Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den förste store panslavisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTE STORE PANSLAVISTEN.
161
i sitt omdöme om de fanatiskt intoleranta sekteristernas totala
brist på bildning.
Hans förnämsta verk äro emellertid de social-politiska
skrifterna »Politika» (1664) och nDe providentia Deh (1661), delvis
författade i form av ett tal, som en reformvänlig tsar tänkes
hålla, eller såsom en dialog mellan Boris (= en slav i
allmänhet) och Chervoj (= författaren själv). Dessa båda arbeten
utgöra tillsammans ett storartat utkast till en filosofisk och
ekonomisk samhällslära, vartill de slaviska litteraturerna näppeligen torde
ha haft ett motstycke ens i senare tider.
Krizjanitj, som i sin politiska åskådning stod på en strängt
konservativ grund, uppställde »den upplysta absolutismen» såsom
ett ideal av den ryska styrelseformen. Politisk filosofi vore en
lika naturlig sak för en furste, som styrkan för krigare och
rikedomen för köpmän. Rikena äro icke till för furstarnas skull,
utan tvärtom furstarna för rikena. I ett fattigt land kan ej ens
tsaren vara rik, ty för att själv bliva rik måste han sörja för att
undersåtarna bliva välmående, och detta kan endast ske genom
goda lagar.
Någon »liberal» eller »konstitutionell» rubbning i
styrelseformen ville Krizjanitj sålunda alls icke veta av. Självhärskardömet
[samoderzjavië) vore den bästa regeringsformen, ty det är en
avbild av den gudomliga envåldsmakten. Detta är Rysslands lycka,
ty tsaren kan »göra under», ifall undersåtarna äro honom
lydaktiga. Missbruk kunna lättare avhjälpas genom en enhetlig
styrelse. Är tsaren en tyrann, bör folket däri se ett himmelens
straff för sina synder och — bedja Gud om nåd och hjälp.
Författaren medger dock, att Ivan Groznyj var icke blott en
vin-ningslysten och hjärtlös, utan ock en »grym, gudlös
människoslaktare, blodutsugare och pinare». Men det verkliga tyranniet
består icke i personlig grymhet, utan i grymma lagar, varigenom
folk och stat fördärvas. »Jag vill ej ge mig ut för att vara
profet, men jag tror, att den tid skall komma, då hela folket skall
resa sig för att störta tsar Ivans och Boris Godunovs gudlösa
och obarmhärtiga lagar.»
Rysk kulturhistoria. I. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
