Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - В - верховникъ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
верхо́вникъ, maktinnehafvare.
верхо́вность, f. öfvervälde, högsta myndighet.
верхо́вный, öfverst, högst; -ная власть,
högsta makten; -ное бла́го, det högsta goda;
~ жрецъ, högste offerprest (hos hednafolk).
верхово́й, rid-; -ва́я ло́шадь, ridhäst; -ва́я
ѣзда́, ridning, ridkonst ‖ s. s. ridande ilbud.
верхо́вый, ofvanföre l. ofvantill belägen; -вые
города́ по Во́лгѣ, högre uppe vid Volga l.
vid öfre Volga belägna städer ‖ ~ вѣ́теръ,
landvind.
верхо́вье, (en flods) källa, öfre lopp,
källtrakter ‖ högland.
верхогля́дничанье, gapandet, dumt stirrande,
ytligt betraktande.
верхогля́дничать, intr. stå och gapa, betrakta
ytligt.
верхогля́дъ, gapare, våp, ytlig menniska.
верхо́мъ, adv. till häst, ridande; ѣ́здить ~,
rida; ~ на па́лочкѣ, grensle på en käpp.
ве́рхомъ, верха́ми, adv. rågadt, bräddfullt,
öfverfyldt.
верху́шечка (g. pl. -чекъ) dim. af верху́шка.
верху́шка (g. pl. -шекъ) верху́шечка, spets,
ås, topp; ~ ба́шни, tornets spets; ~ де́рева,
trädets topp.
верхъ (g. -ха l. -ху; p. efter на: -ху́; pl. ве́рхи
l. верхи́ etc.) öfre del (af någonting i
allmänhet), spets, topp, höjd ‖ råga (vid mätning af
torra varor); на -ху́ сла́вы, på ärans höjd;
его́ мнѣ́ніе одержа́ло ~, hans mening fick
öfverhand, segrade, blef gällande; ~
иску́сства, det högsta konsten kan åstadkomma,
höjden af konst; э́то ~ несча́стія, det är
höjden af otur l. olycka; одержа́ть ~
надъ врага́ми, besegra fiender; смотрѣ́ть
съ -ху ба́шни, betrakta från ett torns höjd;
-хи́, de öfre lagren; * чита́ть по -ха́мъ,
läsa flytande; дро́жки съ -хо́мъ,
sufflettdroska.
верче́ніе, vridning, borrning.
ве́рченный, p. p. p. af вертѣ́ть.
ве́рченый, lättsinnig, obeständig ‖ påflugen,
obändig.
ве́рша (g. pl. верше́й) mjärde, ryssja; * попа́лъ
въ -шу, han kom illa fast; ~ изъ пру́тьевъ,
rismjärde.
верше́ніе, slutandet, fulländandet, afgörandet,
beslut.
вершённый, p. p. p. af верши́ть.
верши́на, spets, topp, krön ‖ en flods källa.
верши́нный, topp-, spets-.
верши́тель, m. -льница, verkställare,
exekutor.
верши́ть, tr. afsluta, slutföra ‖ afgöra ‖
verkställa; -ться, pass. bli afslutad, bli slutförd,
bli afgjord; ~ стогъ, göra en höstack
färdig.
вершко́вый, som håller en verschok, som är
en verschok lång l. bred.
вершо́къ (-шка́ etc.) вершо́чекъ, verschok
(längdmått) = 4,445 centimeter; 1 arschin = 16
verschok ‖ topp, spets; * -шки́ хвата́ть, lära
sig ytligt.
вершо́чекъ (-чка etc.) dim. af вершо́къ.
вершо́чный = вершко́вый.
весёленькій, dim. af весёлый.
веселёхонекъ, augm. af ве́селъ.
весели́ть, tr. förnöja, roa, muntra upp; -ться,
refl. roa sig, muntra upp sig; вино́ -ли́тъ
се́рдце человѣ́ка, prov. vinet muntrar upp
menniskans sinne.
весе́ліе, nöje, glädje, fröjd.
весёлка (g. pl. -локъ) весёлочка, liten spade,
spattel.
ве́село, adv. gladt, muntert, roligt; намъ бы́ло
вчера́ о́чень ~, vi hade i går mycket
roligt; ему́ ~ жить на свѣ́тѣ, han för ett
gladt lif; онъ ~ приня́лся за рабо́ту, han
tog gladt itu med sitt arbete, skred gladt
till sitt arbete.
веселови́дность, f. gladt utseende.
веселови́дный, som ser glad ut.
веселонра́віе, gladt lynne, gladlynthet.
веселонра́вный, gladlynt.
весёлость, f. glädtighet.
весёлочка (g. pl. -чекъ) dim. af весёлка.
веселу́шка (g. pl. -шекъ) munter, uppsluppen
kvinna.
ве́селъ (весела́, ве́село, ве́селы) веселёхонекъ,
f. f. af весёлый.
весёлый, ве́селъ; весёленькій, glad, gladlynt,
nyter, munter, fryntlig, upprymd ‖ lustig,
rolig; ~ нравъ, gladt, muntert lynne; -лая
жизнь, gladt, muntert lif; -лая кни́га, rolig,
treflig bok.
весе́лье, glädje, fröjd ‖ nöje, förlustelse.
весе́льникъ, roddare.
весе́льный, år-, h. t. en åra.
весе́льце, dim. af весло́.
весельча́къ (-ка́ etc.) gladlynt menniska,
skämtare, muntrationsråd.
весе́нній, vår-.
весло́ (pl. n. вёсла, g. вёселъ, d. вёсламъ etc.)
весе́льце, åra ‖ hyfvel ‖ brödspade; плыть
l. итти́ на вёслахъ, ro.
весля́рня (g. pl. -ренъ) verkstad, där åror
tillverkas.
весля́ръ (-ра́ etc.) tillverkare af åror.
весна́, vår; -но́ю, om våren.
весни́на, fräken.
веснова́льный, som sker under våren, som
tillbringar våren på ngn viss ort.
веснова́тый, fräknig.
веснова́ть, intr. (-ну́ютъ) tillbringa våren.
весно́ю, adv. om våren.
весну́шка (g. pl. -шекъ) = весни́на; лицё въ
-кахъ, ett ansikte fullt med fräknar.
весну́шчатый = веснова́тый.
весня́нка (g. pl. -нокъ) zool. sjöslända.
вести́, tr. (веду́тъ; pret. вёлъ, вела́ etc.;
part. pret. вёдшій) води́ть, föra, leda, draga
‖ hålla, uppehålla, underhålla, drifva,
bedrifva, sköta, idka; uppföda; -ти́сь, pass.
föras, ledas; refl. uppföra sig; ~ слѣпа́го,
leda en blind; ~ войска́ на при́ступъ, föra
trupperna till angrepp; э́та доро́га ведётъ
въ го́родъ, denna väg leder till staden;
я веду́ счётъ мои́мъ изде́ржкамъ, jag
för bok öfver mina utgifter; ~ перегово́ры
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
