Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. GUNNAR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall hon tänka på honom", i huvudsaklig anslutning till Bugges
översättning i Runverser.
Ulvs söner äro desamma, som vid Ryssbyle i Täby sn reste två
runstenar över sin fader Ulv i Skålhamra (B. 87, L. 415, D. II, 75 och B.
1124, L. 414, D. II, 76). Detta framgår dels av att kui förekommer även
å B. 87, som han rest jämte ulfkitil och uni eller måhända, med
dubbelläsning av k i uk, kuni, dels av runstenen vid sjön Snuggan å
Skällby ägor, Sollentuna sn (B. 140, L. 393), vars inskrift enligt min
undersökning 1902 lyder: kuriþ × lit × raisa × stain × at × ulfkel ×
sun × sin × auk × kui × a—bruþur × sin × auk × at × hulmtisi
× sustur × sina, vilken inskrift ock visar kuriþ som moder. I
början av B. 52 Bällstad är sannolikt ulfkitil bortslaget, såsom ock
O. v. Friesen förmodar. Om arkil finnes annars ingen uppgift.
Ristningar av samma skaplynne som Bällstad-stenarne förekomma
här och där i Bro, Lyhundra, Långhundra, Närdinghundra, Sjuhundra,
Sollentuna, Säminghundra och Vallentuna hd. Det torde vara omöjligt
att avgöra, om de skola tillskrivas Ulv i Borresta eller Gunnar
eller möjligen även andra ristare av samma skola, men tillsammans
utgöra de det älsta skedet av Upplands kristna runristning. Om deras
ornamentik skulle härröra från en ristare, är jag mest benägen att anse
denne hava varit Gunnar, då upplysningarna om Ulv i Borresta visa,
att han varit storbonde, och förmodligen icke yrkesmässig ristare.
Måhända har han blott huggit runorna efter sin släkting Ulv i Skålhamra
eller efterbildat den andra Risbyle-stenens ornamentik, som Gunnar
huggit. Med angivet förbehåll skall jag omtala dessa ristningar som
ristningar av Gunnar och numrera dem i följd efter 1. Bällstad.
a) Bro hd:
2. Bro, kyrkväggen, B. 267, L. 312, D. I, i, Brate 1906, O. v. Friesen,
Uppl. runst. 1907, s. 19, 1913, s. 30: kinlug × hulmkis × tutir × systir
× sukruþar × auk × þaira × kaus × aun × lit × kiara × bru ×
þesi × auk × raisa × stain × þina × eftir × asur × bunta × sin
× sun × hakunar × iarls × sar × uar × uikika × uaurþr × meþ
× kaeti × kuþ × ialbi × ans × nu × aut × uk × salu.
Det står kaeti eller kaati, i det att det andra a ser ut att både hava
prick till ᚽ e och bistav till ᛅ a; pricken är förmodligen ett försök att
rätta det felristade kaati, så att det någorlunda kunde leda till uttalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
