Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Л - луда ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
луда́ (n. pl. лу́ды) hafsklippa, klippa som
framsticker öfver vattenytan.
луди́льный, förtennings-, tjenande till
förtenning.
луди́льщикъ, förtennare.
луди́ть, tr. (лужу́, лу́дятъ; imper. луди́)
лу́живать, förtenna.
лу́жа, лу́жица, лу́жища, pöl, puss.
лужа́йка (g. pl. -жа́екъ) liten skogsäng.
лужа́ть, intr. blifva gräsbevuxen.
луже́ніе, förtenning.
лужёный, p. p. p. af луди́ть.
лу́живать, uppr. af луди́ть.
лу́жица, dim. af лу́жа.
лу́жища, augm. af лу́жа.
лужо́къ (-жка́ etc.) dim. af лугъ.
лужо́чекъ (-чка etc.) dim. af лужо́къ.
лу́за, biljardblus.
Луи́за, Louise, Lovisa.
лука́ (n. pl. лу́ки) bukt; krökning (af en flod)
böjning ‖ sadelbom.
Лука́, Lukas.
лука́вецъ (-вца etc.) slug, listig menniska,
fam. lurifax, lufver.
лука́вить, intr. (-влю, -вятъ; imper. -ка́вь)
handla slugt, listigt, bruka list.
лука́во, adv. listigt, slugt.
лука́вство, list, slughet.
лука́вый, slug, listig ‖ s. s. den lede, den onde;
djäfvulen.
лука́шъ (-ша́ etc. g. pl. -ше́й) lukasch,
vargjägare.
Луке́рія = Глике́рія.
Лукіа́нъ, Lucian.
лукова́тый, buktig, slingrande.
лу́ковица, лу́ковка, bot. lök ‖ blomsterlök.
луковицено́сный, bot. lökbärande.
лу́ковичный, lök-; -ныя расте́нія, lökväxter.
лу́ковка (g. pl. -во́къ) dim. af лу́ковица.
лу́ковникъ, pop. lökpastej.
лу́ковый, lök-.
луко́шечко (g. pl. -чекъ) dim. af луко́шко.
луко́шко (g. pl. -шекъ) луко́шечко, bastkorg,
pärtkorg.
лукъ, лучо́къ, båge (sprättbåge); натяну́ть ~,
spänna bågen.
лукъ, лу́чекъ, bot. lök.
Лукья́нъ = Лукіа́нъ.
лумпъ, pudersocker.
луна́ (n. pl. лу́ны) måne; по́лная ~, fullmåne;
пе́рвая, послѣ́дняя че́тверть -ны́, månens
första, sista kvarter; уще́рбъ -ны́, månens
aftagande; затмѣ́ніе -ны́, månförmörkelse;
ничто́ не но́во подъ -но́ю, ingenting är nytt
under solen; при свѣ́тѣ -ны́, vid, i
månsken.
лунати́змъ, somnambulism.
луна́тикъ, sömngångare; же́ніцина ~,
sömngångerska.
лу́нка (g. pl. -нокъ) liten rund grop,
fördjupning.
лу́нный, mån-; -ная ночь, månskensnatt; -ное
затмѣ́ніе, månförmörkelse; была́ прекра́сная
-ная ночь, det var en härlig månskensnatt.
лупи́нъ, bot. lupin.
лупи́ть, tr. (луплю́, лу́пятъ; imper. лупи́)
лу́пливать, skala, afskala, afbarka, taga bort
skorpan från ‖ * plocka ngn, preja, skinna,
klå, pungslå; -ться, refl. fjälla sig ‖ krypa
ur ägget (om kycklingar); ~ де́рево,
карто́фе́ль, skala ett träd, potatis; * съ него́ -пи́ли
мно́го де́негъ, han har blifvit grundligt
plockad; ~ глаза́, stint betrakta, spärra upp
ögonen; у меня́ ко́жа лу́пится, skorpan från
min hud faller bort, min hud fjällar sig.
лупле́ніе, skalandet, afbarkandet.
лу́пленый, p. p. p. af лупи́ть.
лу́пливать, uppr. af лупи́ть.
луплю́ se лупи́ть.
лупогла́зый, som har stora ögon.
луска́ (n. pl. лу́ски) skal (af nötter etc.).
лучба́, ljustrandet.
лучево́й, strål- ‖ -ва́я кость, anat. lilla
benpipan; strålben.
лучеза́рно, adv. strålande, glänsande.
лучеза́рность, f. glans, sken, återsken,
strålglans.
лучеза́рный, strålande, glänsande.
лу́чекъ (-чка etc.) dim. af лукъ, liten lök.
луче́ніе, ljustrandet.
лучённый, p. p. p. af лучи́ть.
лучепреломле́ніе, fys. refraktion, ljusbrytning.
лучи́на, лучи́ика, лучи́ночка, лучи́нушка,
spåna, perta.
лучи́нка (g. pl. -нокъ) dim. af лучи́на.
лучи́нный, af spånor, af pertor.
лучи́ночка (g. pl. -чекъ) dim. af лучи́нка.
лучи́нушка (g. pl. -шекъ) dim. af лучи́нка.
лучи́стый, strålig, som kastar flere strålar ‖
-тыя живо́тныя, stråldjur.
лучи́ть, tr. ljustra.
лучно́й, båg- ‖ lök-.
лучо́къ (-чка́ etc.) dim. af лукъ ‖ mus.
handtaget på en fiolstråke.
лу́чше, comp. af хоро́шъ och хорошо́, bättre;
какъ нельзя́ ~, på bästa sätt; какъ мо́жно
~, сколь возмо́жно ~, så bra som
möjligt; всего́ ~, det är bäst, allra bäst att...;
тѣмъ ~, desto bättre; ~ по́здно, чѣмъ
никогда́, prov. bättre sent än aldrig; ~
терпѣ́ть самому́, не́жели бѣду́ сдѣ́лать кому́,
prov. bättre är att själf lida, än att skada
andra; ~ де́сять вино́вныхъ прости́ть, чѣмъ
одного́ неви́ннаго наказа́ть, bättre fria tio
skyldiga, än fälla en oskyldig; ~ всѣхъ,
bäst af alla.
лу́чшій, comp. af хоро́шій, bättre, bästa; са́мый
~, allra bästa, yppersta; э́то са́мое -шее,
что вы мо́жете сдѣ́лать, detta är det bästa,
ni kan göra; когда́ не́чего говори́ть, са́мое
-шее молча́ть, då man ingenting har att
säga, är det allra bäst att tiga; наилу́чшимъ
о́бразомъ, på allra bästa sätt; я ожида́лъ
наилу́чшаго, jag har väntat mig ngt bättre;
къ наилу́чшему, till det bästa, till det bättre.
лучъ (-ча́ etc. g. pl. -че́й) stråle ‖ brinnande
pertbloss till ljustring; * ~ наде́жды, en
hoppets stråle.
луща́ (n. pl. -лу́щи) = луска́.
луще́ніе, skalandet ‖ spritning (af ärter, etc.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
