Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Igorkvädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av den lillryska poesi, som alltför snart kvävdes av den tsariska
kylan från det halvasiatiska Moskva, och det dröjde mer än sex
sekler, innan en snillrik lillryss — han hette Gogolj — förstod
att göra den storryska poesien förtrogen med steppernas skönhet
vid Dnjeper och Don.
Men viktigare än dessa estetiska detaljer är den inblick, som
Igorkvädet ger oss i det forna Rysslands själsliv och kultur över
huvud, även om den poetiska bilden är starkt förskönad.
Intressant är särskilt omnämnandet av en föregående bard vid namn
Bojan. Om honom känner historien alls intet, men hans verkliga
existens torde vara otvivelaktig, enär han flerstädes ordagrannt
citeras. Men om så är, är det ock därmed bevisat, att det även i
Ryssland »funnits poeter före Homer», d. v. s. att det före den episka
verskonst, som författaren av Igorkvädet representerar, hade funnits
en äldre sångarskola, som tyckes ha stått på en mer mytisk-heroisk
grund än den historiska realitet, som tar sig uttryck i Igorkvädet.
Vidare framgår av Igorkvädet en tydlig bekräftelse på de
mytologiska föreställningar, som voro rådande i det gamla
Ryssland, och dessa antydningar hava ett större historiskt värde än de
jämförelsevis mycket glesa kvarlevorna av fornslaviska myter i de
ryska bylinorna (folkepiken), ty här kan man för deras
befintlighet fastställa en bestämd tidpunkt, som i sin ordning visar,
huru segt de hedniska traditionerna fortlevde i Ryssland, fastän
landet hade blifvit officiellt kristnat inemot två hundra år före
Igors tid. Här talas om Veles, boskapens och följaktligen
rikedomens gud (enär penningen i det äldsta Ryssland beräknades i
kreatur och pälsverk, likasom hos oss i Sverige: fä = penning,
pecus); här omnämnas vindguden Stribog och solguden såsom
Dazjbog eller Chors. I beteckningen vildtjur (bujtur eller jartur[1]),
ett epitet som tillägges särskilt Igor och hans tappre broder
Vsevolod, röjer sig en homerisk ursprunglighet, och mittibland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
