- Project Runeberg -  Rysk-svensk ordbok /
839

(1896) [MARC] Author: Fr. Lerche - Tema: Russia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - степенничать ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


степенничать        839        стихотворецъ



степённичать, intr. låtsa тага sansad,

        stadgad.

степённо, adv. stadgadt, sansadt, värdigt,

степённость, f. allvar, värdighet, stadgad

        vandel.

степённый, allvarsam, värdig, stadgad,

        sansad.

стёпень, f. (g. pl. -нёй etc.) grad, släktled, rang,

        klass; alg. dignitet, potens; ∽ » теплоты,

        värmegrad; онъ въ высшей -ни упрямъ, han

        är i högsta grad envis; онъ до той -ни

        разсіянъ, han är till den grad tankspridd;

        учёная ∽ , lärd grad; ∽ родства, grad af

        skyldskap; брденъ Св. Анны пёрвой -ни,

        St. Annse ordens första klass;

        положйтель-ная ∽ , gram. positiv; сравнйтельная ∽ ,

        gram. komparativ; превосходная ∽ , gram.

        superlativ; возвысить число во вторую, въ

        трётью ∽ , alg. upphöja ett tal till andra,

        tredje digniteten.

стёпка, dim. af степанъ.

степной, stepp-; ∽ баранъ, zool. argali.

степнянъ (-ка etc.) -нячка (g. pl. -ченъ) stepp-

        invånare.

степсъ, mar. mastspår.

степь, f. (p. efter вЪ на -пй; g. pl. -пёй etc.)

        hed, stepp.

стёрва, as, luder (äfven som lågt okvädinsord).

стервенйться, intr. rasa, bli rasande.

стервеніть, intr. = стервенйться.

стервоядный, asätande, som föder sig med

        as 1. luder.

стервятина, as, luder.

стерегаты, tr. стерёчь, akta, bevaka, ha ett

        vaksamt öga på; -ться, refi. akta sig för,

        taga sig i akt för; pass. bevakas,

стерегутъ se стерёчь.

стерёгъ, стерегла etc. se стерёчь.

стережёніе, vård, bevakning,

стережённый, p. p. p. af стерёчь.

стережёный = стережённый,

стереометрйческій, stereometrisk,

стереомётрія, stereometri.

стереоскопъ, stereoskop.

стереотйпъ, stereotyperingskonst,

        stereotyp-gjuteri; -пный, stereotyp-, stereotyperad;

        -пное издапіе, stereotypupplaga; -пная

        доска, kliché.

стерёть (сотрутъ, f. ö. = терёть) full. af

        стирать; ∽ ногу, skafva sin fot; ∽ пыль со

стола, torka dammet från bordet.

стерёчь (-регутъ; pret. -рёгъ, -регла etc.) full.

        af стерегать.

стерженёнъ (-нка etc.) dim. af стёржень.

стёржень, m. (-жня etc.) стерженёнъ, i

        allmänhet det centrala uti ngnting, kungsådra,

        den stridaste strömmen i en flod, fors; ∽

        дерева, trädets märg || varmoder i en böld.

стерлядина = стерляжина,

стерлядка (g. pl. -донъ) dim. af стёрлядь.

стёрлядь, f. (g. pl. -дёй etc.) стерлядка, zool.

        sterlett (fisk).

стерляжина, sterlettkött.

стерляжій (-жья, -жье, -жьи; -жьяго etc.)

        sterlett-.

стерпймый, dräglig, möjlig att uthärda.

стерпіть, tr. (conj. = терпеть) full. uthärda,

        utstå, tåla, fördraga, hålla ut med; -ться съ

        i., refi., vänja sig vid att fördraga ngt;

ствр-пится, слюбится, prov. med tålamod

        vinner man allt, tålamod besegrar motigheter.

стёртый, p. p. p. af стерёть.

стерхъ, zool. hvit stork,

стесаніе, J)ehuggning, tillyxning.

стёсанный, p. p. p. af стесать,

стесать (conj. = тесать) full. af стёсывать,

стёсывать, tr. стесать, afhugga med bila,

        hugga bort, tillhugga, tillyxa; -ться, pass.

        bli tillhuggen, bli tillyxad,

стетоскопъ, med. stetoskop.

стечёніе, floders sammanflöde, förening;

        tillflöde, tillströmning, tillopp; sammanträffande;

        ∽ народа, folktillopp; ∽ обстоятельству

        sammanstötande omständigheter;

стечь (conj. = течь) full. af стекать,

стиблётъ = штиблётъ.

стилётъ = штилётъ.

стйлка, bäddandet, läggandet, utbredandet.

стиль, m. stil (tidräkning), stil (skrifsätt), stil

        (konst, smak).

стипендіатъ, stipendiat,

стипёндія, stipendium,

стиралка (g. pl. -лонъ) kökshanduk.

стиральный, tvätt-, tvättnings-; -нов корыто,

        tvättråg.

стйранный, p. p. p. af стирать.

стирать, tr. стерёть, afrifva, aftorka, rentorka,

        utplåna; rifva och blanda tillsammans, blanda;

        -ться, pass. bli afrifven, bli aftorkad, bli

        hoprörd; ∽ тѣсто съ масломъ, röra smöf i

        degen; ∽ краски, blanda färger.

стирать, tr. tvätta, byka (kläder, linne); -ться,

        pass. tvättas (om kläder, linne).

стйрка, tvättning, bykning.

стйрное, s.j. bykplats.

стйсканный, p. p. p. af стйскать.

стйскать, full. af стйскивать.

стйскивать, tr. стйскать, стйснуть,

        sammantrycka, sammanpressa, sammantränga,

        sammanklämma; -ться, pass. bli sammantryckt,

        sammanpressas etc.

стйснутый, p. p. p. af стйснуть.

стйснуть, full. af стйскивать.

стихарь, m. mässkjorta, dalmatika; -рный,

        mässkjort-.

стихать, intr. стйхнуть, lugna sig, stanna af,

        upphöra, lägga sig (om blåsten).

стихира, Jofsång.

стихійный, elementär, element-.

стихія, fys. element, grundämne.

стйхнуть (pret. стИХЪ, стйхла etc.) full. af

        сти-хаты.

стиховна (g. pl. -венъ) psalm som sjunges

        vid aftonsången,

стихокропатель, m. rimsnidare, versklåpare.

стихоплётъ = стихокропатель.

стихосложёніе, versbyggnad,

стихотворёніе, dikt, poetiskt verk, poesi.

стихотворецъ (-рца etc.) poet, diktare, en

        som skrifver vers.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 31 22:25:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rusv1896/0847.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free