Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Urryggradsdjurens andedräktsorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 RYGGRADSDJURENS NÄRMASTE NU LEFVANDE FÖRFäder.
a
många grundväsentligt olika typer af dessa båda slag af
andedräktsorgan, liksom det för öfrigt stundom är mindre
skillnad mellan en lunga och en gäle än mellan olika slags
lungor eller olika slags gälar. Vi skola sålunda finna, att
ryggradsdjurens båda slag af andedräktsorgan blott äro
modifikationer af samma typ, då åter en lunga eller en
gäle hos dem är en helt annan bildning och af helt annat
ursprung än organet med samma namn hos de
ryggradslösa djuren.
Vare sig vi hos ryggsadsdjuren ha med lungor eller
gälar att göra, är det ett gemensamt drag för deras
andea
dräktsorgan, att de alltid stå i förbindelse
med matsmältningskanalen, och från denna
anläggas de äfven vid första framkomsten
som pariga utbuktningar åt sidorna. Fig. 21
och 22, som visa anlaget af lungorna och
gälarna hos ryggradsdjuren, tydliggöra detta.
Skillnaden är ju till en början blott den att
vi i ena fallet ha ett enda
sidopar
ställda säckar, i senare fallet flera
par, och under det de senare efter
en tid öppna sig utåt genom
kroppsväggen och sålunda bilda
gälhålorna, växa de senare nedåt inåt i
kroppen, där de sluta blindt.
Fig. 21. Lungornas
utveckling från främre delen af
tarmkanalen.
(Skema efter Widersheim.)
a tarmröret.
gidany
www.
Fig. 22.
Gälarnas
Det ursprungligaste af dessa båda
andedräktsorgan hos ryggradsdjuren är
utan tvifvel gälarna. Sådana finnas hos
alla de lägre grupperna, och hos de
former som kommit litet högre i
utvecklingen uppträda de äfven, ehuru endast i
ungdomen för att vid mer framskriden
ålder utbytas mot lungor. Äfven hos
de högsta klasserna, där någon
gälandbildning från svalget. ning ej förekommer ens i tidigare stadier,
ha vi dock tydliga bevis för att
värkligen en sådan en gång existerat, ehuru
de sedan funnit fördelaktigare att utbyta
gälarna mot lungor. Vi träffa nämligen hos hvarje foster,
äfven hos människan, på halsen några egendomliga
bildningar, som fullkomligt likna anlagen till gälbågarna hos
fiskarna och som man ej kan förklara på annat sätt än
(Skema efter Hertwig.)
a 1:sta, b 6:te gälhålan;
t främre delen af
tarmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
