Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Urryggradsdjurens närvsystem - 6. Urryggradsdjurens andedräktsorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URRYGGRADSDJURENS ANDEDRÄKTSORGAN.
23
celler. Men denna olikhet gör endast teorien om
balanoglossus’ närvsystem som samma bildning som ryggnärven
och ryggmärgen hos lansettfisken och de värkliga
ryggradsdjuren så mycket sannolikare. Liksom skelettet hos
detta egendomliga djur representerade den allra lägsta
vertebrattypen, så är det äfven med närvsystemet. Detta
hänger ju i sitt första utvecklingsstadium tillsammans med
huden, hvarför våra allra första förfäder med stor sannolikhet
haft det så utvecklat, ehuru det sedan under årtusendenas
lopp sänkt sig djupare ner och fullkomligt frigjorts från
sitt ursprung. Hvad är det vi nu ha hos balanoglossus,
om ej ett sådant i alla högsta grad ursprungligt
vertebratnärvsystem? Det har delvis frigjorts från rygghuden men
delvis icke, och förekomsten af ett djur med sådant
närvsystem är ett af de inträssantaste fynden för studiet om
ryggradsdjurens första ursprung.
6. Urryggradsdjurens andedräktsorgan.
Det tredje organet vi omnämde, som lämpligt för
undersökning om urryggradsdjurens släktskap med
ryggradsdjuren, var andedräktsorganen, och det återstår oss nu
att taga reda på hur detta är beskaffat hos ifrågavarande
grupper. Vi veta ju då alla, att ryggradsdjuren andas
dels med gälar dels med lungor, och då dylika
andedräktsorgan träffas äfven hos de ryggradslösa djuren och för
öfrigt äro de enda, som existera inom hela djurriket, för
så vidt särskilda sådana äro utvecklade, förefaller det ju
ej som det skulle vålla någon större svårighet att i detta
fall få öfverensstämmelse mellan de högre och de lägre
djurformerna.
Men gälar och gälar äro ej alltid samma sak, och
liknade kan sägas om lungorna. Med en gäle mena vi
ju i allmänhet ett mer eller mindre fransat eller veckat
utskott från någon del af djuret, hvarmed det i vattnet
befintliga syret upptages, då åter en lunga är en hålighet,
i hvilken atmosfärisk luft syrsätter blodet; men det gifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
