Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Д - діаметрально ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
діаметра́льно, adv. diametralt.
діаметра́льный, diametral.
діа́метръ, geom. diameter, tvärlinie,
genomskärning.
діапазо́нъ, mus. tonvidd, tonomfång.
діатри́ба, kritisk afhandling; skarp kritik.
діафра́гма, anat. diafragma.
діачи́ха, hustru till en klockare, kantorsfru,
klockarfru.
діачо́къ (-чка́ etc.) klockare, kantor.
діо́птрика, fys. dioptrik.
діоптри́ческій, fys. dioptrisk.
діо́птръ, diopter; sikte, siktskåra (på
matematiska instrument, på kulbössa).
діора́ма, diorama.
діэ́зъ, mus. kors (♯) framför en not.
діэ́та, diet; -тный, diet-; онъ на стро́гой
діэ́тѣ, han får hålla sträng diet.
діэте́тика, med. dietetik, dietlära.
діэтети́ческій, med. dietetisk.
длань, f. inre handytan, flata handen.
длина́, längd; мѣ́рять въ -ну́, mäta i längd.
дли́ненькій, dim. af дли́нный.
дли́нникъ, långref ‖ längdmått.
дли́нно, adv. långt; länge ‖ vidlyftigt; онъ
разсужда́етъ такъ ~, han resonnerar så vidlyftigt, vidt och bredt.
длиннова́тый, dim. af дли́нный.
длинноно́гій, = долгоно́гій.
длиннопо́лый = долгопо́лый.
длиннота́, längd; långvarighet ‖
långtrådighet.
длиннотѣ́нный, med lång skugga.
длинноше́рстный, långhårig, med långt hår
l. ull.
дли́нный, дли́ненькій, длиннова́тый, lång,
långsträckt; -ныя ру́ки, långa armar; -ная
рѣчь, långt tal.
длино́ю, adv. i längd.
дли́тель, m. sölare, sölkorf.
дли́тельно, adv. långsamt, dröjande, trögt.
дли́тельность, f. långsamhet, tröghet.
дли́тельный, som går långsamt l. räcker länge,
utdragen, som drar ut på längden; trög,
långsam.
длить, intr. dröja, töfva, draga ut på tiden,
förlänga; -ться, refl. räcka, fortvara, draga
ut i längden; онъ длитъ дѣ́ломъ, han drar
saken ut i längden; пожа́ръ дли́лся пять
часо́въ, eldsvådan räckte fem timmar.
для, pr. g. för, för — skull, till förmån för,
för någons räkning, till (i fråga om ändamål);
~ бѣ́дныхъ, åt, för de fattiga; ~ чего́,
hvarför, hvartill? ~ кого́, för, åt hvem?
~ э́того, därför: ~ того́, därför; ~ того́
что, därför att; ~ того́ что́бы, på det att,
för att; я э́то дѣ́лаю ~ ва́шей по́льзы, jag
gör det i ert intresse; не́ ~ чего́, det är
(finns) icke ngt skäl att; я́щикъ ~ ча́я,
tedosa; горшо́къ ~ цвѣто́въ, kruka för
blommor.
Дми́трій = Дими́трій.
днева́льный, s. s. för dagen fjenstgörande,
dejureranda (tjensteman).
днева́льня (g. pl. -ленъ) dejoureringsrum.
днева́ніе, tjenstgöring, dejourering (för ett dygn
i sender).
днева́ть, intr. (дню́ютъ) tillbringa dagen;
tjenstgöra, dejourera; онъ тамъ дню́етъ и
ночу́етъ, han vistas där både nätter och
dagar.
днёвна (g. pl. -вокъ) mil. rast, rastställe ‖
rastdag.
дневни́къ (-ка́ etc.) journal, dagbok.
дневно́й = дне́вный.
дне́вный, dags-, daglig; ~ свѣтъ, dagsljus;
-ное обраще́ніе земли́, jordens dagliga
hvälfning kring sin axel.
днёмъ, adv. om dagen; ~ и но́чью, dag och
natt; я не имѣ́ю поко́я ни ~, ни но́чью,
jag har ingen ro, vare sig om dagen eller
natten.
днесь, adv. i dag som är, nu, för närvarande;
по ~, tills i dag.
дни́ще (g. pl. -щъ) botten (af ett fartyg).
дно (pl. до́нья, до́ньевъ, до́ньямъ etc. l. дны,
донъ, днамъ etc.) донце, до́нышко, botten,
grund; морско́е ~, hafsbotten; песча́ное ~,
sandgrund: на днѣ буты́лки, på buteljens
botten; кора́бль пошёлъ ко дну, fartyget
gick till botten; * испи́ть до дна ча́шу
страда́ній, tömma lidandets kalk till botten; * э́то
имѣ́ніе золото́е ~, denna egendom är en
guldgrufva.
Днѣпръ (-ра́ etc.) Dnjeper (flod i Ryssland).
Днѣстръ (-ра́ etc.) Dnjester (flod i Ryssland).
до, pr. g. till, ända till, intill; före, innan; мы
ѣ́хали вмѣ́стѣ ~ го́рода, vi åkte
tillsammans ända till staden; съ головы́ до ногъ,
från hjässan till fotabjället; они́ дошли́ ~
того́, что на́чали дра́ться, det gick så långt
att de började slåss; ~ свида́нія, au revoir!
~ сихъ поръ, härintills; ~ тѣхъ поръ какъ,
till dess att; что ~ меня́ l. что каса́ется
~ меня́, hvad mig angår; ~ пото́па, före
syndafloden; за сто лѣтъ ~ Рождества́
Христо́ва, hundra år före Kristi födelse; мнѣ
не ~ смѣ́ху, jag har alls ingen lust att
skratta; тепе́рь не ~ шу́токъ, det är icke
nu fråga om att skämta; намъ тепе́рь не
~ му́зыки, vi ha nu icke att göra med
musik, det är nu ej fråga om musik.
доа́хатся до g. intr. sucka sig till ngt; ernå
genom klagan.
доба́вить (-влю, -вятъ; imper. -ба́вь) full. af
добавля́ть.
доба́вка (g. pl. -вокъ) доба́вочка, tillsats,
tillägg; tillskott.
добавле́ніе = доба́вка.
доба́вленный, p. p. p. af доба́вить.
доба́вливать, uppr. af добавля́ть.
добавля́ть, tr. доба́вить, доба́вливать, tillägga
(det som felas), bifoga, komplettera, ersätta,
fylla i (hvad som brister); -ться, pass. bli
tillagd etc.
доба́вокъ (-вка etc.) доба́вочекъ = доба́вка;
онъ глупъ, а въ ~ золъ, han är dum och
till på köpet elak.
доба́вочекъ (-чка etc.) dim. af доба́вокъ.
доба́вочка (g. pl. -чекъ) dim. af доба́вка.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
