- Project Runeberg -  Rysk-svensk ordbok /
418

(1896) [MARC] Author: Fr. Lerche - Tema: Russia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Н - ничуть ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ничуть        418        ноженки

        svinnande liten minoritet; ∽ составь

        чело-въческаго тѣла, menniskokroppens bräckliga

        beskaffenhet.

ничуть = нисколько.

ничьего, g. af ничёй.

ничемъ, i. af ничто; онъ ∽ не отличался,

        han har icke på ngt sätt utmärkt sig.

нйша, nisch.

нишкомъ, adv. i tysthet, oförmärkt.

нищать, intr. bli fattig; -ться, intr. låtsa vara

        rfattig.

нйщая, s. s. нйщенка, tiggerska,

нищебродъ, -дка (g. pl. -донъ)

        kringvandrande tiggare, -gerska.

нищелюбйвый, välgörande mot fattiga,

нищелйбіе, välgörenhet mot fattiga,

нйщенка (g. pl. -нонъ) dim. af нищая,

нйщенски, adv. på tiggarvis, såsom tiggare

        bruka.

нйщенскій, tiggar- || tarflig; -сков угощёніе,

        tarflig förplägning.

нйщенство, tiggeri, bettlandet,

нйщенствовать, intr. (-ствуютъ) tigga, bettla.

нищета, fattigdom, armod.

нищить, tr. utarma, bringa till tiggarstafven.

нйщій, s. s. tiggare, bettlare, stackare; ∽

        -щему завйдуетъ, prov. till och med en

        tiggare har sina afundsmän.

нйщій, fattig, tiggar-; -щая братія,

        tiggarmunkar.

но, conj. men; онъ богатъ, ∽ скупъ, han är

        rik, men snål; онъ не только добръ, сѵ> и

        великодушенъ, han är icke blott godhjärtad,

        utan äfven ädelmodig.

новенькій, dim. af НОВЫЙ,

новёхоненъ, augm. af новъ; alldeles ny, fam.

        splitterny,

новёшененъ = новёхоненъ.

новизна, nyhet.

новйнъ (-ка etc.) новичбнъ, nykomling,

        nybörjare, novis.

новина, новинка, nyodling || oblekt lärft ||

        första årsfrukten, förstlingen af årets frukt.

Новйнка (g. pl. -нонъ) dim. af HOBIIха.

новйнный, nyodlings-.

новйца, novis i ett kloster.

новичонъ (-чка etc.) dim. af НОВЙКЪ.

новобранецъ ( -нца etc.) rekryt.

новобрзнный, nyvärfvad, nyss inskrifven

        såsom rekryt.

новобрачный, s. s. nygift, -ная, en nygift

        kvinna,-hbie, nygift par.

нововведёніе, innovation, förändring i det

        gamla 1. bestående.

нововводймый, nyligen införd.

нововводйтвль, m. en som inför förändringar;

        nyhetsmakare.

новогодный, nyårs-, det nya årets,

новозаветный, nya testamentets,

новойзбранный, nyvald,

новойзданный, nyligen utgifven.

новоизобретенный, nyuppfunnen.

новокрещёнецъ ( нца etc.) -нка (g. pl. -нонъ)

        nyligen döpt person, proselyt.

новолуніе, nymåne.

новомодно, adv. nymodigt, modernt.

новомодный, nymodig, modern.

новомісячіе = новолуніе.

новооткрытый, nyupptäckt; nyligen öppnad.

новопріезжій, s. s. nykomling, nyanländ person.

новорождённый, nyfödd; s s. den nyfödde,

новоселёніе, nybygge.

новосёліе, ny våning, ny bostad, ny

        boningsort || nybygge; праздновать ∽ , inviga en

        ny bostad med ett kalas.

новосёлъ, nybyggare.

новострочie, ny rad.

новость, f. (g. pl. -стёй etc.) nyhet, ngt nytt Ц

        underrättelse.

новъ (-bå), новёхоненъ, новёшененъ, f. f. af

        новый.

новый (comp. новѣйшій) нбвенькій, ny; ∽

        годъ, nytt år; съ -вымъ, годомъ, съ -вымъ

        счастіемъ, godt nytt år! ∽ завѣтъ, nya

        testamentet; что -ваго, hvad nytt?

новь, f. nyodling, svedjemark || nyråg.

новейшій se новый; -шія изобрѣтенія, de

        nyaste uppfinningarna.

новіть, intr. förnyas, undergå förnyelse 1. få

        ett nyare utseende.

нога (а. ногу, pl. n. ноги) ножонка, ноженька,

ножка, ножечка, ножища, fot, tass, ben; съ

        головы до НОГЪ, från^ hufvudet till

        fotabjäl-let; лежать квёрху -гами, li^ga med benen

        i vädret; подставить кому НОГУ, slå krokben för ngn; перёднія -ноги, frambenen;

        заднія НОГИ, bakbenen; * поставить кого

        ха ноги, hjälpa ngn på benen; * на

        дружеской -ré, på vänskaplig fot; деревянная

        ∽ , träben; побѣжать со всѣхъ НОГЪ, börja

        springa allt hvad man orkar; ∽ за НОГУ,

        fot för fot; ∽ въ НОГУ, med jämna steg;

        сбить съ НОГЪ, kasta omkull || uttrötta,

        utmatta; * онъ левою НОгоЮ съ постёли

        всталъ, han är på dåligt humör i dag; * жить

на большую 1. на барскую НОГу, lefva på stor fot; * протянуть НОГИ, vända benen i

        vädret, d. v. s. dö; схватить за НОГУ, fatta

        1. gripa ngn i benet; схватить зй НОГУ

        ребёнка, fatta ett barn i benet 1. i foten;

        встать ха НОГУ, stiga upp att stå, komma

        upp på benen; встать на лѣвую НОГУ, ställa

        sig på venstra benet.

ноголомъ, gikt i benen, benvärk.

ноготкй, pl. m. bot. ringblomma.

ноготонъ (-тка etc.) dim. af ноготь; пусти на

        ∽ , пролѣзетъ на локотонъ, prov. får han

        ett finger in, träder han in hela armen.

ноготь, m. (-гтя etc.; g. pl. -гтёй etc.) НОГотОКЪ,

ногтйіце, nagel; обрѣзать НОГТИ, klippa

        naglarna; прижать подъ ∽ , tillegna sig

        annans gods.

ногтйще (n. pl. -щи) augm. af НОГоть.

ногтоеда, nagelsvulst,

ножевйще (g. pl. -щъ) knifblad.

ножёвка (g. pl. -вонъ) handsåg.

ножёвнинъ, knifsmed.

ножевщйнъ (-ка etc.) = ножёвнинъ.

ножёвщина, slagsmål med dragna knifvar.

ноженки, pl. f. (g. -нонъ) dim. af НОЖНИЦЫ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 31 22:25:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rusv1896/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free