Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Г - гнусарь ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
гнуса́рь, m. -рья (d. p. -рьѣ; g. pl. -рей)
person som talar i näsan.
гну́сенъ (-сна́, -сно, -сны) f. f. af гну́сный.
гнуси́ть, intr. (гнушу́, гнуся́тъ; imper. гнуси́)
tala i näsan.
гнусли́вость, f. snörflandet; egenskapen att
tala genom näsan,
гнусли́вый, snörflande.
гну́сность, f. vederstygglighet, skändlighet,
nedrighet.
гну́сный, гну́сенъ, vederstygglig, frånstötande,
skändlig, gräslig.
гнусѣ́ніе, snörflandet.
гну́тый, p. p. p. af гнуть.
гнуть, tr. гиба́ть, böja, kröka; förtrycka; -ться,
refl. böja sig, nedlåta sig, krypa för; pass.
bli böjd, bli krökt, digna; ~ горбъ, vara
öfverhopad med arbete; * ~ колы́шки, pop.
skämta, prata; -ться подъ бре́менемъ, digna
under bördan; -ться въ дугу́ пе́редъ i.,
-ться спино́й, djupt kröka sig för, krypa
för.
гнуша́ться i. intr. fasa för, vämjas för,
förakta.
гнушу́ se гнуси́ть.
гнѣ́ваніе, vredgandet.
гнѣва́ть, tr. гнѣви́ть, förtörna, förtreta,
förarga; -ться на a. förarga sig öfver, vara
uppbragt.
гнѣ́венъ (-вна, -вно; -вны) f. f. af гнѣвный.
гнѣви́ть (-влю́; -вя́тъ; imper. -ви́) = гнѣва́ть.
гнѣвли́вость, f. retlighet, benägenhet för vrede.
гнѣвли́вый, hetlefrad, lätt retlig.
гнѣ́вный, гнѣ́венъ, vredgad, uppretad, förargad;
-ная судьба́, oblidt öde; -ное расиоложе́ніе
ду́ха, vredesmod.
гнѣвъ, vrede, vredesmod.
гнѣдко́, s. s. pop. rödbrun häst, brunte.
гнѣдо́й, rödbrun (om hästar).
гнѣдосѣ́рая ло́шадь, gråskymmel.
гнѣдоча́лая ло́шадь, brun skymmel.
гнѣдъ (-да́) f. f. af гнѣдо́й.
гнѣзди́лище (g. pl. -щъ) näste, tillhåll.
гнѣзди́ться, refl. (-зжу́сь, -здя́тся; imper.
-зди́сь) bygga bo ‖ sticka sig undan, taga
sin tillflykt; innästla sig.
гнѣздо́ (pl. гнѣ̈зда etc.) гнѣ̈здышко, bo, näste
‖ mar. mastspår; во́лчье ~, vargbo;
соловьи́ное ~, näktergals bo; * воровско́е ~,
tjufnäste.
гнѣ̈здышко (pl. -шки, -шекъ) dim. af гнѣздо́.
гобо́й, mus. oboe; -йный, oboe-.
гобои́стъ, mus. oboist.
гова́ривать, uppr. af говори́ть ‖ bruka säga
l. ofta yttra; Сокра́тъ -валъ, Sokrates
brukade säga.
говню́ха, c. pop. suddare ‖ * svin.
говорённый, p. p. p. af говори́ть.
говори́ть, tr. гова́ривать, tala, säga; -ться,
imp. det heter, man säger; pass. sägas,
uttalas; ребёнокъ начина́етъ ~, barnet börjar
tala; ~ въ носъ, tala i näsan; ~ сквозь
зу́бы, tala mellan tänderna; ~ по
францу́зски, tala franska; заста́вить ~ о себѣ́,
låta tala om sig; ~ дѣ́ло, tala förnuft, hålla
sig till sak; ~ на вѣ́теръ, prata i vädret,
prata dumheter; -ря́ вообще́, i allmänhet
taladt, öfverhufvudtaget; что ни -ри́, а онъ
правъ, säge hvad man vill, men han har
rätt; -ря́тъ, man säger, det påstås; онъ не
-ри́тъ ни сло́ва, han säger icke ett enda
ord; кто -ри́тъ что хо́четъ, услы́шитъ чего́
не хо́четъ, prov. den som säger ut allt hvad
han behagar, får höra mycket som icke
behagar honom, den som brukar stor mun, får
lof att äfven ha en bred rygg; не всё -ри́,
что зна́ешь, prov. säg icke ut allt hvad du
tänker; ~ рѣчь, hålla tal.
говорли́вость, f. pratsamhet, mångordighet.
говорли́вый, pratsam, språksam, mångordig.
говорна́я труба́, språkrör; ropare.
говорня́, prat, ordsvammel, pladder.
говору́нъ (-на́ etc.) -нья (d. p. -ньѣ, g. pl. ней)
pratmakare, skrodör.
го́воръ, tissel och tassel (af menniskoröster),
mummel ‖ dialekt.
говѣ́льщикъ, -щица, en som fastar, håller
fastan.
говѣ́ніе, fastandet.
говѣ́ть, intr. га́вливать, fasta ‖ bereda sig
till skrift.
говя́дина, kokt, stekt kött, oxkött.
говя́жій (-жья, -жье; -жьи) (-жьяго etc.) af
oxkött.
гогота́нье, snattrandet, snatter (om gäss).
гогота́ть, intr. (гогочу́, гого́чутъ) snattra (om
gäss).
гоготу́нъ, -у́нья, (d. p. -ньѣ, g. pl. -ней) gås,
som snattrar mycket.
гого́чутъ se гогота́ть.
го́денъ (-дна́, -дно, -дны) f. f. af го́дный.
го́дикъ, dim. af годъ.
годи́на, tid, tidrymd, stund; въ -ну
испыта́ній, i pröfningens stund.
годи́ны, pl. f. = годовщи́на.
годи́ть, intr. (гожу́, годя́тъ; imper. годи́) vänta,
bida.
годи́ться, intr. (гожу́сь, годя́тся; imper.
годи́сь) duga ‖ passa, lämpa sig; онъ на всё
-ди́тся, han duger till allting; э́та
до́лжность для него́ не -ди́тся, denna tjenst
passar icke för honom.
годи́чный, årlig, års-; -ное собра́ніе
акціоне́ровъ, aktionärernas årssammanträde.
го́дность, f. duglighet; passlighet; nytta.
го́дный, го́денъ, duglig, tjenlig, passlig; онъ
ни къ чему́ не ~ человѣ́къ, han är en
alldeles oanvändbar person.
годова́ть, intr. (-ду́ютъ) ett år vistas,
uppehålla sig.
годово́й, årlig; ett års-; ~ дохо́дъ, årlig
inkomst.
годовщи́на, årsfest ‖ själamessa ett år efter
dödsdagen.
годо́къ (-дка́ etc.) dim. af годъ.
годо́чекъ (-чка etc.) dim. af годо́къ.
годъ (p. efter въ -ду́; pl. n. года́ l. го́ды, g.
-до́въ etc. g. pl. efter пять etc.: лѣтъ) го́дикъ,
годо́къ, годо́чекъ, år; ålder; въ но́вый ~,
på nyåret; два -да наза́дъ, för två år sedan;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
