Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - самоуправствовать ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
самоуправствовать 775 сара<№нница
самоупрйвствовать, intr. ( ствуютъ) skaffa
sig själf rätt, handla egenmäktigt,
самоученіе, själfstudium.
самоучйтель, m. lärobok för själfstudium.
самоучка (g. pl. -ченъ) c. autodidakt, en
själf-lärd.
самохвалъ, -лка (g. pl. -лонъ) storskrytare,
-erska.
самохвйльный, skrytsam, skrytaktig,
самохвальство, skryt,
самохвальствовать, intr. ( ствуютъ) skryta,
сам ОХотно, adv. frivilligt, af egen drift,
самохотный, frivillig,
самоцветный, af äkta färg; -ные камни,
ädelstenar.
самочертъ, instrument till ritningars och
gravyrers afkopierande i mindre skala,
transportör.
самоѣдъ, -дка (g. pl. -донъ) samojed; -дскій,
samojed-.
самумъ, samum (vind),
самшитовый, buxbom-, af buxbom.
самшйтъ, bot. buxbom.
самъ, pron. m. (самого, самому, самого, самймъ,
самомъ; pl. сами) själf, själfva; это
огор-чаетъ меня СаМОго, detta smärtar mig själf;
это былъ ∽ король, det var kungen själf;
∽ отъ себя, själfmant; ∽ чёрезъ себя,
genom sitt eget förvållande; ∽ по себѣ, i
och för sig; онъ ∽ себѣ радъ, han älskar
blott sig själf, han är egoist; рожь родилась
∽ пятъ, ∽ шёстъ, rågen har gifvit femte,
sjette kornet; ∽ на ∽ , på tu man hand,
mellan fyra öRon; (i kortspel:) дама ∽ другъ,
dam andra: король ∽ третёй, ∽ четвёртъ,
∽ пятъ, ∽ шёстъ, ∽ седьмой 1. сёмъ, ∽
восьмой, ∽ девятъ, ∽ десять, kung tredje,
fjärde, femte, sjette, sjunde, åttonde, nionde,
tionde; онъ отправился на охоту ∽ третёй,
∽ пятъ etc., han har farit på jagt i sällksap
med två, med fyra andra personer; онъ живётъ
tv другъ, ∽ третёй, han bor tillsammans
med en, med två andra personer; онъ сегодня
∽ не свой, han är icke sig själf i dag, han
är betryckt till mods i dag, det står i dag
icke^rätt till med honom.
самый, själfva, densamma || just den || såsom
förstärkning till adjektiv: allra, allra mest,
mest; на -момъ берегу, vid själfva
stranden; тотъ ∽ , тотъ же ’ ∽ , densamma,
detsamma; это то же MXM-мос, det är just
detsamma; это -мое и погубило его, just detta
har bragt honom på fall; въ -момъ дѣлѣ,
i själfva verket; въ -мую пору, just i tid,
i rättan tid; ∽ чёстный, den ärligaste; ∽
лучшій, allra bästa; -мов лучшее молчать,
bäst är att tiga; MXM-моб дурное что мбжетъ
случйться, det värsta som kan hända; на
-момъ концѣ alldeles i slutet,
сангвйнииъ, sangviniker.
сангвинйческій, sangvinisk.
сандаленіе, färgning med sandelträ.
сандалить, tr. (imper. -даль) färga med
sandelträ; * -тьСЯ, refl. supa sig full.
сандалъ, bot. sandelträd; -льный, sandel-.
сандалы, pl. m. sandaler,
сандараковый, sandarak-.
сандаранъ, sandarak (harts),
сандринъ, ark. fönsterkarms, kornisch.
сани, pl. f. (g. санёй etc.) санки, саночкii, släde
|| mar. aflöpningssläde; Ѣхать въ -нихъ,
åka i släde; не въ свои ∽ не садйсь, prov.
blanda dig icke uti saker, som icke angå dig.
санитарный, helsovårds; -ная ynpäBa, hel-
sovårdsnämnd.
санки, pl. f. (g. -нонъ) dim. af санн || kälke.
Санктпетербургъ, St. Petersburg,
саннинъ, tillverkare 1. försäljare af slädar.
<b>сананный, släd-; ∽ путь, slädföre; -ная ѣздй,
åkning med släde.
сановйто, adv. majestätiskt,
сановйтость, f. ståtligt utseende, värdighet,
värdig hållning.
сановйтый, majestätisk, ståtlig, imponerande,
förnäm.
сановнинъ, dignitär, storman, högt uppsatt
man.
сановность, f. hög värdighet,
сановный, högt uppsatt, förnäm,
саночки, pl. f. (g. -ченъ) dim. af cäHK||.
саночный, h. t. släde; släd-.
санскрйтскій ЯЗЬІКЪ, sanskritspråket.
санъ, hög värdighdt, högt embete, högt stånd;
снять духовный ∽ , utesluta från det
andliga ståndet.
сапа, mil. sapp; underjordisk gång, löpgraf.
сапёръ, mil. sapör; -рный, sapör-.
сапйровать, tr. (-руютъ) mil. underminera,
sappera.
сапйровка (g. pl. -вонъ) mil. underminering,
сапогъ (-га etc., g. pl. -пбгъ 1. -поговъ)
сапо-жбнъ, сапожйшко, сапожйще, stöfvel; -гй
скороходы, sjumilastöflar; два -га пара,
prov. två gör ett par.
сапожйшко (pl. -шки, -шенъ) för. af сапогъ.
сапожйще (pl. -щи) augm. af сапогъ.
сапожнинъ, skomakare,
сапожничать, intr. utöfva skomakaryrket.
сапожническій, skomakar-,
сапожничество, skomakaryrket.
сапожничиха, skomakarhustru.
сапожничій (-чья, -чье, -чьи; -чьяго etc.) =
сапбжническій.
сапожный, stöfvel-, käng-; -ная щётка,
skoborste.
сапожонъ (-жка etc.) dim. af СапбГЪ.
сапфйровый, safir-.
сапфйръ, min. safir; -рный, safir-.
сапъ, rots.
сараецъ (-райца etc.) dim. af сарай.
caраищe (pl. -щи) augm. af capåii.
сарай, сараецъ, capåfi4iiкъ, сарайще, lider
-айный, lider-; ∽ для дровъ; vedskjul, ved
lider (finl.).
сарайчинъ, dim. af capåii.
саранча, coii. zool. gräshoppor; sträckgräs
hoppa.
сарафанецъ (-нца etc.) dim. af сара<|шгь.
сарафанница, i sarafan klädd bondkvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
