Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - В - возлюблять ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
возлюбля́ть, tr. возлюби́ть, fatta tycke för,
börja älska.
возме́здіе, ersättning, vedergällning; онъ
слу́жить безъ малѣ́йшаго -ія, han tjenar utan
den minsta ersättning; пра́во -ія,
vedergällningsrätt.
возме́здникъ, vedergällare, hämnare.
возме́здный, mot vederlag, vedergällnings-.
возмечта́ніе, inbillning, fantasi.
возмечта́ть, intr. full. fatta l. ha en hög tanke
om sig; inbilla sig.
возмога́ть, intr. возмо́чь, kunna, vara i stånd
till, förmå.
возмо́жно, adv. möjligt, det är möjligt.
возмо́жность, f. möjlighet; нѣтъ никако́й
-ти, det är alldeles omöjligt, det finns ingen
möjlighet; наконе́цъ мы имѣ́емъ ~,
ändteligen äro vi i stånd att; по -ти, adv. efter
förmåga, så vidt möjligt är.
возмо́жный, möjlig, görlig; для Бо́га всё -но,
för Gud är ingenting omöjligt; сколь -но
скорѣ́е, så fort som möjligt; всё -ное, allt
möjligt.
возмо́чь (conj. = мочь) full. af возмога́ть.
возмужа́лость, f. manbarhet, mogen ålder.
возмужа́лый, manbar, giftasvuxen.
возмужа́ніе, en mans uppnående af mogen
ålder.
возмужа́ть, intr. uppnå mogen ålder (om
mannen).
возмути́тель, m. -льница, upprorsstiftare,
upprorsmakare, uppviglare.
возмути́тельно, adv. upprörande, på ett
upprörande sätt.
возмути́тельный, upprörande; upprorisk,
uppviglande; произнести́ -ную рѣчь, hålla ett
upproriskt tal; онъ позво́лилъ себѣ́ -ныя
злоупотребле́нія, han tillät sig upprörande
missbruk; -ныя сочине́нія, upproriska skrifter.
возмути́ть (-мущу́, -мутя́тъ; imper. -ти́) full.
af возмуща́ть; трево́жные слу́хи -ти́ли
народъ, oroande rykten upprörde folket;
загово́рщикамъ удало́сь ~ всю страну́, det
lyckades de sammansvurna att uppvigla hela
landet (folket); цини́змъ его́ словъ -ти́лъ
всё собра́ніе, hans cyniska tal upprörde hela
församlingen.
возмуща́ть, tr. возмути́ть, störa, grumla ‖
uppröra, uppreta, uppvigla, förmå till
uppror; -ться, intr. uppresa sig, göra uppror;
pass. bli uppviglad; така́я вопію́щая
несправедли́вость -ща́етъ ду́шу, en så skriande
orättvisa måste uppröra ens själ.
возмуще́ніе, oro, uppror, revolt; ~ ду́ха,
sinnesrörelse.
возмущённый, p. p. p. af возмути́ть.
возмѣсти́тель, m. = возмѣща́тель.
возмѣсти́ть (conj. = мѣсти́ть) full. af
возмѣщать.
возмѣ́стка = возмѣще́ніе.
возмѣща́тель, m. ersättare, godtgörare.
возмѣща́ть, tr. возмѣсти́ть, sätta i stället för
‖ ersätta, godtgöra, gifva vederlag, hålla
skadeslös för; -ться, pass. bli satt i stället
för; bli ersatt, bli godtgjord.
возмѣще́ніе, ersättning, godtgörelse,
vederlag, gengäld.
вознагради́ть (conj. = награди́ть) full. af
вознагражда́ть.
вознагражда́ть, tr. вознагради́ть, belöna,
vedergälla, ersätta; -ться, pass. bli belönad,
bli ersatt; ~ за убы́тки, ersätta förluster.
вознагражде́ніе, belöning, ersättning; ~
изде́ржекъ, utgifters ersättande.
вознаграждённый, p. p. p. af вознагради́ть.
вознамѣ́риваться, refl. вознамѣ́риться, ämna,
besluta sig för, besluta att, ha för afsikt
att.
вознамѣ́риться, full. af вознамѣ́риваться.
возневѣ́ровать, intr. (-руютъ) bli klentrogen,
börja betvifla.
вознегодова́ніе, ovilja, indignation, förargelse,
vrede.
вознегодова́ть, intr. (conj. = негодова́ть) full.
förtörnas, vredgas, förarga sig öfver.
возненави́дѣніе, upplågande hat, gryende hat,
motvilja.
возненави́дѣть, tr. (conj. = ви́дѣть) full. fatta
hat för, börja hata, fatta motvilja mot.
вознесе́ніе, upphöjelse; ~ Госпо́дне, Kristi
himmelsfärd.
вознесённый, p. p. p. af вознести́.
вознесе́нскій собо́ръ, Kristi
himmelsfärdskyrka.
вознести́ (conj. = нести́) full. af возноси́ть;
Спаси́тель -нёсся на не́бо, Frälsaren
uppfor till himmelen.
возника́ніе, uppkomst.
возника́ть, intr. возни́кнуть, uppstiga, uppstå,
uppkomma, resa sig.
возни́кла, -ло, -ли se возни́кнуть.
возни́клый, uppkommen, som har uppstått.
возникнове́ніе, uppkomst, framträdandet,
utbrott.
возни́кнуть (pret. возни́къ, -кла etc.; part. pret.
возни́кшій) full. af возника́ть; на разва́линахъ
-ни́кли краси́выя зда́нія, på ruinerna reste
sig vackra byggnader; но́выя затрудне́нія
-ни́кли, nya svårigheter uppstodo; изъ э́того
мо́жетъ ~ дѣ́ло, detta kan föranleda till en
process; -ни́къ вопро́съ, frågan uppstod.
возни́кшій se возни́кнуть.
возни́къ se возни́кнуть.
вознови́ть = возобнови́ть.
возновля́ть = возобновля́ть.
возноси́ть, tr. (conj. = -носи́ть) вознести́,
upphöja ‖ prisa, förhärliga; -ться, refl. höja
sig, upphöja sig, uppstiga ‖ högmodas,
högfärdas; ~ до небе́съ, upphöja till skyarna,
högt prisa; кто сли́шкомъ -но́сится, бу́детъ
уни́женъ, prov. högmod går för fall; въ
сча́стіи не -си́сь, въ несча́стіи не уныва́й, yfs
ej i medgång, misströsta ej i motgång.
возно́сливость, f. högfärd.
возно́сливый, högfärdig, stolt.
возноше́ніе, uppstigandet, upphöjandet ‖
förhärligandet.
возня́, buller, larm, oväsen, väsnandet.
возоблада́ть i. intr. ånyo bemäktiga sig ‖
taga öfverhand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
