- Project Runeberg -  Rysk-svensk ordbok /
808

(1896) [MARC] Author: Fr. Lerche - Tema: Russia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - смертельный ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



смертёльный        808        смблвливаться



смертёльный, смертёленъ; dödlig, lifsfarlig,

        dödande, döds-; -ная рана, dödligt sår;

        -ная болъзнь, dödlig sjukdom; ∽ ударь,

        dödsstöt; ∽ врагъ, dödsfiende; -ная охота,

        oöfvervinnerligt begär,

смертенъ ,(-тна etc.) f. f. af смёртный; всѣ

        люди СМёртны, alla, menniskor äro

        dödliga.

смёртно = смертёльно.

смёртность, f. dödlighet.

смёртный, смёртенъ, dödlig, döds-; ∽ грѣхъ,

        dödssynd; ∽ ириговоръ, jur. dödsdom; -ная

        казнь, jur. dödsstraff, lifsstraff; счастлйвый

        ∽ , en lycklig dödlig,

смертоносенъ (-сна etc.) f. f. af

        смертоносный.

смертоносность, f. dödlighet, dödbringande

        egenskap.

смертоносный, смертоносенъ, dödande,

        mördande, dödbringande, som för döden med

        sig.

смертоубийственный, mordisk, mördande,

        mord-.

смертоубийство, mord, lönnmord,

смертоубшца, c. mördare, lönnmördare.

смерть, f. (g. pl. -тёй etc.) död, hädanfärd,

        dödsfall, frånfälle; осудйть на сс, döma

        till döden; предать -ти, döda, aflifva; быть

        при -ти, ligga för döden; умерёть своёю

        -тію, dö sotdöd; * ∽ моя Ѣхать на балъ,

        hellre döden än fara på bal, för ingenting i

        världen skulle jag vilja fara på bal; ∽ канъ

        хочется пить, jag är förtvifladt törstig; онъ

        до -ти надоѣлъ мнѣ, han har tråkat ihjäl

        mig; сѣчь до -ти, piska ihjäl; день его

        -ти, hans dödsdag; отъ -ти нѣтъ

        лѣкар-ства, prov. ingen undgår döden; ∽ не за

        горами, а за плечами, prov. vid hvarje tid

        är döden nära; no ∽ , i lif och död;

        полу-чйть ∽ , få sin bane.

смерчъ, skydrag, häftig orkan, tyfon.

сместй (conj. = местй) full. af сметать,

сметана, sur grädde,

сметаніе, sopning, ihopsopning.

сметаннинъ. kärl för sur grädde || älskare

        af sur grädde.

смётанный, p. p. p. af сметать (смётывать),

сметанный, af sur grädde.

сметать, tr. сместй, sopa, aftorka, sopa bort,

        sopa ihop; ∽ соръ съ полу, sopa golfvet;

        ∽ пыль со стола, torka dammet från

        bordet; ∽ въ кучу, sopa ihop i en hög; ∽

        ѣно, vålma hö; -ться, pass. bli aftorkad,

        bli sopad.

сметать (conj. метать) full. af смётывать;

        ∽ рукава, tråckla ärmar.

сметённый, p. p. p. af сместй.

смётна, skarpsinnighet, fintlighet.

смётки, pl. m. sopor, råsk (finl.).

смётнинъ, blandad brännved.

смётничныя дрова = смётнинъ.

сметнуть, full. af смётывать.

смётывать, tr. сметать, сметнуть, tråckla

        ihop, häfta, fästa; -ться, pass. bli

        ihoptråck-lad, bli häftad, bli fästad.

смйгиваться — перемйгиваться.

смигнуться, full. af смйгиваться.

смйловаться надъ i. (-луются) =

        умилосёр-диться.

сминаніе, knådning, skrynkning.

сминать, tr. смять, uppmjuka (lera) genom

        knådning || nedtrampa (gräs) || tillskrynkla

        (en klädning); -ться, pass. bli uppmjukad, bli

        nedtrampad, bli tillskrynklad.

смирёніе, ödmjukhet || tämjandet,

        förödmjukandet.

смирённинъ, -ница, mycket mild 1. ödmjuk

        person, from menniska || botgörare, -rerska.

смирённичать, intr. ha mild karaktär, visa

        sig ödmjuk.

смирёнио, adv. ödmjukt, fogligt,

смиренномудренный = смиренномудрый,

смиренномудрее, ödmjukhet, undergifvenhet

        смиренномудро, adv. ödmjukt, undergifvet.

смиренномудрствовать, intr. ( ствуютъ) vara

        ödmjuk och undergifven.

смиренномудрый, stillsam, ödmjuk.

смирёниость, f. mildhet, stillsamhet, fromt

        väsende, foglighet.

смирённый, ödmjuk, stillsam, from.

смйренъ (-рна, -рно, -рны; comp. -рнее) f. f. af

        смйрный.

смирйтель, rn -льница, tämjare, -jersks, be-

        tvingare, -gerska, person som lugnar,

смирйтельный, som tämjar, mildrar, lungnar;.

        ∽ домъ, korrektionshus.

смирить, full. af смирять.

смйрна (g. pl. -ренъ) bot. myrra.

смйрненный, af myrra, myrra-.

смйрненькій, dim. af смйрный.

смйрно, adv. (comp. -нѣе) lugnt, stilla || int.

        tyst! mil. still! сидйте ∽ , sitten stilla,

        hållen er stilla!

смйрность, f. mildhet, saktmodighet, lugnt

        väsende.

смйрный (comp. -нъйніій) смйренъ; смйрнень-

        кій, mild, lugn, stilla, fridsam; spak.

смирить, intr. bli lugn, lugna sig.

смирять, tr. смирйть, tämja, betvinga, lugna

        || förödmjuka; -ться, pass. lugna sig,

        förödmjuka sig.

смогать, intr. смочь, vara i stånd att, förmå

        | съ i. öfvervinna.

смоква, bot. färskt fikon || fikonträd.

смоклый, våt, blöt, genomblöt.

смокнуть, intr. (pret. смонъ, смокла etc.) full. bli

        genomvåt, genomblöt.

смоковница, bot. fikonträd; райская,

        индийская ∽ , bananträd.

смоковный, fikon-.

смоковничный = смоковный.

смола (n. pl. смолы) kåda, harts;

        корабёль-ная ∽ , tjära; чёрная ∽ , beck; горная,

        жидовская ∽ , jordbeck, asfalt.

смолачивать, tr. смолотйть, uttröska; -ться,

        pass. bli uttröskad.

смолвиться (conj. молвить) full. af

        Смолвли-ваться.

смолвливаться, refl. смблвиться, muntligt

        öfverenskomma.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 31 22:25:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rusv1896/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free