Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. De olika djurgruppernas utveckling från hvarandra och sammanbindningsformer dem emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
RYGGRADSDJURENS NÄRMASTE NU LEFVANDE FÖRFÄDER.
L
lif, kunde man ju möjligen förstå, att hon då och då hade
sina små kapriser.
Men naturen har inga nycker; allt går där efter
strängt bundna lagar, och någon giltig förklaring för dessa
gåtfulla former måste tydligen finnas; det gällde blott att
få tag i den, och med descendenslärans framkomst och
fullkomliga seger under senare hälften af förra århundradet
kom det klart ljus öfver dessa förr så dunkla frågor. Denna
lära visar ju med ovederläggliga skäl, att lifvet ej står
stilla, utan att en rastlös utveckling ständigt fortgår från
det lägre till det högre, från det enkla till det
sammansatta. På så sätt har under tidernas lopp den ena arten
eller den ena gruppen utvecklats ur den andra, på hvad
sätt eller efter hvilka lagar, därom är man ännu ej ense,
och det gör för denna fråga detsamma, men att en dylik
utveckling skett och sker förnekas nu ej från något håll,
och med antagandet af ett dylikt uppkomstsätt för arter
och klasser äro äfven alla mellanformer dem emellan
förklarade.
En grupps utveckling från en annan har ej skett på
en gång i ett väldigt språng utan så småningom under
långa tiders lopp genom för hvarje gång knappt märkbara
förändringar, och det blir då en naturlig följd häraf att
mellan hvarje grupp, mellan hvarje släkte, mellan hvarje
* a
art och form, som nu finnas representerade
på vår jord, måste finnas en mängd
öfvergångsformer med karaktärer från båda håll
utvisande den väg utvecklingen gått. Om vi
t. ex. antaga att a och bäro tvänne nu
lefvande från hvarandra väl skilda grupper,
Mellan hvaraf b utvecklats ur a, så måste enligt
utformer. vecklingsläran finnas en mängd former, som
bilda brygga mellan dem och som mer eller
mindre likna a och b alltefter som de äro
mer eller mindre aflägsnade från den ena
eller den andra. Detta framvisades äfven
genast vid utvecklingslärans uppkomst, och
det var en af motståndarnas invändningar,
att man ej kunde uppvisa sådana
sammanbindningsformer i tillräckligt antal. Det var ej blott
människan, som hade sin felande länk. Men detta motskäl
förstummades alltefter
man djupare inträngde i
Fig. 1.
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
