Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Runinskrifter från 1100-1400 talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har väl då timrat kyrkan av liggande stockar, Bonde
utfört kormålningarna, och det ligger nära att i
honom förmoda samma Bondo frisen, som utfört
den danska dopfunten, och den kyrkliga konstnär
i Björksta, vars namn där med förkortning tecknas
bo : fris : Från Sevalla finnes i Västerås
museum en handkvarn med gyllentalsraden i runor,
som liksom den på Baarse-funten kanske härrör
från Bonde frisen. Omkring 1300 talades frisiska efter
havskusten med vissa avbrott från Zuiderzee ända
in i norra Slesvig, och på det senare området förekom
naturligtvis beröring med danskarne, varför det icke
vore underligt, om en fris understundom kommit att få
ett danskt namn. Om Bonde fris gjort ristningen, har
han alltså även över sig själv nedkallat Guds välsignelse.
Daterade runinskrifter möta framför allt på
Gottland, som visserligen äger tre urnordiska
runinskrifter, tre med kortkvistrunor och några få från
1000-talet, men vars flesta runinskrifter torde
tillhöra 1300- och 1400-talen, alltså en tid, då
runskriften i det övriga Sverge i det närmaste vikit
för de latinska bokstäverna. Den älsta daterade
runstenen på Gottland är den vid Vallstena,
vars årtal i en latinsk inskrift med munkstil på
kanten av stenen angives vara 1326.
En daterad runinskrift, som nämner en historisk
tilldragelse, är en gravsten vid Lye: + þinna .
sten : lit . husfru . ruþui : gera . yfir
sin . bonda . iakob . i . managardum
. sum . skutin . uarþ . ihel . miþ . en .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
