Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Г - грѣховный ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solen uppvärmer jorden; -ться на со́лнцѣ,
värma sig i solen, gassa sig, basa sig i
solen; -ться предъ огнёмъ, värma sig, badda
sig för brasan, masa sig vid elden.
грѣхо́вный, syndig, synd-.
грѣхово́дникъ, förledare, frestare, förförare.
грѣхово́дничаніе, inledning i frestelse,
förledande till synd.
грѣхово́дничать, intr. inleda i frestelse,
förleda till synd.
грѣхоочисти́тельный, som renar från synd.
грѣхопаде́ніе, syndafall, försyndelse.
грѣхотво́рецъ (-рца etc.) -рица, syndare,
-derska.
грѣхотво́рничать, intr. synda, begå synd.
грѣхъ (-ха́ etc.) грѣшо́къ, synd ‖ fel;
villfarelse ‖ olycka; перворо́дный ~, arfsynd;
семь сме́ртныхъ -хо́въ, de sju
dödssynderna; отпуще́ніе -хо́въ, syndernas
förlåtelse; э́то ~ дѣ́лать, det är synd att göra
detta; э́то мой ~, det är mitt fel; съ -хо́мъ
попола́мъ, halft med orätt; så godt sig göra
låter, så bra det kan bli; ~ попола́мъ, dela
skadan, förlusten; gå halfva vägen hvardera
(af två); ~ сказа́ть, det är synd att säga;
како́й ~ съ нимъ случи́лся, hvilken olycka
har icke drabbat honom.
грѣше́ніе, syndandet försyndelse.
грѣ́шенъ (-шна́, -шно́, грѣ́шны) f. f. af
грѣ́шный; всѣ мы -шны, alla äro vi syndare; я
въ э́томъ не ~, det är icke mitt fel.
грѣши́ть, intr. synda, begå en synd, fela ‖
~ на a. baktala, förtala ngn; orättvist tillvita.
грѣ́шникъ, -ница, syndare, -derska.
грѣшно́, adv. syndigt; ~ лгать, det är synd
att ljuga.
грѣ́шный, грѣ́шенъ, syndig ‖ brottslig; ~
человѣ́къ, лю́блю хоро́шее вино́, jag tycker
om godt vin, jag tillstår den svagheten.
грѣшокъ (-шка́ etc.) dim. af грѣхъ.
гряда́ (a. гряду́ l. гря́ду, pl. n. гряды́ l. гря́ды)
гря́дка, гря́дочка, skikt, lager ‖ trädgårdssäng,
rabatt ‖ rad, följd; песча́ная ~, sandlager;
~ острово́въ, en rad af öar; посади́ огурцы́
на э́тихъ -да́хъ, plantera gurkor i dessa
sängar.
гря́дка (g. pl. -докъ) dim. af гряда́.
грядно́й, trädgårdssäng-.
гря́дочка (g. pl. -чекъ) dim. af гря́дка.
гряду́тъ se грясти́.
гряду́щій, kommande, instundande.
гря́зенъ (-зна́, -зно; -зны) грязнёхонекъ, f. f.
af гря́зный.
гря́зи, pl. f. kärr; цѣле́бныя ~, badgyttja;
пользова́ться -зями, nyttja gyttjebad.
гря́зненькій, dim. af гря́зный.
грязнёхонекъ, augm. af гря́зенъ.
грязни́ть, tr. smutsa, nedsmutsa (med gatsmuts),
-ться, refl. nedsmutsa sig.
грязнова́тый, dim. af гря́зный.
гря́зность, f. smuts, orenhet, osnygghet.
грязнота́ = гря́зность.
грязносѣ́рый, smutsgrå.
гря́знуть, intr. försjunka l. fastna i dy.
грязну́шка, c. (g. pl. -шекъ) * liten svinpels, gris.
гря́зный, гря́зенъ; гря́зненькій, грязнова́тый,
smutsig, träckig, oren, osnygg, snuskig ‖
dyig, gyttjig; -ная доро́га, smutsig väg;
-ная ме́бель, osnygga möbel; * -ныя слова́,
oanständiga ord; * ~ посту́покъ, skamlig
handling.
грязнѣ́ть, intr. smutsas, bli smutsig, bli
träckig.
грязь, f. (p. efter въ: -зи́) smuts, orenhet, träck;
онъ весь въ -зи́, han är alldeles träckig;
на у́лицахъ стра́шная ~, gatorna äro
förfärligt smutsiga; мѣси́ть ~, vada i träck;
* вы́тащить изъ -зи, draga upp ur dyn;
-зью игра́ть, лишь руки мара́ть, prov. man
kan icke röra vid smuts utan att orena sina
händer.
гря́нуть, full. af гремѣ́ть; -ться = гро́хнуться;
-нулъ громъ, plötsligt hördes en åskknall;
-нули пѣ́сню, de uppstämde en sång; -нули
на враго́въ, stormade lös på fienden.
грясти́ (гряду́тъ, pret. saknas) gå, skrida,
komma ‖ närma sig.
губа́, golf, vik ‖ sluttande (hafs)strand ‖ nejd.
гу́ба (pl. d. -ба́мъ etc.) гу́бка, гу́бочка, гу́бища,
läpp ‖ гре́цкая ~, badsvamp; ве́рхняя,
ни́жняя ~, öfre, nedre läppen; куса́ть себѣ́
-бы, bita sig i läppen; поцѣлова́ть въ -бы,
kyssa på munnen; * у него́ ещё молоко́ на
-ба́хъ не обсо́хло, prov. han är ännu ej
riktigt torr bakom öronen; * ма́зать по -ба́мъ,
stryka om munnen med fagra ord; * -бу
наду́ть, tjuras, hänga läpp; * распусти́ть,
развѣ́сить -бы, vara loj, trög; * прикуси́ть
-бу, tiga, förstummas; у него́ ~ не ду́ра,
prov. han är en kännare i matväg, han vet
nog skilja åt hvad som är godt.
губа́стый, med tjocka läppar.
губерна́торство, guvernörsembete.
губерна́торша (g. pl. -шей) guvernörska.
губерна́торъ, guvernör, landshöfding; -рскій,
guvernörs-.
губе́рнія, guvernement, län.
губе́рнскій, guvernements-; läne-; ~
секрета́рь, guvernementssekreterare (12 rangklass);
~ го́родъ, läneresidens.
гу́бистый, svampig, svampaktig.
губи́тель, m. -льница, förderfbringare,
förgörare, -rerska.
губи́тельный, förderflig, förstörande.
губи́тельство, förderf, förstörelse, ruin.
губи́ть, tr. (-блю́, гу́бятъ, imper. губи́) förstöra,
göra ända på, förgöra, ruinera ‖ förlora,
förspilla ‖ bringa på fall; изли́шества гу́бятъ
здоро́вье, omåttlighet är helsans förderf;
моро́зъ гу́битъ жатву, frost förstör den
växande grödan; ~ вре́мя, förspilla tiden;
онъ самъ себя́ гу́битъ, han bereder sin
egen undergång.
гу́бища, augm. af гу́ба.
гу́бка (g. pl. -бокъ) dim. af гу́ба.
губкова́тый, svampig; porös.
губле́ніе, förderf.
гублю́ se губи́ть.
губно́й, läpp-.
гу́бочка (g. pl. -чекъ) dim. af гу́бка.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
