Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. En svensk i Ryssland och en ryss i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»plundrad» av myndigheterna och hans hustru bortkörd, enär hans far
av adelsmannen Prokofij Jelizarov beskyllts för att ha förskingrat
pängar för det kloster, vars kassör han varit. Kotosjichin
bedyrade, att denna anklagelse mot fadern var så mycket mer
ogrundad som man vid husvisitationen ej funnit kontanter till
större belopp än 5 altyner (=15 runstycken).
Kort därefter råkade Kotosjichin ut för en ny motighet, som
på det kännbaraste drabbade honom själv. År 1664 fick han
en politisk mission till Polen och tjänade under furst J. K.
Tjerkasskij och furst J. S. Prozorovskij, vilken senare dock snart
lämnade befälet åt furst Jurij A. Dolgorukij. Då denne sökte
förmå Kotosjichin att skriva en falsk angivelse mot Tjerkasskij
för förment högförräderi, ville Kotosjichin ej låna sig till denna
intrig, men fann sin ställning ohållbar och beslöt att söka ett
nytt fosterland i Sverige. Han hade haft nog av obehag i
Ryssland — så t. ex. hade han under sin ämbetstid i Dorpat fått
bastonad därför att han i en skrivelse till tsaren råkat utelämna
ordet »gosudar» i den övliga titeln Velikij gosudar (»Storherren»).
Över Lübeck begav han sig till Narva, där han genom
bemedling av generalguvernören Simon Grundel Helmfeldt fick
tillstånd alt fortsätta resan till Stockholm, dit han anlände den 5
febr. 1666. Här antog han namnet Ivan Alexander Selitski för
att lättare undgå förföljelse från rysk sida, övergick till luterska
läran och fick av rikskanslärn Magnus Gabriel de la Gardie
medel att på ryska utarbeta en utförlig skildring av det dåtida
Ryssland. Hans vistelse i Sverige blev dock ej långvarig, ty
redan på hösten följande år ändades hans liv på ett sorgligt sätt,
och härom läses utförligt i Harald Hjärnes intressanta uppsats
»En rysk emigrant i Sverige för två hundra år sedan» (Hist.
Tidskrift 1881). Han råkade nämligen i onyktert tillstånd dräpa
sin husvärd Daniel Anastasius, som misstänkte sin hyresgäst för
att stå i brottsligt förhållande till Anastasius’ hustru. Kotosjichin
dömdes till döden och avrättades utanför Hornstull efter att ha
fått nattvarden av Olof Peterson, pastor i Maria församling.
Rektorn vid tyska skolan, magister Johan Herbinius, som kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
