Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Р - раздружать ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
раздружать 729 разжалобить
раздружать, tr. раздружить, göra osams,
stifta ovänskap, ställa till osämja; -ться, pass.
bli osams, bryta vänskapen, bryta med ngn.
раздружба, ovänskap, osämja,
раздружённый, p. p. p. af раздружйть.
раздружйть. full. af раздружать.
раздувальный МеХЪ, blåsbälg, pust.
раздувальщинъ, -щица, blåsare.
раздуваніе ОГНЯ, upptändning af eld genom att
blåsa på.
раздувать, tr. раздуть, blåsa, fylla med luft
ii kringsprida || Underblåsa, uppväcka
(framkalla); -ться, pass. svälla upp, bli uppblåst
(uppfylld med luft); ∽ » огонь, blåsa på elden;
ветеръ -ваетъ сено, blåsten kringsprider
höet.
раздумать, full. af раздумывать; я хотелъ
купйть домъ, но -малъ, jag tänkte köpa ett
hus, men har åtrat mig; я -малъ ехать за
гранйцу, jag har afstått ifrån min föresats,
uppgifvit tanken att resa utrikes,
раздумчивость, f. vankelmod, obeslutsamhet.
раздумчивый, obeslutsam, vankelmodig,
раздумывать, intr. раздумать, vara tvecksam,
tveka, vara oviss, vara villrådig, betänka
sig, besinna sig || ändra tanke, åtra sig,
afstå från; онъ долго -валъ, принять ли это
место, han var länge villrådig, huruvida han
skulle antaga denna plats; я согласйлся не
-вая, jag gick in därpå utan att tveka; тутъ
нечего ∽ , det är ingen anledning att hysa
betänkligheter,
раздумье, tvekan, obeslutsamhet;
eftersinnan-det, funderandet; его ∽ взяло, han tvekar,
han vet icke hvad han skall besluta sig till;
привестй въ ∽ , ge att tänka på,
раздурйться, intr. full. icke upphöra att vara
själfsvåldig, att göra dumheter,
раздутость, f. uppsvallning.
раздутый, p. p. p. af раздуть,
раздуть (conj. = дуть) full. af раздувать; ∽
огонь, blåsa upp eld, genom blåsande bringa
att flamma upp; ветромъ -дуло сено,
blåsten har kringspridt höet; у него -дуло
щёку, hans kind har svält upp; ∽ вражду,
uppväcka ovänskap.
раздушать, tr. раздушить, parfymera; -ться,
refl. parfymera sig.
раздушёніе, parfymering.
раздушённый, p. p. p. af раздушить.
раздушйть, full. af раздушать.
раздымйться, intr. (conj. = дымить) full.
börja att starkt röka in (om en ugn).
раздышаться, intr. (conj. = дышать) full.
andas fritt || mista andan,
раздѣваніе, afklädandet, afklädning.
раздѣвать, tr. раздѣть, afkläda, blotta; -ться,
refl. afkläda sig, blotta sig; pass. bli afklädd.
раздѣлать, full. af разделывать; надо ∽
pa-бочихъ, arbetarena måste likvideras, få sin
likvid; ∽ двѣ ты, nyansera blommorna; -ться
съ долгами, göra sig kvitt sina skulder;
-ться съ заимодавцами, träffa uppgörelse
med sina kreditorer; я съ нимъ -лаЮСЬ,
nog skall jag expediera honom; онъ за это
со мною -лаетСЯ, han skall få uppgöra den
saken med mig.
раздѣлёніе, fördelning, utdelandet, indelning,
раздѣлймость, f. delbarhet,
раздѣлймый, delbar.
раздѣлйтель, m. -льница, person som
fördelar, delar ut || arit. divisor,
раздѣлйтельный, som delar, tjenande till
delning; ∽ знанъ, gram. skiljetecken,
раздѣлйть, fuli.af раздѣлять; они -лйли между
собою эти дёньги, de fördelade dessa
penningar sinsemellan; ∽ на равныя части, dela
i jämna delar; корысть -лйла ихъ,
egennyt-tan har skilt dem åt; ∽ волосы на голове,
bena håret på hufvudet; мнънія объ этомъ
вопросѣ -лйлись, åsikterna härom voro
delade, skiljaktiga,
раздѣлка (g. pl. -лонъ) fördelning, delning ||
en räknings uppgörande, betalning, likvid;
потребовать нъ -ке, ställa till svars,
affor-dra räkenskap; ∽ въ долгахъ свойхъ,
likvidering af^sina skulder,
раздѣлочный, betalnings-, likviderings-,
раздѣлъ, fördelning, delning, skifte; ∽
име-нія мёжду наследниками, jur. skifte af en
egendom mellan arfvingarna; жить въ -ле,
lefva skildt; ∽ супружескаго имущества,
іиг. afvittring.
раздѣлывать, tr. раздѣлать; godtgöra,
likvidera || nyansera, schattera; -ться съ i. intr.
träffa uppgörelse med, uppgöra likvid med
|| få bukt på.
раздѣльно, adv. afskildt.
раздѣльность, f. delbarhet, skiljbarhet,
af-skildhet, egenskapen att kunna afskiljas,
särskiljas.
раздѣльный, skilje-, skild, delad, skiljbar; ∽
актъ, jur. skiftesinstrument; -льнов понятіе,
fullständigt begrepp,
раздѣлять, tr. раздѣлйть, fördela, dela, utdela
i || skilja åt; -ться, refl. dela sig; pass. bli
delad, bli fördelad, bli utdelad, bli åtskild;
skifta ett arf sinsemellan; ∽ на разряды,
dela i grupper, klassificera; я -ляю ваше
мненіе, jag delar, biträder er mening; онъ
-лялъ со мною и радость и печаль, han
delade med mig både glädje och sorg; эта рѣка
-ляетъ два эти государства, denna flod
skiljer åt dessa två riken; -ться во
мнені-яхъ, vara af skiljaktiga meningar; рѣка
-ля-ется на два рукава, floden delar sig i
tvenne grenar; Россія -ля6тся на губёрніи,
Ryssland sönderfaller (i. är fördeiadt) i
guver-nement; книга -лявтся на главы, boken är
indelad i kapitel.
раздѣтый, p. p. p. af раздѣть.
раздѣть (conj. = дѣть) full. af раздѣвать;
-ться до рубашки, afkläda sig ända till
skjortan.
раздюжілый, som blifvit mycket korpulent.
раздюжіть, full. = дюжеть,
разжалобить, tr: (-блю, -бятъ; imper. -би) гаи.
röra till medlidande, beveka; -ться, intr.
känna medlidande för, med; låta beveka sig;
pass. bli rörd; ∽ до слёзъ, röra till tårar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
