.)
Parodin, säger Thorild, "är konsten att förvända allt,
hvad förvändas kan; det är således konsten att göra
det höga till lågt, det sköna till fult, ordning till
förvirring och visheten till vanvett."
Betrakta vi nu, hvarigenom parodin i denna mening
(ty vi måste redan på förhand betinga äfven en
annan betydelse hos parodin) verkställer detta
förvändande, så finna vi lätt, att det sker derigenom,
att den sammanför hvad som ej hör tillsammans,
kortligen, fogar missljud till det harmoniska. Om
man t. ex. insätter några förvirrade noter i en
sonat af Mozart, om man på en madonna af Rafael
målar ullvantar o. s. v., så har man parodierat
dessa Mozarts och Rafaels skapelser. Thorild menar,
att parodin i sin natur endast kan riktas mot det mest höga.
Att han här menar parodin, betraktad blott
såsom förvändande, synes klart; och i detta afseende
är hans påstående sant, likväl med det vilkor, att
han med det mest höga förstått det harmoniska i hvad
uppenbarelse som helst; ty eljest finnes i grader
af ren uppenbarele, från grodan till menniskan,
från tiggaren till konungen och Gud sjelf, ingen
grad, som ej kan på förutnämnda sätt af parodin
anfäktas. Att parodin åter endast kan antasta det
harmoniska med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
