Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - О - освидѣтельствованіе ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
освидетельствована 468 осинка
освидетельствованіе, besiktning, inspektion
|| intygandet, bestyrkandet,
освидетельствованный, p. p. p. af
освидетельствовать,
освидетельствовать, tr. (-ствуютъ) full.
besiktiga, taga i ögnasikte; inspektera ||
intyga, bestyrka; -ться, pass. bli besiktigad,
bli inspekterad; intygas, bestyrkas,
освирепеть, intr. full. = свирѣпъть.
освйстанный, p. p. p. af освистать.
освистать (conj. = свистать) full. af
освистывать.
освйстывать, tr. освистать, hvissla, uthvissla;
-ться, pass. bli uthvisslad.
освободйтель, m. -льница, befriare,
befrier-ska.
освободйть (conj. = свободйть) full. af
освобождать; ∽ узниковъ, försätta fångar i
frihet; ∽ изъ плена, изъ тюрьмы, befria från
fångenskap, från fängelse; ∽ отъ платежа
податей, frikalla ngn från skatters
erläg-gande; ∽ свидетеля отъ присяги, jur.
efter-gifva eden åt ett vittne.
освободкаты, tr. освободить, befria, sätta i
frihet, emancipera || göra fri ifrån, fritaga
ifrån; -ться, pass. bli befriad; bli fritagen
ifrån; refi. befria sig.
освобождёніе, befrielse; frigifvandet;
emancipation; frikallelse, dispens; försköning; ∽
плѣнныхъ, fångars befrielse; ∽ невольника,
en slafs frigifvande; ∽ отъ налога, отъ
службы, frikallelse från erläggande af en
skatt, från tjenst; ∽ именія отъ залога, en
egendoms befrielse från kvarstad, från
pantsättning,
освобождённинъ, en frigifven 1. befriad person,
освобождённый, p. p. p. af освободйть.
освоивать себе, tr. освоить, tillegna sig ||
vänja vid ett nytt klimat, acklimatisera;
-ться, pass. bli acklimatiserad || -тьСЯ съ i.
göra sig förtrogen med.
освоить, full. af освбивать.
освѣдомиться С-млюсь, -мятся; imper. -мись)
full. af ОСВѣдОМЛЯтьСЯ.
освѣдомленіе, efterforskning.
освѣдомляться о p. refl. осведомиться, göra
sig underrättad om, inhemta underrättelse
om, efterforska ngnting.
освѣжать, tr. освѣжйть, uppfriska, vädra,
ventilera; -ться, pass. bli uppfriskad.
освѣжённый, p. p. p. af освѣжйть.
освѣжйть, full. af освѣжать; ∽ вбздухъ въ
покояхъ, släppa in frisk luft i rummen,
ventilera dem; ∽ что въ памяти кого, friska
upp ngns minne,
освѣтйтельный, belysande; belysnings-,
освѣтйть (conj. = свѣтйть) full. af освѣщать.
освѣтлйть, full. af освѣтлять.
освѣтлеть, intr. full. bli ljus, ЪИ klar.
освѣтлять, tr. освѣтлйть, göra klar, glänsande;
klara, rena; -ться, pass. bli klarad, bli renad.
освѣщательный = освѣтйтельный.
освѣщать, tr. освѣтйть, belysa, upplysa;
-ться, pass. belysas, upplysas; -ться i. refl.
upplysa sig med, begagna som lyse.
освѣщѳше, belysning, upplysning; lyse; illu-
mination; ∽ газомъ, gasbelysning.
освѣщённый, p. p. p. af освѣтйть; улицы
-щены, gatorna äro upplysta,
освятйтель, m. -льница, person, som inviger;
-льный, invignings-.
освятйть (conj. = святйть) full. af освящать;
∽ цёркощ», inviga en kyrka; ∽ воду,
знамёна, inviga vatten, fanor; врёмя -ТЙЛО
этотъ обычай, tiden har gifvit helgd åt detta
bruk.
освящать, tr. освятить, viga, välsigna,
inviga, helga, ge helgd åt; -ться, pass. invigas-,
bli helgad,
освящёніе, invigning, vigning.
осевой, axel-, som hör till en axel.
осёлонъ (-лка etc.) осёлоченъ, slipsten, bryn-
sten || probersten.
осёлоченъ (-чка etc.) dim. af осёлонъ.
осёлочный, slipstens-, brynstens-.
осёлъ (осла etc.) бслинъ, zool. åsna || * åsna,
dumbom; дйкій ∽ ? vildåsna; ∽ ревётъ,
åsnan skriar; ОСЛа хоть въ Парйжъ, всё
бу-детъ рыжъ 1. ∽ ОСЛОМЪ и останется, prov.
åsnan förblir alltid en åsna.
осеневать, tr. (-нюютъ) tillbringa hösten (på
ngn viss ort).
осённій, höst-, höstlig, som hör till 1. är
utmärkande för hösten.
осень, f. höst; глубокая ∽ , långt
framskriden årstid; кто въ ∽ тароватъ, тотъ нъ
весне не будетъ богатъ, prov. den som icke
spar i dag, han har ingenting i morgon;
co-бакѣ трбтья ∽ (i jägarspråket), hunden är tre
år gammal.
осенью, adv. om hösten.
осердйть, tr. (conj. = сердйть) full. uppreta,
göra uppbragt, förtörna; -ться, pass. bli
uppbragt, vredgas,
осеребрённый, p. p. p. af осеребрйть.
осеребрить, full. af осеребрять.
осеребрйть, tr. осеребрить, försilfra Ц
rikligt beskänka, öfverhopa med (penninge-)
gåf-vor.
осёржённый, p. p. p. af осердйть.
осерчалый, pop. uppbragt, förtörnad.
осерчать, full. = серчать, bli ond, bli
uppbragt,
осетрйна, störkött.
осетринный, stör-.
осётрій ∽ осетрйнный.
осетровый = осетрйнный.
осётръ (-тра etc.) zool. stör.
осйливать, tr. осйлить, betvinga, öfverväldiga,
öfvervinna, rå med, mäkta med; -ться, pass.
bli öfverväldigad.
осйлить (imper. осйль) full. af осиливать; я
не могу ∽ этой работы, этой бутылки
вина, jag mäktar icke med (förmår icke ensam
utföra i. slutföra) detta arbete, förmår icke
ensam tömma denna flaska vin.
осилъ, löpknut.
осйна, осйнка, bot. asp; на -ну- бъ его, han
borde hängas!
осйнка (g. pl. -нонъ) dim. af ОСЙна.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
