Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Apokryfiska skrifter och reseskildringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
FJÄRDE KAPITLET.
och kronografen Salomo spelar, såsom redan antytts, en stor
roll i dessa legender, och framställdes även i den plastiska
konsten. På kopparporten till den år 1336 färdigbyggda Sofiakatedralen
i Novgorod anbragtes en mystisk figur, som gick under namnet
Kitovras. Detta är en förvrängning av ordet centaur och har
avseende på Salomos broder, eljest känd under namnet Morolf,
vilken om dagen regerade som tsar, men om natten förvandlade
sig till djur — en symbolisk antydan om dualismen mellan
Salomos sinnliga och religiösa natur. Denna allegori överflyttades
också, såsom vi funnit av Igorkvädet, på en rysk furste (Vseslav),
som nattetid förvandlade sig till ulv.
Kring klostrens grundare och helgon utspann sig också ett
helt nät av legendariska biografier, t. ex. om Troitskajaklostrets
stiftare Sergej från Rostov (d. 1391), en rysk Franciscus av Assisi,
som umgicks kärleksfullt med djuren och delade sitt bröd med
skogens björn.
Ett på sin tid omtyckt, men ock omstritt ämne var den
kinkiga frågan, huruvida det verkligen fanns ett geografiskt paradis
och ett helvete på jordytan. Många vågade betvivla detta, men
ärkebiskop Vasilij av Novgorod (d. 1352), en berest man, som
varit i Jerusalem, bevisade i ett herdebrev till biskop Feodor av
Tver, att såväl paradiset som helvetet icke vore foster av
fantasien, utan verkliga orter på jorden. Han stödde sig härvid dels
på novgorodska köpmäns »skepparhistorier», dels på en
apokryfisk saga om »Zosimas resa till de saliga Rachmanerna i
paradiset». Rachmaner är en förvrängning av Brachmaner =
brah-maner, alltså de heliga männen i Indien, till vilka fader Zosima
kom ridande på kamel genom öknen efter 40 dagars fasta. Där
var verkligen det jordiska paradiset, ty Rachmanerna fingo spisa
manna, drucko sött vatten, som vällde upp under roten av ett
träd, och dogo plågfritt.
Denna orientaliska fabel parade sig med novgorodska
sjöfarandes rysliga historier från fjärran västerland. Helvetet låg långt
bort i väster och vaktades av en tandagnisslande, otröttlig drake
på det rykande havet, och där fanns en underjordisk, blixtrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
