- Project Runeberg -  Rysk-svensk ordbok /
75

(1896) [MARC] Author: Fr. Lerche - Tema: Russia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - В - волна ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ned i, gömde sig i vågorna; корабль
плывётъ по -на́мъ, skeppet seglar fram öfver
vågorna; во́лны разбива́ются о ска́лы,
vågorna bryta sig mot klipporna.

во́лна, afklippt ull, hår af djur.

волне́ніе, svallning, böljandet ‖ oro, häftig
sinnesrörelse, * svallning; ~ мо́ря, hafvets
svall; успоко́ить ~ умо́въ, lugna upprörda
sinnen; въ наро́дѣ ~, folket är upprördt;
~ умо́въ, jäsning i sinnena; серде́чное ~,
själsoro; душе́вное ~, sinnesrörelse.

волни́стый, böljande, vågig ‖ vattrad (om
tyger)
.

волнова́ніе = волне́ніе.

волнова́тель, m. -льница, uppviglare,
orostiftare.

волнова́ть, tr. (-ну́ютъ) uppröra, oroa, bringa
i uppror; -ться, refl. oroa sig; pass. bli
upprörd, bli orolig; вѣ́теръ -ну́етъ мо́ре,
vinden upprör hafvet; стра́сти -ну́ютъ
человѣ́ка, passionerna störa menniskans
sinneslugn; жела́ніе и́ли страхъ наибо́лѣе -ну́ютъ
насъ, begär och fruktan uppröra oss mest;
~ госуда́рство, störa lugnet i en stat;
наро́дъ на́чалъ -ться, folket började bli
oroligt; мо́ре си́льно -ну́ется, sjön går hög.

волново́й, stormande, upprörande, stormig.

волноно́сный, som upprör vågor (om blåst).

волну́ха, волну́шка = волвя́нка.

волну́шка (g. pl. -шекъ) dim. af волну́ха.

волня́ный, ull-, af ull.

волова́нъ, vol-au-vent (ett slags pastej).

воло́вина, oxhud.

воло́вій (-вья, -вье; -вьи) (-вьяго etc.) tjur-;
* -вье сча́стіе, bondtur.

воло́вня (g. pl. -вень) tjurstall, oxstall.

воло́вщикъ, oxdrifvare.

волого́нъ = воло́вщикъ.

Воло́динька, dim. af Влади́миръ.

Воло́дя, dim. af Влади́миръ.

волоки́та, m. uppehåll, uppskof ‖
fruntimmerskarl, kurtisör; älskare ‖ vällusting ‖
vagabond.

волоки́тничать = волоки́тствовать.

волоки́тный, kringströfvande, kringstrykande.

волоки́тство, kringströfvandet ‖
kurtiserandet ‖ otuktigt lefverne.

волоки́тствовать, intr. (-ствуютъ) kurtisera
‖ bedrifva otukt.

волокла́ etc. se воло́чь.

волокни́стый, fintrådig, fintågig (om växter).

волокно́ (pl. n. воло́кна, g. воло́конъ, d.
воло́кнамъ etc.) волоко́нце, fiber, fin tråd.

во́локомъ, adv. dragande, släpande (så att
ngnting drages l. släpas);


волоко́нце, dim. af волокно́ ‖ anat. liten fiber.

волоку́тъ se воло́чь.

во́локъ, волочо́къ, en jordremsa mellan tvänne
floder ‖ skogsväg ‖ mil. kanonkärra.

воло́къ se воло́чь.

волонтёръ, mil. frivillig; -рный, frivillig,
volontär.

волопа́съ, oxdrifvare, oxvallare.

волоса́тикъ, zool. trådmask ‖ min.
bergskristall.

волоса́тый, hårig, ullig.

волоси́стый = волоса́тый.

волосно́й, hår- ‖ anat. kapillär-.

волосо́къ (-ска́ etc.) волосо́чекъ, dim. af во́лосъ;
hårstrå ‖ spiralfjäder; у него́ на головѣ́
то́лько нѣ́сколько -ско́въ, på hufvudet har
han endast, några få hårstrån; * висѣ́ть на
-скѣ́, hänga på ett hårstrå,

волосопле́тина, i håret inflätade band.

волосо́чекъ (-чка etc.) dim. af волосо́къ.

волостно́й, distrikt-, kommunal; ~ старшина́,
distriktsäldste; ~ судъ, distriktsdomstol;
-но́е правле́ніе, kommunalstyrelse.

во́лость (g. pl. -сте́й etc.) distrikt, kommun,
fögderi.

во́лосъ (pl. n. во́лосы l. волоса́, g. во́лосъ l.
воло́съ, d. во́лосамъ l. волоса́мъ etc.)
волосо́къ, волосо́чекъ, hår, tagel ‖ hårväxt;
дли́нные -сы, långt hår; взять за волоса́,
draga i håret, lugga; матра́съ наби́тый
-сомъ, tagelmadrass; ни на́ волосъ, adv.
icke det minsta, icke en hårsmån.

волосяни́къ (-ка́ etc.) sko af tagel, att
begagnas om vintern.

волосяно́й, hår-, af hår, af tagel; -но́е си́то,
tagelsikt.

во́лоть, f. fiber, fin tråd.

волоча́га, c. landsstrykare, -kerska.

волоче́ніе, släpandet ‖ tråddragandet.

волочённый, p. p. p. af волочи́ть.

воло́ченный, p. p. p. af воло́чь.

волочи́льный, tjenande till att draga
metalltråd, metalltråddragnings-.

волочи́льня (g. pl. -ленъ) dragskifva (för
dragning af metalltråd)
.

волочи́льщикъ, (metall)-tråddragare; ~ зо́лота,
guldtråddragare.

волочи́ть, tr. (-лочу́, -ло́чатъ) släpa, draga
‖ genom dragning forma metalltråd ‖ draga
ut i längden, förhala; -ться, intr. släpa,
släpa efter, släpa på marken ‖ kurtisera;
онъ съ трудо́мъ -ло́читъ больну́ю но́гу,
blott med möda kan han flytta sitt sjuka
ben, släpar han sitt sjuka ben efter sig;
онъ -ло́читъ за собо́ю большу́ю прислу́гу,
han släpar mycket tjenstefolk med sig,
(underkastar sig besväret och kostnaderna af att föra
mycket tjenstefolk med sig);
уже́ по́лгода какъ
-ло́чатъ въ судѣ́ моё дѣ́ло, redan i ett
halft års tid har domstolen förhalat med
min sak; ~ серебро́, желѣ́зо, draga
silfvertråd, järntråd; плащъ у него́ сза́ди -ло́чится,
hans mantel släpar baktill; онъ -ло́чится
за э́тою дѣви́цею, han kurtiserar denna unga
dam.

волочо́къ (-чка́ etc.) dim. af во́локъ.

воло́чь, tr. (-локу́, l. -лочу́, -ло́чешь etc.
-локу́тъ; pret. -ло́къ, -кла́ etc.) släpa; -чься,
pass. bli släpad; refl. med möda släpa sig
fram.

волтижёръ, voltigör; -рскій, voltigör-.

волтижирова́ніе, voltigering på lina l. häst.

волтижирова́ть, intr. (-ру́ютъ) voltigera på lina
l. häst
.

волтижиро́вка = волтижирова́ніе.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 31 22:25:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rusv1896/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free