Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Л - ложементъ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ложеме́нтъ, mil. inqvarteringsbostad,
förskansning, skyttegraf.
ло́жечка (g. pl. -чекъ) dim. af ло́жка; ча́йная
~, tesked ‖ maggrop.
ло́жечникъ, skedmakare ‖ person, som
ackompanjerar sin sång l. dans genom att slå
kastanjetter mot hvarandra ‖ bot. skedört.
ло́жечный, sked- ‖ skedörts-.
ложжи́на, ложжи́нка, fördjupning; ihålighet.
ложжи́нка (g. pl. -нокъ) dim. af ложжи́на.
ложжи́ть, tr. urhålka, reffla.
ложи́ться, refl. лечь, lägga sig, gå till sängs
‖ mar. kasta ankar; ~ спать, gå till sängs,
lägga sig att sofva; ~ въ дрейфъ, mar.
lägga bi.
ло́жка (g. pl. -жекъ) ло́жечка, sked ‖
kastanjett ‖ mil. kultång ‖ hjärtgrop; столо́вая ~,
matsked; ~ су́пу, en sked soppa; супова́я
~, soppslef; суха́я ~ ротъ дерётъ, prov.
man gör icke gerna ngnting gratis, utan
ersättning; по -кѣ ка́ждый часъ, ett skedblad
hvarje timme.
ло́жникъ, person, som gör gevärskolfvar.
ло́жно, adv. falskt, oriktigt.
ло́жность, f. falskhet, oriktighet.
ло́жный, falsk, oriktig, bedräglig.
ложо́къ (-жка́ etc.) dim. af логъ.
ло́жча́тый, skedformig.
ложь, f. (g. d. p. лжи, i. ло́жью, pl. лжи, лжей,
лжамъ etc.) lögn, osanning; изобличи́ть кого́
во лжи, öfverbevisa ngn om att ha talat
osanning; ~ хо́дитъ на гнилы́хъ нога́хъ,
prov. med osanningar kommer man icke långt.
лоза́ (a. ло́зу; pl. n. ло́зы) ло́зочка; gren, ris,
spö, kvist; виногра́дная ~, vinranka,
vinstock.
ло́занъ, käpprapp, spörapp.
ло́зный, h. t. vinstock.
лозня́къ (-ка́ etc.) pilhäck, lund af pilar.
ло́зочка (g. pl. -чекъ) dim. af лоза́.
ло́зунгъ, mil. lösen, paroll.
локализова́ть, tr. (-зу́ютъ) lokalisera.
лока́ніе, läppjandet.
лока́ть, tr. (лока́ютъ l. лочу́, ло́чутъ)
локну́ть, läppja, dricka (om djur).
локну́ть, full. af лока́ть.
локомоби́ль, m. lokomobil.
локомоти́въ, lokomotiv, ångvagn.
ло́конъ, hårlock.
локотни́къ (-ка́ etc.) arm på länstol.
локотно́й, armbågs-.
локото́къ (-тка́ etc.) dim. af ло́коть.
локото́чекъ (-чка etc.) dim. af локото́къ.
ло́коть, m. (-ктя etc. g. pl. -кте́й etc.) локото́къ,
локото́чекъ, локти́ще; armbåge ‖ aln.
локсодро́мія, mar. loxodrom, snedlöpare.
локтево́й, armbågs-.
локти́ще (n. pl. -щи) augm. af ло́коть.
лома́ніе, söndrandet, sönderbrytning.
ло́маный, p. p. p. af лома́ть; -ныя чи́сла, arit.
brutna tal, bråk; онъ говори́тъ -нымъ
францу́зскимъ языко́мъ, han talar en bruten
franska, han rådbråkar franska språket.
лома́ть, tr. ла́мывать, bryta sönder, uppbryta,
bråka sönder, nedrifva, rasera; -ться, pass.
bli bruten; refl. gå sönder, våldsamt anstränga
sig; ~ копьё, bryta lans; ~ новину́, bryta
upp mark; ~ домъ, nedrifva ett hus; * ~
надъ чѣмъ го́лову, bråka sin hjärna med
ngt; она́ -ма́етъ себѣ́ ру́ки, hon vrider sina
händer.
ломба́рдъ, pantlåneinrättning, bank; -дный,
-дскій, bank-; -дный биле́тъ, banksedel;
-дскій казначе́й, bankkassör.
ло́мберъ, lomber (kortspel); -рный столъ,
spelbord.
ломи́ть, tr. (ломлю́, ло́мятъ; imper. ломи́) bryta,
bräcka ‖ intr. våldsamt anstränga sig,
våldsamt tränga, rusa ‖ imp. rycka, slita, värka;
-ться, refl. bryta sig, bräckas ‖ våldsamt
tränga sig ‖ anstränga sig, åbäka sig, bråka
‖ med möda utstå, vara nära att brista,
digna, svikta; ~ цѣ́ну, hugga till med ett
högt pris; онъ ло́митъ пря́мо въ ко́мнату,
han tränger in rakt i rummet; у меня́ плечо́
ло́митъ, det sliter, rycker i min skuldra;
по́лки ло́мятся отъ книгъ, hyllorna svikta
under böckerna; онъ -ми́лся въ гости́нную,
han ville intränga i salen.
ло́мка (g. pl. -мокъ) brott (brytandet); stenbrott
‖ ~ табаку́, tobaksskörd.
ло́мкій, ло́мокъ (comp. ломча́йшій) skör,
bräcklig.
ло́мкость, f. bräcklighet.
ломлю́ se ломи́ть.
ломови́къ (-ка́ etc.) formanshäst, draghäst.
ломово́й, tjenande till brytning ‖ ~
изво́зчикъ, forman; -ва́я ло́шадь = ломови́къ;
-ва́я рабо́та, groft, tungt arbete.
ломово́й, s. s. forman.
ло́мокъ (-мка́, comp. ло́мче) f. f. af ло́мкій.
ломоно́съ, bot. skogsrefva.
ломо́та, gikt, reumatism; -тный, reumatisk.
ломото́къ (-тка́ etc.) dim. af ломо́ть.
ломото́чекъ (-чка etc.) dim. af ломото́къ.
ломо́ть, m. (-мтя́ etc.) ломото́къ, ломото́чекъ,
ло́мтикъ, ломти́ще, brödskifva.
ло́мтикъ, dim. af ломо́ть.
ломти́ще (n. pl. -щи) augm. af ломо́ть.
ломъ (pl. -мы́ etc.) skifva, bit, stycke ‖ gikt,
reumatism, värk i lemmarna ‖ häfarm,
häfstång.
лонгиметри́ческій, longimetrisk.
лонгиме́трія, longimetri.
Ло́нгинъ = Ло́ггинъ.
лонлаке́й, hyrlakej.
ло́но, sköte; на -нѣ приро́ды, i naturens sköte;
~ Авраа́ма, Abrahams sköte.
ло́панецъ (-нца etc.) sprängglas.
ло́паніе, remnandet, sprickning.
ло́парь, m. mar. ginlöpare.
лопа́рь (-ря́ etc.) = лапла́ндецъ.
ло́пасть, f. hakband (på hatt, mössa etc.) ‖
årblad ‖ mil. värjgehäng.
лопа́та, лопа́тка, лопа́точка, skyffel, spade.
лопа́тка (g. pl. -токъ) dim. af лопа́та; во всѣ
-ки, adv. loc. i sporrstreck, allt hvad tygen
hålla.
лопа́тникъ = землеко́пъ.
лопа́тный, h. t. spade, skyffel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
